Blind Hönas arkiv: juli 2004

Allt - jo, allt! - om webbloggar!

Herre jösses! Webbloggfenomenet analyserat ur varje upptänklig synvinkel finns på Into the Blogosphere - en sajt publicerad av Institutionen för retorik vid University of Minnesota. Där finns dryga tjoget essäer, som täcker en hel mängd aspekter på bloggar - se bara det här axplocket: Bara att sätta igång att läsa ...
Permalänk | Kommentarer (0)


  Avdelare mellan text och datering  
31 jul 2004

Guardian om politiska bloggar i Storbritannien

Storbritannien ligger fem år efter USA i fråga om politiska bloggar, skriver Guardian. "All MPs have websites but no one is reading them. As a general election looms Sean Dodson looks at how weblogs cold be used effectively - before opponents get in first (...) Sources inside the Conservative Party say blogs will feature as part of its general election strategy."
Guardian: Falling through the net (29 juli 2004) Hur långt efter ligger Sverige?

Permalänk | Kommentarer (0)


  Avdelare mellan text och datering  

Ännu ett misslyckat IT-projekt - och hur fler sådana ska undvikas

Det brittiska socialdepartmentet har använt 456 miljoner pund för ett datasystem för att hantera vårdnadsbidrag för separerade föräldrar. Systemet är två år försenat, budgeten är överskriden och systemet fungerar fortfarande inte som det är tänkt.

Det brittiska parlamentet har publicerat en rapport (Making IT Deliver for DWP Customers) som granskar projektet, men som också försöker ta ett större grepp och rekommendera hur sådana misslyckanden ska kunna undvikas.

Trots problemen är systemet CS2 i drift sedan i fjol. Det drabbar föräldrar som får vänta orimlig tid på sina pengar. Försöker de ringa för att få besked har de svårt att komma fram till myndigheten, eftersom det datorbaserade telefonsystem, som skulle kopplas till ärendehanteringsssytemet, också har svåra problem.

Och de anställda på avdelningen som ansvarar för bidragen, och tvingas arbeta med systemet, blir sjuka, konstaterar kommittéen. "Sickness levels amongst the CSA staff have risen sharply since March 2003 when the system went live." Avdelningen har den högsta sjukfrånvaron i hela departementet.

När projektet presenterades i det brittiska parlamentet presenterade regeringen det som ett enklare system än det tidigare. I själva verket är systemet betydligt mer komplext eftersom det ska sköta mycket mer av hanteringen av vårdnadsbidragen.

Det är vanligt att tro att system blir enklare när de blir mer heltäckande. "Vi ska samla all hantering i ett enda system" är en tankebild som frammanar enkelhet. I själva verket blir komplexiteten i allt mer integrerade system just sådan att projekten ofta sväller över alla gränser. Det är vanligt också i Sverige, och det gäller också den privata sektorn, med sina alltmer komplicerade affärssystem.

Den brittiska kommittén konstaterar att principerna för hur projekt ska drivas bättre till stor del redan är kända. Men om det är så, vad ska en undersökningskommitté då rekommendera?

Jo, större insyn och öppenhet kring projekten: mer information förutsättningar, om kostnader och om problem med projekt ska göras offentliga.

Jag återkommer med utförligare artikel om rapporten På Kornet.

Rapporten finns också att ladda ner som pdf (4,6 MB).


Permalänk | Kommentarer (0)


  Avdelare mellan text och datering  
30 jul 2004

"Jag måste starta om dörrklockan"

"Booch and his wife have just built a home in Colorado with five miles of high-speed fibre optic cable, a web server, 19 network nodes and a terabyte server. He recently discovered a problem when guests had to phone to get him to open the front door.

'My doorbell had crashed,' he says, with the kind of pleasure only select alpha geeks would get from such an unlikely scenario (...) The guests rang and rang, and nothing happened. 'I had to boot the doorbell,' he sighs."
Guardian: Simply human (8 juli 2004)

Permalänk | Kommentarer (1)


  Avdelare mellan text och datering  

Hur jag fann Jesus

Bilden av en jesusgestalt  med skägg och klädnad framträder på en sten som är nårga centimeter långKategorin upphittat i världen: Jag gick och rotade i strandgruset på Ekstastranden, alldeles innanför Karlsöarna, plockade upp en handfull små stenar alldeles i vattenbrynet, vände en oansenlig, långsmal liten sten i handen, och - oj!

På den knappt tre centimeter långa stenens yta framträder tydligt en mansgestalt, med ansikte, skägg, veckad klädnad, högra handen lyft.

Jag lovar att bilden inte är photoshoppad eller förbättrad på något sätt (om något framträder figuren ännu tydligare i verkligheten. Ett antal människor kan gå i god för fyndet, och alla har reagerat likadant. (Nämligen genom att utbrista "Jösses!" eller "Gud!", varpå jag svarat "Ja just det!").

