På kornet - texter om användbarhet, interaktionsdesign, informationsarkitektur på webb och Internet
Korn av sanning
Artiklar
och essäer
Guldkorn
Böcker,
musik, sajter
Blind höna

Webblogg
Skrot & korn
Portfolio
och passioner
Väderkorn
Sakregister
och sökning

 

Länkarnas grammatik

Det finns tusen sätt att säga "jag älskar dig" och åtminstone 50 sätt att göra slut, men hur många sätt finns det att formulera en länk?

Svar: minst 21.

Det finns, lite grovt räknat, två olika sorters länkar.

Dels sådana som finns i direkt anslutning till innehållet på sidan. Det kan vara i löpande text, eller när en löpsedelssida vill ge lite utförligare länkar, med läsbara formuleringar.

Kornet-artikeln "Så skriver du bättre länkar" handlar om den typen (som i just den här meningen).

Men det finns också en annan sorts länkar: i navigationsmenyer, eller på sidor som översiktligt presenterar länkar till flera olika tjänster eller avdelningar. Hur ska man formulera sådana länkar bäst?

Låt oss titta på ett exempel: Tänk dig att din bil fått en buckla, och att du går till försäkringsbolagets sajt. På första sidan finns en hel del länkar till olika tjänster eller delar av sajten.

Du vill komma till formuläret för att anmäla skadan, och granskar länkarna. Vad förväntar du dig att det står? Hur bör länken vara formulerad, för att du ska förstå att du kommer till rätt ställe?
   
På denna sida:
Gå till Verb är bättre än substantiv
Gå till Fem verbformer att välja på...
Gå till ... och till det fyra aspekter
Gå till Aspekter även för verben
Gå till Vad är bäst?
Gå till "Detta är sidan där man..."
Gå till Relaterade länkar
Gå tillSidans topp

 

Verb är bättre än substantiv
På många sajter skulle länken kunna vara
  Gå tillAnmäla skada.

En annan tänkbar variant är
  Gå tillSkadeanmälan.

I det första fallet har länken ett verb (anmäla) som huvudord. I det andra fallet använder man ett substantiv.

Substantiv är vanligare i menyer och liknande sammanhang. Ett skäl är att de ibland är lite kortare och ofta består av ett ord. I en meny eller lista vill man gärna spara utrymme och undvika risken för radbrytningar.

Samtidigt vet vi av User Interface Engineerings undersökningar, att korta länkar är svåra att förstå. (Källa: C Snyder, 1998: Longer links may help users. Eye for design 5, 4 July/August, 2–4.)

Jag är övertygad att det är bättre att bygga länken runt verb än runt substantiv. Med verb som huvudord kommer länken att ligga närmare hur besökaren för sig själv formulerar avsikten med sitt besök på sajten.

Många intranät har till exempel en avdelning som heter "Bokningscentral" eller "Materialbeställning". På Kommunförbundets intranät heter motsvarande avdelning, och följaktligen länken dit i navigationsmenyn, "Boka och beställ".

Går man in på intranätet har man nog för sig själv formulerat avsikten som "jag ska boka en OH-projektor" eller "jag vill beställa nya visitkort", snarare än "jag vill besöka Materialbeställningen".

Även i andra sammanhang vet man att verb är att föredra: journalister lär sig att man lockar fler att läsa om en rubrik har aktiva verb ("Persson sänker skatten") istället för statiska substantiv ("Skattereform").
    Gå tillSidans topp

 

Fem verbformer att välja på...
Länken "Anmäla skada" är alltså sannolikt bättre än "skadeanmälan". Men "Anmäla skada" är bara en av många möjliga sätt att använda verbet.

"Anmäla skada" är infinitiv, verbets grundform. (Den känns igen på att man kan sätta "att" framför. Länken skulle alltså lika gärna kunna vara "Att anmäla skada".)

Men man kan också formulera länken som en fråga:
  Gå tillVill du anmäla skada?

Länken skulle också kunna använda första person, som om den citerade besökarens vilja:
  Gå tillJag vill anmäla skada.

Ofta ser man imperativ, uppmaningens verbform: Anmäl skada! Då kan man också skilja på vem som uppmanar vem. Antingen är det sajten som riktar en uppmaning till oss:
  Gå tillAnmäl din skada här!

Alternativt citerar länken besökarens uppmaning till sajten:
  Gå tillLåt mig anmäla (min) skada!

