På kornet - texter om användbarhet, interaktionsdesign, informationsarkitektur på webb och Internet
Korn av sanning
Artiklar
och essäer
Guldkorn
Böcker,
musik, sajter
Blind höna

Webblogg
Skrot & korn
Portfolio
och passioner
Väderkorn
Sakregister
och sökning

 

Din sajt behöver en webbprofil

Har din sajt en grafisk profil? Bra. Men det räcker inte. För att styra sajten till framgång krävs en komplett webbprofil, som tar upp interaktion- och informationsdesign, liksom tillgänglighet och utveckling.

Vilka policydokument har du för din sajt?

Den viktigaste policyn som man bör slå fast för en sajt är nog syfte och målgrupper. Så många sajter försöker gapa efter för mycket. Det gäller att avgränsa sig och och att försöka ringa in precis vilka behov hos precis vilka målgrupper man ska försöka uppfylla. I sådana sammanhang behöver också ansvar och organisation definieras: vem som gör vad.

I en större organisation eller i ett företag kan detta vara en del av en allmän info- eller marknadsföringsstrategi.

Men utöver dessa övergripande policies, behövs det flera mer detaljerade riktlinjer för att sköta och utveckla sin sajt.

De flesta organisationer och företag har en grafisk profil, som de använder för sajten. Mer är det sällan. Men det behövs konkreta riktlinjer både för interaktion, informationsdesign och andra områden. Det ger förutsättningar för att styra sajten till framgång.
   
På denna sida:
Gå till Grafisk profil
Gå till Tillgänglighets-
policy

Gå till Policy för sajtens utveckling
Gå till Nya profiler krävs
Gå till Profil för informations-
design

Gå till Interaktions-
profil

Gå till Bra webbprofil spar tid och pengar
Gå till Relaterade länkar
Gå tillSidans topp

 

Grafisk profil
Självklart behöver en sajt en grafisk profil. Det finns förstås flera skillnader mellan grafisk form på papper och grafisk form på skärm. En viktig, men ofta förbisedd, är att tekniken förändras.

Medan papper fortsätter att vara papper, utvecklas webben (och närliggande medier) hela tiden. Nya generationer webbläsare påverkar utseendet på sidorna. Nya standarder eller tekniker ändrar förutsättningarna för kommunikationen - till exempel hur färger och bilder kan föras över.

Därför måste man vara beredd på att en grafisk profil för webb behöver justeras, mycket mer än den för papper.

Någon i organisationen har säkert till uppgift att bevaka att den grafiska profilen följs. Men någon måste också bevaka utvecklingen av tekniken och fånga upp nya krav.
    Gå tillSidans topp

 

Tillgänglighetspolicy
Det finns andra krav, som anknyter till den grafiska profilen, men som bör samlas i en separat uppsättning riktlinjer.

Vilka ska kunna se din sajt? Vad kräver du av dina besökare? Senaste webbläsaren och bredband (eller oändligt tålamod)?

Utöver den grafiska profilen bör varje sajt därför ha en tillgänglighetspolicy.

I den slår man bland annat fast vilka webbläsare som sajten ska gå att se med.

Minst lika viktigt är att också slå fast hur lång tid det maximalt får ta att ladda en sida. (Ett tips: kolla dina konkurrenters sajter och se till att sätta en maxtid för nedladdning som inte är längre än deras.)

Tillgänglighet handlar också om att handikappade bör kunna komma åt informationen på din sajt - åtminstone de väsentligaste delarna. Det finns förlagor - som WAI, Web Accessibility Initiative - att studera (se nedan under Relaterade länkar).

Det allra mest grundläggande kravet är att alla bilder har en ALT-text, som gör att synskadades webbläsare med talsyntes kan förstå dem. Det hade SVTs nya sajt missat - trots reklamens påstående att sajten var "öppen för alla".

I Australien och USA är detta krav redan inskrivet i lagboken. När den officiella webbplatsen för OS i Sydney häromåret visade sig sakna ALT -texter, kunde därför en australisk domstol döma Australiens Olympiska Kommitté till dryga böter.

Ännu finns ingen tvingande lag på området i Sverige. Men EU förbereder sådana lagar - troligen kommer de redan under nästa år.