Enligt min ringa mening slår den här stenen t.ex. Turinsvepningen med flera längder. Vore detta ett katolskt land skulle man väl därför kunna sätta upp en vallfartsort på platsen för fyndet. (Nog för att Ekstastranden är värt att vallfärda till ändå, eftersom det är en av de allra vackraste platserna på Gotland och i hela Sverige.)

PS: Jesus låg alltså helt nära den plats där en bild av predikanten Rasputin hittades förra året. Finns det någon religiös attraktor hos Ekstrastranden?

PPS: Fyndet till trots räknar jag mig fortfarande som bright.


Permalänk | Kommentarer (1)


  Avdelare mellan text och datering  
29 jul 2004

Guardian tror på webbloggar

"The Guardian is getting into the blogging business, reaching into niche publishing sectors with a range of sites due to go live over the next six months. It's also looking at giving its columnists their own weblogs.

The newspaper has been a keen proponent of the medium in the past few years, launching the Guardian Unlimited weblog, running its own blogging competition and fuelling a wave of interest in the so-called Baghdad Blogger, Salam Pax, during the last Gulf War.

Guardian Unlimited is now aiming to launch around six blogs by the end of the year, the first of which, a computer games destination, will go live in on Monday. More are likely to follow, including the possibility of columnists' own blogs.

'Blogging is a really important trend for us in the way that we publish on the Web,' said Simon Waldman, director of digital publishing at Guardian Newspapers."

New media age: The Guardian uses blogging to tap into niche publishing (29 juli 2004)

Permalänk | Kommentarer (0)


  Avdelare mellan text och datering  

Chefslönerna fortsätter att dra ifrån i USA

Handen som kramar pengar - en symbol för girighet
"The median pay for a CEO in the United States increased by 15 percent last year, and rose even more - 22 percent - for chiefs at larger companies, according to a survey by The Corporate Library. (...)

Despite public outcry in recent years against excessive pay levels, the report said that 'since every other element of pay has increased, both in magnitude and frequency, CEOs are unlikely to feel the squeeze for at least three years, perhaps never.' "
MercuryNews.com: CEO pay rises in 2003, survey finds (27 juli 2004)
För det stora flertalet såg det annorlunda ut. I snitt låg USA-lönerna praktist taget stilla 2003 (se U.S. Department of Labor Bureau of Labor Statistics). De senaste tio åren har snittlönen ökat med mindre än en procentenhet per år (räknat efter 1982 års dollarvärde).

Permalänk | Kommentarer (0)


  Avdelare mellan text och datering  
28 jul 2004

Den gravplundande zoologen

Hur kan det komma sig att en australisk krabba heter Uca mjoebergi - som i Mjöberg? Vem var det?

Zoologen Eric Mjöberg ledde mellan 1910 och 1912 "Svenska expeditionen till Australien". Den grannkära krabban var en av de arter som samlades in av Mjöberg - tillsammans med räkor, steklar och andra djur som också fått latinska namn efter svensken.

Men det var inte bara faunan som zoologen Mjöberg samlade in och tog hem:

I planen för mina undersökningar ingick även att söka hembringa så många skelett som möjligt av den intressanta, allt mer och mer utdöende australiska negerrasen”, skrev Mjöberg i den vetenskapliga tidskriften Ymer 1912.

Mjöberg plundade under expeditionen ett flertal gravplatser för de australiska aboriginerna - som han beskriver så här i ”Bland vilda djur och folk i Australien” (1915):
”Näsan är bred, platt, vidrigt ful, näsvingarna vida, roten liksom intryckt. Ögonen äro djupliggande, blodsprängda, blicken dolsk och irrande.”
Det var Sven Lindqvist som i fjol grävde fram och publicerade Mjöbergs berättelse, som pöser över av självförhärligande och rasistiskt förakt:
"Nyårsdagen 1911 lyckas han i alla fall 'bortsnappa ett alldeles utsökt välbevarat skelett vilket enligt gängse bruk låg begravet på en bädd av eucalyptusstockar uppe i kronan av en eucalyptus. Men blott några dagar efteråt spårade negrerna mig, och likt en löpeld spred det sig över hela distriktet, att jag skändat deras döda.' (...)

När en ung man dör i feber ser Mjöberg sitt tillfälle (...) Mjöberg bevittnar på håll hur den döde begraves uppe i ett träd. 'Vilket utmärkt tillfälle för mig att efter någon tid nedplocka Sambo från hans luftiga läger och införliva hans ben med mina samlingar, tänkte jag för mig själv.'

På Cherubins kreatursstation i Kimberley träffar Mjöberg en ung 'neger' och som han 'med alla till buds stående medel bearbetar' tills denne talar om var de döda i trakten ligger begravna. 'Han blev en lätt köpt Judas Iskariot' (...) hans följeslagare pekar på ett ihåligt eucalyptusträd. 'Jag stack ned handen och stötte mot det ännu sammanhängande, blott till hälften förruttnade skelettet.'

Nu vill medhjälparen inte vara med längre. 'Jag hade att ensam verkställa lossandet av de skilda delarna så att de kunde förpackas i medhavda mindre säckar.'

'Därmed var ännu ett värdefull skelett införlivat med samlingarna.'


Sammanlagt hemförde Mjöberg i triumf sex skelett och några kranier. 'Det antropologiska materialet äger', skriver han, 'stort värde.'"

"Skeletten har han gömt i säckar. Han följeslagare är oroliga att 'negrerna' skall förstå vad säckarna innehåller, men Mjöberg lurar i de svarta att det bara är känguruben. 'Jag skrattade invärtes då de tre niggrerna glatt samspråkande gingo där framför mig bärande sina döda kamraters kvarlevor.'"

Ur Lämna tillbaka skeletten! av Sven Lindqvist (publicerad i DN 25/8 2003).
Sven Lindqvist krävde att kulturminister Marita Ulvskog skulle se till att skeletten, som fanns magasinerade på Etnografiska museet i Stockholm, skulle återlämnas. Ulvskog duckade först (Ulvskog tvekar om stulna skelett, DN 26/8), Sven lindqvist svarade (Om Marita hade varit aborigin, DN 27/8 2003) - och resultatet blev till slut att kvarlevorna ska återbördas till aboriginerna i oktober i år (DN 26/11 2003).

Sven Lindqvist skrev också ett par artiklar om förtrycket mot de australiska urinvånarna - se Blind Höna-notiserna Sven Lindqvist mer tillgänglig, och även Mer konst från aboriginer.

Permalänk | Kommentarer (0)


  Avdelare mellan text och datering  

Vad tjänar man på att hjälpa de svaga?

Handen som kramar pengar - en symbol för girighetSvar: sig själv.

En av notiserna om girighet handlade om Robert Axelrods datorsimulering, som visade att samarbete även gynnar egenintresset (Expedition Robinson och expedition Robert, 21 maj 2003).

Beteendet hos den australiska krabbarten Uca mjoebergi påminner en del om det:
"Crabs help weaker neighbours
It is good political strategy to surround your territory with the weak. And it turns out that a species of Australian crab is expert at working out how worthwhile it is to protect its feeble neighbours for the sake of a quiet life.

If the next-door territory comes under attack, a crab will fight to help defend it. (...) But the crustacean weighs up the odds first, and only provides backup for neighbours who are smaller than itself." (...)

'Theory predicts that territorial animals should look out for their neighbours,' says Lee Alan Dugatkin, who studies animal behaviour at the University of Louisville, Kentucky. But this study goes a step further in showing that the crabs weigh up the combatants' sizes and make a strategic decision about whether to pile in. 'It says a lot about the crabs' cognitive ability,' he says.

Deciding when to help a weaker ally is also a key process in human warfare, Backwell points out. During the first Gulf War, for example, the United States leapt to Kuwait's aid when it was invaded by Iraq. 'It's a huge part of military strategy,' she says."

Nature: Fiddler crabs help weaker neighbours, 19 juli 2004
Så krabbor är smartare än man tror. Människor, med ännu lite större kognitiv kapacitet och en förmåga att planera för framtiden, kan förstås också göra kalkyler som "jag hjälper dig i dag så hjälper du mig i morgon" eller "tillsammans är vi två små starkare än den där stora busen" - men riktigt dit har kanske inte krabborna nått ännu.

Girighet från början (med kommentaren ovan): Är girighet smart?

Svensk krabba

Permalänk | Kommentarer (1)


  Avdelare mellan text och datering  

Girighet i girot?

Handen som kramar pengar - en symbol för girighetI fjol våras gick en liten serie om girighet här på Blind Höna.

Nu under juli i år kom en intressant kommentar från Pehr till en av förra vårens notiser. Den försvann onödigt snabbt ner under kommentarshorisonten, och eftersom inte ursprungsnotisen heller syns så jag har lyft upp kommentaren till en notis:
"Jag har tittat en hel del på Tour de France på TV - Lance Armstrong är från min hemstad, Austin, Texas. Det fick mig att tänka på din artikel om girighet och framför allt experimentet du skrev om (Är girighet smart?, 18 maj 2003).

Cykeltävlingar torde vara bland det tråkigaste som finns att titta på men har vissa intressanta fenomen. Ett är att det inte torde finnas någon sport där laget är så viktigt för individen som ska vinna. I många lagsporter måste visserligen hela laget samarbeta, t.ex. fotboll eller ishockey - men hela laget vinner. I cykel samarbetar ett helt lag för att en cyklist ska vinna.