Det är viktigt att slå fast att tillgänglighetspolicyn är överordnad den grafiska profilen. Om vi bestämmer att det får ta max 10 sekunder för besökare med ett 56K-modem att se en sidas titel, rubrik och navigation, så är det vad som gäller. Den grafiska formen måste klara detta.

Tillgängligheten hos en sajt beror också, i en mening, på de tekniska egenskaperna hos webbservern, publiceringssystemet, databaserna och andra delar. Hur många besökare klarar de samtidigt, utan att krascha? Tillgänglighetspolicyn kan specificera en viss belastning som sajten ska orka med.
    Gå tillSidans topp

 

Policy för sajtens utveckling
Det är ett styvt jobb att hålla en sajt enhetlig och sammanhållen - särskilt i en större organisation eller i ett företag. Så småningom brukar alltid någon eller några grupper eller avdelningar hävda att det visserligen är bra med en enhetlig profil, men just de är lite annorlunda än resten av organisationen, och just deras verksamhet kräver en annan sajt, en annan design. Deras verksamhet eller nya kampanj kan omöjligt rymmas i den gamla sajten, säger de.

Det kan vara sant - men det kan lika ofta bero på revirtänkande och konkurrens mellan olika avdelningar.

När och hur ska man tillåta nya sub-sajter eller kampanjwebbar? Det är bra att slå fast några klara principer. Kanske är det vid projekt över ett visst antal kronor; eller vid projekt som griper över nationsgränser? Kanske vid projekt som är tidsbegränsade? Genom att hålla på villkoren kan du spara bråk - och pengar.
    Gå tillSidans topp

 

Nya profiler krävs
Grafisk design är bara en av de tre sorters design som besökaren möter. Interaktionsdesign och informationsdesign är minst lika viktiga - ja, sannolikt ännu viktigare - för hur besökarna uppfattar sajten. (Läs mer i På Kornet-artikeln En sajt kräver tre sorters design - se nedan under Relaterade länkar.)

Det räcker därför inte med bara en grafisk profil. Din sajt bör ha både en interaktions-profil och en profil för informationsdesignen.
    Gå tillSidans topp

 

Profil för informationsdesign
Informationsdesign handlar om att underlätta för människor att förstå och hitta, att lagra och dela med sig av information.

En policy för informationsdesign kan t.ex. innehålla riktlinjer för hur man formulerar länkar (se På Kornet-artiklarna Så skriver du bättre länkar och Länkarnas grammatik, under Relaterade länkar nedan.)

En bra princip som gör det lättare att hitta, spara och dela information är att varje sida ska ha en unik och tydlig titel och rubrik.

Annars blir det som på regeringens skolwebb, där varenda sida har samma titel: Regeringskansliets skolwebb - Information Rosenbad. Det gör att vid en sökning, ser alla träffar ut som nedan:
  1. Regeringskansliets skolwebb - Information Rosenbad
  2. Regeringskansliets skolwebb - Information Rosenbad
  3. Regeringskansliets skolwebb - Information Rosenbad
  4. Regeringskansliets skolwebb - Information Rosenbad
  5. Regeringskansliets skolwebb - Information Rosenbad
  6. Regeringskansliets skolwebb - Information Rosenbad
Det gör det mycket svårt att hitta vad man söker.

En uppsättning riktlinjer i en bra infodesign-policy skulle t.ex. kunna se ut så här:
  • Varje dokument ska ha en unik titel (TITLE).
  • Titlar på webbdokument ska göra det möjligt att identifiera sidan - utan att man ser något annat av den.
  • Titeln ska minst innehålla sajtens namn/avsändare och dokumentets unika titel/rubrik. Om den ingår i en avdelning, bör den innehålla avdelningens namn.
  • Titeln bör ha den mest unika delen, dvs sidans huvudrubrik, först.
  • Titel och sidans huvudrubrik bör vara så lika som möjligt.
Ett annat exempel på bristen på medvetenhet om informationsdesign: Berghs School of Communication har en sajt med avancerad grafisk design som någon uppenbarligen lagt ner mycket möda på (för mycket möda, tycker jag).

Men att ta reda på när en kurs gavs var inte lätt, upptäckte jag när jag besöke sajten. Databasen, som skapade sidorna med listor över kurser, använde nämligen amerikanskt datumformat: månad/dag. Om en kurs listades 2/4 betydde det alltså inte att kursen började 2 april, utan 4 februari.