Ännu intressantare - apropos girighet - är att man ofta måste hjälpa sin motståndare för att ha någon som helst chans att vinna själv. Iförrgår bröt sig två cyklister loss från klungan och höll på att vinna genom att samarbeta. Men de sista hundra meterna började dom med lite positionsspel för att ligga bäst till för slutspurten. Resultatet var att klungan hann ikapp, och dom två som brutit sig loss kom inte bättre än på tionde plats. Hade de inte brytt sig om vem som skulle vinna, kunde de (kanske) tagit första och andra plats. Girighet?"
Pehr Jansson, 15 juli 2004
Närmast föregående notis om girighet: Girigheten 6 + uppdatering i dec 2003.

Girighet från början: Är girighet smart?

Permalänk | Kommentarer (1)


  Avdelare mellan text och datering  

Electrolux lär av kunderna

"Johan Hjertonsson leder Electrolux nya konsumentinnovationsprogram, och ska ta fram en ny arbetsmetodik för produktutveckling som sedan ska införas i hela koncernen. (...)
Programmet bygger på tre delar. Den första biten är att skaffa sig djup konsumentinsikt - företaget ska förstå sina kunders vardag och vilka behov de har. En av metoderna är hembesök, att studera hur människor gör när de diskar, tvättar och lagar mat.
- När vi får reaktionen 'Hur visste Electrolux att det var en sådan här produkt jag behövde?' så har vi lyckats."
SvD: Uppdrag: Finn behovet, 28 juli 2004
Man kan raljera lite över journalistens formulering - vilken ras tillhör de på Electrolux, om de behöver se hur människor gör? Och hur lever de, som tydligen inte behöver diska eller tvätta själva?

Men det vore trots allt orättvist. Detta framstår som ett mycket ambitiöst försök att införa ett verkligt kundfokus i utvecklingsprocessen. Bara att applådera.

Permalänk | Kommentarer (0)


  Avdelare mellan text och datering  

Se där en plupp!

Här är ett svenskt ord, som de allra flesta svenskar säkert använt många gånger, men som inte finns med i Nationalencyklopedins ordbok, inte i Svenska akademins ordlista, och inte ens i Svenska Akademins Ordbok.

Ordet är plupp.

Jo, SAOB har "plupp", men bara med betydelsen "ljudhärmande - återgivande ljudet av en stötvis rinnande eller bubblande vätska eller av fallande droppar".

Men som varje svensk vet betyder ordet plupp främst något helt annat. Kolla de här exemplen:
"Man drog sitt land ur locket till spelet och jag fick en blå plupp. Det innebar tydligen att jag skulle spela England." (Sverok: En kobold föds)

"Du har kanske lagt märke till att vissa har ett snabel-a (@) eller en grön plupp framför namnet och vissa ett plus (+) eller en gul plupp? Detta indikerar vilka befogenheter användaren har. Ett snabel-a eller en grön plupp visar att användaren är "OP". "OP" innebär Channel Operator." (NordicAudi finns nu på IRC!)

"Spelet börjar med en väldigt basal genomgång av kontrollen. 'För den vänstra spaken framåt för att gå'. Trots denna genomgång fick min son problem direkt. Man ska nämligen följa en lila plupp – en Juju, som ger instruktioner på engelska. Min son förstod inte vart denna Juju tog vägen och var nära att ge upp." (Östgöta Correspondenten: Tak and the Power of Juju (Playstation 2), 2004-04-04)

"Hon visade mig smycket hon skulle sätta i, men nej! Det var ju en ful liten plupp, inte en ring! Hon kutade upp för trappen och kom snabbt tillbaka med en ring istället. Denna visade sig vara för stor för min smak, så jag bad henne om en mindre istället." (Äntligen gillar jag min näsa!)

"Därefter fick varje deltagare en 'plupp' var för att markera sin ståndpunkt på följande påstående..." (svensk basket: Anteckningar från Planeringskonferens och Årsmöte den 5-6 april)
Plupp kan alltså användas om en spelpjäs, ett smyckes-stift man sätter i näsan efter en håltagning, eller en färgad punkt, rund eller fyrkantig men framför allt ganska liten. Den färgade punkten - eller stiftet - kan också markera poängställningen i ett spel, i en tabell eller på ett resultatbräde.

Men om man verkligen ska definiera ordet plupp är det inte heller tillräckligt. Den verkliga betydelsen är en annan:

Plupp har ingen egen betydelse, utan är ett ord som vi är överens om att använda för saker som inte har något eget namn eller som vi inte vet vad man ska kalla:
"ja vet inte riktigt vart ja ska ställa denna fråga så det får bli här. När ja skulle byta från hörlurar till högtakara gick spetsen på pluppen man sätter i bort. Den fastna i uttaget. Ja vetefan hur ja ska ta bort den eftersom den är ganksa långt in. Nått förslag? ;(" (NordicHardware - plupp som fastnat)

Egos hårförlängnings-guide visar nyaste metoderna: Lim & flätning Man fäster löshåret genom att fläta in en slinga i det egna håret. Som avslutning värmer man limmet som bildar ett fäste, en liten "plupp". Det här är den första metoden som kom redan på 80-talet. (Expressen: Så får du drömhåret!, 2004-03-01)

"Idèn med skyddet är bra men det är alldeles för jobbigt,kanske skulle det va som du säger Pjotor att det skulle vara en lös "plupp" men det är ju som Daniel säger lätt att tappa bort den. Telefonen blev allafall kanon utan o med dom små bitarna på sidorna ser det riktigt bra ut." (Pricerunner forum: skyddet på ladd kontakterna på k700)

"jag har monterat isär en av brytarna och det är en liten svart plupp (kol ?) som sitter mitt på en gummi(eller nåt) grej som trycks ner och sluter 2 kontaktpunkter liksom om ni hajar...." Svenska Analogsympatisörer, arkivet
Susning.nu är faktiskt de enda som har koll på detta (även om jag inte skulle vilja kalla "plupp" för slang - vardagligt kanske, men inte slang):
"Plupp är slang för någon väldigt liten, fristående, sak som man inte kommer på namnet för. T.ex en plugg? från IKEA eller utåtbuktande skruv från ett datorbord." (Susning.nu: plupp)
Plupp är ett "färdigt provisorium" att ta till när ordförrådet inte räcker. Normalt sett är de flesta ord i våra hjärnor (något förenklat) förankrade i någon sorts betydelse. Vi vet vad "kopp" eller "gul" eller "hoppa" betecknar - även om vi vet att koppar kan vara mycket olika, att det finns många gula nyanser eller sätt att hoppa.

Men "plupp" tycks vara ett ord som i det mentala lexikonet ligger lagrat med noteringen "använd det här när inget korrektare uttryck finns tillgängligt". Det gör det intressant när man verkligen försöker förstå hur ord och betydelser, ja, hur själva språket, är organiserat i våra hjärnor.

Men det är inte slumpmässigt. Det har bestämda böjningformer (en plupp, plupparna). Det finns säkert begränsningar för vad som kan vara en plupp. Den är punkt- eller kulformig eller avlång. Gärna inte helt regelbunden. Den är framför allt ganska liten. (Jag skulle dock inte bli förvånad om någon hittar sammansättningen "jätteplupp", men det indikerar ju just att pluppen i sig verkligen är liten). Uttrycket är neutralt eller svagt nedsättande.

Finns det andra sådana här ord? Jo, till exempel grej, grunka, mojäng eller pryl - eller det abstrakta "föremål". Men jag får en känsla av att plupp är ett ännu mer "tomt" ord än dessa kusiner (möjligen med undantag för pryl). Medan mojäng eller pryl faktiskt har andra betydelser i botten verkar inte plupp ha det.

Finns sådana här ord bara som substantiv - kanske enbart för fysiska föremål? Eller finns det provisoriska verb för handlingar eller aktiviteter man inte vet hur man ska beskriva? Finns det provisoriska adjektiv eller adverb som används allmänt för att beskriva obeskrivbara tillstånd eller egenskaper? Och hur är det i andra språk?

I alla fall är det kul, tycker jag, att ingen ordboksredaktion tycks ha lagt märke till plupparna tidigare.

Uppdatering: Att plupp är ett mycket mer provisoriskt ord än grunka eller pryl, kan man se på att de senare mycket väl kan användas om saker som man faktiskt har namn på. "Se vilken fiffig grej/pryl jag har gjort - en automatisk gurktärnare" eller "Funkar den tyska diffrentialchucken bra? - Nej, det är den sämsta mojäng/grunka jag nånsin köpt ". Plupp kan inte användas i några sådana fall.

Att ordet är så provisoriskt till sin natur är kanske ett skäl till att ordboksredaktörerna inte uppmärksammat det.

Uppdatering 8 sep 2004: Pluppar på bild, fler kommentarer samt länk till SvD:s språkspalts text om pluppar nu på Plupp: nu på bild


Permalänk | Kommentarer (15)


  Avdelare mellan text och datering  

Disordered minds

"Jonathan was standing by the car listening to the radio through the open window (...) A commentator talked about a forthcoming enquiry into events surrounding the mysterious death of the Iraqi arms expert Dr David Kelly.
'Campbell and Blair to give evidence to Hutton Enquiry ... Government stands accused ...'
To Jonathan, still as skeptical as he'd been in February (...) there where no absolute truths. Only half-truths and interpretations that begged to be spun by anyone strong enough - or determined enough - to force his opinions on everyone else. It was single-minded zealots who ruled the world - politicians, religious leaders, terrorists, media and business moguls - and most of them were to arrogant or stupid to see that their beliefs were flawed."
Disordered MindsMinette Walters "Disordered Minds"("Ett förvridet sinne" på svenska) slutar rätt ovanligt för att vara en deckare - en genre som ju normalt är fixerad vid att i slutkapitlet reda ut alla oklarheter, i minsta detalj.