De som engagerat sig i den grafiska formen hade uppenbarligen inte intresserat sig för detta. Ansvaret för denna sida låg hos IT-avdelningen - och föga överraskande hade de inte upplevt det som ett särskilt viktigt problem. (Efter påstötningar är det nu ändrat.)

Infodesign-profilen bör vidare ta upp hur man ska förhålla sig till metadata, Dublin Core, hur 404-sidor bör utformas och mycket mer.
    Gå tillSidans topp

 

Interaktionsprofil
Interaktionsprofilen kan t.ex. ta upp riktlinjer för hur hjälp-filer ska vara organiserade, hur hjälptexter och felmeddelanden ska vara skriva.

Den kan specificera att onödiga bekräfta-dialogrutor ska undvikas, och att istället fler möjligheter att ångra ska finnas (se på Blind höna om "Ångervred" under Relaterade länkar nedan).

Interaktionsprofilen kan specificera om din sajt föredrar långa, samlade formulär, eller om det är bättre (i ditt fall) att dela upp formulär på flera sidor.

Ett typiskt problem, som interaktionsprofilen då kan klargöra, är vad som händer om man ångrar sig i steg 3 av 4 av något formulär. Åker man tillbaka till steg 2? eller kastas man tillbaka till starten?

Interaktionsprofilen kan slå fast om man ska använda knappar eller länkar - eller när. Den kan stadga, att knappar med olika funktion ska se olika ut. Den kan ställa upp regler för hur feedback ska ges. En uppsättning regler för felmeddelanden kan t.ex. se ut så här:
  • Felmeddelanden ska vara på svenska och formulerade i klartext.
  • Felmeddelanden ska aldrig vara återvändsgränder, utan ge möjlighet att återgå till närmaste sida innan felet uppstod.
  • Felmeddelandet ska alltid innehålla en ursäkt.
  • Felmeddelanden ska innehålla en mejl-länk för att ge möjlighet att rapportera felet.
  • Felmeddelandet ska ange en personligt ansvarig för felrapporten.
  • Någon feedback ska ges omedelbart på rapporterade fel.

 

Bra webbprofil spar tid och pengar
Tillsamans bildar alla dessa riktlinjer en webb-profil. Det är något du bör ta fram (och ta hjälp med att ta fram - är du intresserad, skicka ett mejl).

Det kostar en del. Men gör man dem grundligt, kommer pengarna tillbaka medan sajten växer och utvecklas. När nya funktioner och delar ska tas fram, fungerar t.ex. interaktions- och informationsdesign-profiler som detaljerade kravspecifikationer för utvecklarna.

Den typen av detaljerade överväganden orkar beställare nämligen så gott som aldrig med, när de tar fram en kravspec inför ett anbud på nya tjänster. Som regel lämnas de åt utvecklarnas godtycke; därför plågas sajter ofta av att likartade funktioner är helt olika på olika delar av samma sajt.

En bra webbprofil ger en mer konsistent sajt, och gör därför också besökarna på sajten nöjdare.
   
Relaterade artiklar
På Kornet:
Gå tillEn sajt kräver tre sorters design

Gå tillSVTs nya sajt: design som stänger ute

Gå tillSå skriver du bättre länkar

Gå tillLänkarnas grammatik

Gå tillÅngervred

Andra webbplatser:
Gå tillRegeringens skolwebb

Gå tillSVT

Gå tillWeb Accessibility Initiative (WAI)

 

Jonas Söderström

13 maj 2002

   

 

Gå tillSidans topp


Jonas Söderströms porträtt På Kornet är Jonas Söderströms webbplats. Jag hjälper organisationer och företag med analyser och råd om hur deras webbplatser och tillämpningar kan bli mer användarvänliga - i vid mening. Jag håller också kurser i att skriva för webb och att bygga mer användbara webbar. Flitigt anlitad och mycket uppskattad föreläsare. (Läs mer på Kornet-sidan Skrot och korn.)

Kontakta mig på jonas@kornet.nu om du är intresserad.

     
>> Synpunkter? Skicka ett mail med länken ovan.<<
     

 


På kornet  |  Korn av sanning  |  Guldkorn  |  Blind höna  |  Skrot och korn  |  Väderkorn