Disordered Minds är inte Walters bästa bok; inte i klass med "The Sculptress" ("Skulptrisen") eller "The shape of snakes" ("Ormars skepnad"). Men eftersom hon förlagt tiden för handlingen till våren och sommaren 2003, med korrekta referenser till det verkliga Irakkriget, ger slutklämmen en något mer att tänka på, än bara frågan om "who did it". Vem kan man egentligen lita på?

Permalänk | Kommentarer (0)


  Avdelare mellan text och datering  
27 jul 2004

Toscana, or not to scana?

Är Toskana svenska bloggares favvo-semestermål?
Yukio har varit där, Erik är där just nu - och till och med Hönan kom nyss hem därifrån:

Jonas i Pisa.jpg


Permalänk | Kommentarer (4)


  Avdelare mellan text och datering  

Vad Van Dyck, Velazquez och Vermeer visste

David Hockney rekonstruerar projektion med spegel direkt på dukenHar du det minsta intresse för historia eller teknik - inte nödvändigtvis konst - bör du absolut se "David Hockney och konstnärernas hemligheter" i repris nu på söndag, den 1 augusti. Programmet gick i TV 2 ikväll.

I ett alldeles strålande tv-reportage visar Hockney hur 1400- och 1500-talskonstnärer som Brunellechi, van Eyck, Holbein, da Vinci, van Dyck, Caravaggio och Velázquez säkerligen använde konkava speglar, och senare linser, för att projicera sina motiv direkt på duken.

Det mest spännande är att gång efter annan visar sig den historiska människans uppfinningsrikedom och nyfikenhet ha löst problem som vi - i vår självförhärligande modernitet - inte riktigt vill betro dem med. Självklart var den tidens främsta målare lika ivriga som våra dagars konstnärer att utnyttja tidens främsta teknik (i sanning "light and magic", som George Lucas bolag för avancerad bildkonst heter idag!).

Så lär man sig något inte bara om konst och måleri, utan även om sina egna omedvetna uppfattningar och fördomar - också om historiens "ursprunglighet" och om den romantiska synen på genialitet.

Några länkar:
"David Hockney's bold theory that Caravaggio, Leonardo and others used lenses to create their masterpieces has turned the art world upside down." Smithsonian Magazine: Mirror images, feb 2002.

Böcker hos amazon.com:
David Hockney: Secret Knowledge: Rediscovering the Lost Techniques of the Old Masters

Philip Steadman: Vermeer's Camera: Uncovering the Truth Behind the Masterpieces

(Tack till Lisen för insiktsfull kommentar.)


Permalänk | Kommentarer (0)


  Avdelare mellan text och datering  

"650,000 brains are a lot smarter than 50"

Net Effects: Mycket läsvärd intervju med Joe Trippi - kampanjmakaren bakom Howard Deans omsusade (men faktiskt misslyckade) försök att bli demokraternas presidentkandidat om "the virtues of Internet democracy, and the end of politics-as-usual" i Mother Jones (20 juli).

(Tack, Chris, för tipset!)


Permalänk | Kommentarer (1)


  Avdelare mellan text och datering  
26 jul 2004

Självmotsägelser

On one hand, I'm indecisive; but on the other, I'm not.
No one goes to that place anymore - it's always too crowded.
I'm proud of my humility.
We're overpaying him, but he's worth it.
Always be sincere, even when you don't mean it.

Fler oxymorons - självmotsägelser - på www.oxymorons.info.


Permalänk | Kommentarer (0)


  Avdelare mellan text och datering  
25 jul 2004

iPod x 3

Apple iPodTre notiser om iPod:
"And, best of all, compared to most obnoxious, bug-addled, instantly disposable gadgets in the world today, the iPod actually works. Beautifully. Elegantly. Clearly. Like nothing that came before it and like a thousand things that will attempt to come after it because it's one of those trendsetting life-altering devices..."
Det är Mark Morford som hyllar iPod:
"You - yes, you - can say you were there for the advent of the Apple iPod. The very first one. The red-hot must-have gizmo of Now. The smooth white plastic love lump of Yes. The Gadget That Changed Everything even though everything was pretty much already completely changed and everyone was pretty much already like, damn, can things even change much anymore? And then the iPod hit and the answer was a clear, delicious, hell yes."

SFGate: Worship My Radiant iPod / Where were you when the cultural revolution happened again for the very first time?, (23 juli 2004)
Duke University låter alla sina nya elever få en:
"'Whoa!' said rising Duke freshman Mollie Tucker of Raleigh when she learned she'd pocket an iPod. 'It sounds like a good idea. It sounds really cool.'

When she arrives Aug. 19, her iPod will be loaded with all kinds of useful information, including orientation schedules, calendars, campus tours, even the Duke fight song.

Students also can use them for course content, such as recorded lectures, music, language lessons and audio books. Throughout the year, they will be able to download information through a Duke Web site modeled after Apple's iTunes site..."

Newsobserver.com: Duke freshmen will be attuned to iPods, (20 juli 2004)
(Mer om projektet på Dukes egen FAQ-sida om "the iPod project".)

Och Wired berättar en del om iPodens tillkomsthistoria:
"Apple CEO Steve Jobs molded the device's shape, feel and design.

'The interesting thing about the iPod, is that since it started, it had 100 percent of Steve Jobs' time,' said Knauss. 'Not many projects get that. He was heavily involved in every single aspect of the project.' (...)

'They'd have meetings and Steve would be horribly offended he couldn't get to the song he wanted in less than three pushes of a button,' Knauss said. 'We'd get orders: 'Steve doesn't think it's loud enough, the sharps aren't sharp enough, or the menu's not coming up fast enough.' Every day there were comments from Steve saying where it needed to be.' "
Wired News: Inside Look at Birth of the IPod, (21 juli 2004)

Permalänk | Kommentarer (0)


  Avdelare mellan text och datering  

Apropå Borgström: Redan för femtio år sedan

"- Detta, sade Åsmundsson förklarande, är mannen bakom vårt klipparkiv. Dessutom har han till uppgift att stryka ner mötesreferat, sovra födelsedagsnotiser, tacka nej till poesi, förutsäga nästa veckas väderlek och stjäla nyheter ur konkurrenttidningen under iakttagande av nödiga försiktighetsmått så att tillgreppet inte märks.
Redaktör Torkel Tobias åhörde med största fattning denna tirad.
- Kan ni vänta i tio minuter, sade han till Paul, så är jag ledig och kan hjälpa er med vad ni vill.
- Naturligtvis. Blir ni störd om jag sitter här?
- Inte det minsta.
Tobias grep sig an med en notis, klippt ur ortskollegan. Han ändrade 'de skenande hästarna' till 'de skrämda djuren', bytte ut 'som lätt kunnat sluta olyckligt' mot 'som dessbättre slutade väl', kastade med van hand om ordningsföljden i nästa stycke och strök ett tjockt streck över 'enligt vad Folkbladet erfarit'. "

Ur H.K. Rönblom: Död bland de döda, 1954
Med anledning av debatten om de artiklar som Dagens Nyheters Peter Borgström plankat ur New York Times. (Lite senkommet, men Hönan har varit på semester. En nylig kommentar, med länkar till originalet, finns hos Gustav Holmberg: Frågor i fallet Borgström. Se också mymarkup: Plagiat eller olycksfall i arbetet? eller Memefirst Foreign correspondent, serial plagiarist.)

Hans-Krister Rönblom (1901-1965) var andreredaktör på Aftonbladet (redaktionschef skulle det sannolikt heta idag) och visste hur det gick till i branschen. Hans tio deckare med amatördeckaren Paul Kennet, utgivna mellan 1954 och 1964, tillhör de bortglömda svenska deckarklassikerna. De är fortfarande läsvärda för språket, för den bitska humorn, och inte minst för beskrivningen av Sverige i skiftet mellan femtio- och sextiotal.

Denna lista över Rönbloms böcker är det enda jag hittat på nätet om honom, förutom listningar hos allehanda antikvariat. Lätt varning för sammanfattningarna, som avslöjar intrigen och till sist också gärningsmannen...

Att det gick till så här i tidningsbranschen redan för femtio är sedan är givetvis ingen ursäkt för att det sker än idag. Traditionen är tung. Till skillnad från webbloggar är tidningar än idag snåla med länkar och referenser. Dagstidningen är proprietär till sin natur - vill att allt ska vara eget, och är det inte det ska det åtminstone se ut som det.

Permalänk | Kommentarer (1)


  Avdelare mellan text och datering  
15 jul 2004

Kontextens betydelse: 1

Jag skriver en bok. Det är ett av skälen till att jag det sista halvåret inte skrivit mer om mitt specialområde – användbarhet och datasystem – här på Blind Höna.

Jag skriver på en bok om kontextens betydelse för att kommunikation och information ska vara meningsfull.

Min tes är att trots att vi lever i ett så kallat informationssamhälle, är – paradoxalt nog – mycket av den information som omger oss fattig.

Det som man ofta kallar informationsstress beror inte i första hand på att vi får för mycket information. Det beror på att informationen i digitala system till sin art ofta är bristfällig.

Det som fattas, på en rad olika sätt, är sammanhang. Kontext, av olika slag. Det är nästan alltid sammanhanget som gör det möjligt för oss att tolka sakers egentliga innebörd, och som bestämmer den vikt vi tillmäter dem.

(Som i den förra notisen. Vad som var överraskande var inte gutamålet i sig, utan kontexten – typen av skylt och platsen för den.)

Utan kontext blir information svår eller omöjlig för oss att tolka. Vilket gör att vi ibland feltolkar den grovt. I alla fall är det fråga om en större belastning på tänkandet

Men problemet med att skriva om sammanhang är just … att allt hänger samman. När saker dykt upp som förtjänat en kommentar på Blind Höna, har jag ofta kommit fram till att jag, för att bli begriplig, först borde redovisa några andra resonemang, och att jag då också måste redovisa vissa ytterligare noteringar, men en förutsättning för det är ju att jag förklarar de grundläggande slutsatserna …

Det är sådan saker som gör att det krävs en bok.

Men: I fortsättningen ska jag bortse från det, så gott det går. Jag tänker försöka göra Blind Höna till ett litet laboratorium för att ta fram tankarna kring hur dagens datasystem ignorerar kontexten betydelse. Och jag bjuder därför in alla att komma med synpunkter, och kanske fler exempel på vad jag vill peka på.

Som start finns här nedan en text som till slut säkert inte blir en inledning till boken.

Att tolka information

När min son var två år fick han en besvärlig förkylning. En jourhavande läkare gjorde hembesök – jo, de gjorde sådant på den tiden – och konstaterade att han andades tungt och att han nog borde läggas in.

Det var en ganska ung och oerfaren läkare. Kanske var det första gången hon mötte ett sådant fall. I vilket fall beställde hon ambulans, vilket kanske var lite i överkant – men som orolig förälder vill man ju inget hellre än att ens barn ska bli ordentligt omhändertaget.

På väg till sjukhuset konstaterade ambulanspersonalen att ”rätt” sjukhus, administrativt sett, låg ganska långt bort. Skulle man inte åka till det närmare eftersom trafiken var rätt besvärlig? Jo, tyckte läkaren, som nog började bli mer ängslig över hur tillståndet för en obstruktiv tvååring kunde utveckla sig. På väg mot sjukhuset fattade hon därför ytterligare ett ”bättre-att-ta-det-säkra-före-det-osäkra”-beslut: full beredskap i akutintaget vid ambulansens ankomst.

Om de andra besluten kunde motiveras, var nog det här definitivt onödigt. När ambulansen anlände möttes den av ett specialteam, berett på en snabb livräddande insats. När medlemmarna snabbt bedömt läget - med mer erfarna ögon - försvann de raskt till mer angelägna fall.

Nu slumpade det sig så att barnets mormor arbetade på SOS-Centralen. På sin dataskärm kunde hon först se att jourhavande läkare skickades till hennes barnbarns adress. Att läkaren beställde ambulans. Att ambulansen dirigerades om till ett närmare sjukhus mitt under färden - och att en begäran om full beredskap kom från bilen när den närmade sig sjukhuset.

Vid det laget var hon inte på sammanbrottets rand, utan klart bortom. Att det var ute med hennes första barnbarn var hon övertygad om. I sjäva verket mådde han vid det laget ganska bra – betydligt bättre än sin mormor.

Vad som i verkligheten var en rad mjuka, osäkra beslut av en oerfaren läkare, där det ena gav det andra, verkade på dataskärmen vara en hårt följdriktig och entydig katastrofal försämring. Vad som hände var inte svårt att tolka; dataskärmen gav ju en samlad bild av objektiva fakta – eller hur?

* * *

I verkligheten är nästan all kommunikation beroende av sammanhang för att bli begriplig. Sammanhang: vem som säger något. Till vem det sägs, under vilka omständigheter. Vad som sades strax innan, och vad som följer därefter - eller vad vi väntar oss ska följa därefter.

* * *

Det här gäller all vår kommunikation - med början redan i språkets minsta enheter, de enskilda språkljuden. Ett ”a” låter inte alls på samma sätt hela tiden. Klipper man ut ett enskilt språkljud från en inspelning och spelar upp det isolerat, är det oftast oerhört svårt att säga vad man egentligen hör – ett a eller ett ö eller ett e eller rent av ett i? Det beror helt på vilka ljud som kommer före och efter, på betoning och en rad andra faktorer. Det är sammanhanget som säger oss hur den där ljudvibrationen ska uppfattas just i det här fallet.

Det här känner lingvister och fonetiker naturligtvis till. Men lekmän är till stor del omedvetna om hur det egentligen står till. Vi tror att ett a alltid låter "a" och ett b alltid är ett "b", entydigt och enkelt.


Permalänk | Kommentarer (5)


  Avdelare mellan text och datering  
01 jul 2004
  På kornet  |  Korn av sanning  |  Guldkorn  |  Blind höna  |  Skrot och korn  |  Väderkorn

 

 



Bloggtoppen.se