Det ger oss sex olika sätt att skriva länken: en substantivform och fem verbformer.
    Gå tillSidans topp

 

... och till det fyra aspekter
Men det finns ännu fler möjligheter. Låt oss tillfälligt återvända till substantiven. Det substantiv vi valde från början är ett som syftar på handlingen som sådan:
  Gå tillSkadeanmälan

Men man kan mycket väl tänka sig att vi som länk använder utgångspunkten eller förutsättningen till att man besöker sajten:
  Gå tillBilskada

Vi kan också välja att peka ut instrumentet för handlingen:
  Gå tillSkadeformulär

Slutligen kan vi låta länken uttrycka det önskade resultatet av handlingen, besökarens slutliga mål:
  Gå tillSkadeersättning (eller "ersättningskrav" eller liknande)

Låt oss kalla detta länkens "aspekt".
    Gå tillSidans topp

 

Aspekter även för verben
I exemplen ovan använde jag substantiv för att uttryckta de fyra aspekterna. Men de kan också tillämpas på verbformerna. Om man till exempel vill använda länkar med den frågande formen, får man dessa varianter:

  Gå tillÄr bilen skadad? (förutsättning)
  Gå tillVill du anmäla skada? (handlingen i sig)
  Gå tillVill du gå till skadeformuläret? (instrumentet)
  Gå tillVill du söka ersättning? (resultatet/syftet)

Och om man vill använda citerad första person kan det göras så här:

  Gå tillMin bil är skadad (förutsättning)
  Gå tillJag vill anmäla skada (handlingen i sig)
  Gå tillJag vill gå till skadeformuläret (instrumentet)
  Gå tillJag vill söka ersättning (resultatet/syftet)

En substantivform och fem verbformer, i fyra aspekter - det blir över tjugo varianter (ett par av kombinationerna går inte ihop). Är det förvirrande? Kanske schemat nedan kan göra det tydligare(M och S står för "människa" och "sajt"):
    Gå tillSidans topp


- Förutsättning Handling Agent Mål, syfte, resultat
Substantiv Bilskada/
Skadad bil
Skadeanmälan Skadeformulär Skadeersättning
Verb Infinitiv - (Att) Anmäla skada Se skadeformulär Att söka skadeersättning
Imperativ 1
(M ->S)
- Låt mig anmäla skada Visa mig/Gå till
skadeformulär
Låt mig söka skadeersättning
Imperativ 2
(S ->M)
- Anmäl Din skada Klicka här för/Gå till
skadeformulär
Sök skadeersättning
Interrogativ Är bilen skadad? Vill du anmäla skada? Vill du gå till
skadeformuläret?
Vill du söka ersättning?
1 person citat Min bil är skadad Jag vill anmäla skada Jag vill se
skadeformuläret
Jag vill söka ersättning


Alla dessa formuleringar är sådana att vi skulle kunna möta dem på försäkringsbolagets sajts första sida - även om en del kanske känns mer naturliga än andra. (Man kan förstås hitta på en del smärre varianter på formuleringarna inom varje typ.)

Samma schema kan tillämpas på många företeelser: bland Relaterade länkar (se nederst) finns ett par exempel på länkar för att bli medlem i en organisation eller för att boka en flygbiljett. (Intressant är att se att det är olika typer av länkar som känns mest naturliga i de olika fallen.)
    Gå tillSidans topp

 

Vad är bäst?
Man kan se alla dessa typer av länkar på sajter. Men inte som medvetna val, utan ofta huller om buller - ingenstans verkar någon ha reflekterat över aspekter och verbformer.

Men vilken är bäst? Vilken bör man välja?

Tja, det är faktiskt inte lätt att säga. Jag har inte hittat någon forskning som ens tar upp detta.

En del äldre forskning slog fast att man inte bör "förmänskliga" datorer eller program: de ska inte säga "jag" om sig själva, som i "Jag kan inte skriva ut ditt dokument". Men det ligger lite vid sidan av detta.

Det är inte säkert att det alltid går att använda verb. Men om man blir medveten om möjligheterna, kan man i alla fall reflektera över vilken sorts länk som kan vara bäst.

Olika varianter kan kanske passa olika bra i olika sammanhang. På hjälpsidor eller sidor anpassade för ovana användare kanske de mer utförliga fråge-verbformerna ska användas. Kanske ger de användaren en känsla av kontroll, som kan vara värdefull för ovana? De mer kortfattade infinitiv- eller imperativformerna kanske å andra sidan kan användas för länkar i menyer och översikter.

Det är en god ide att försöka vara konsekvent. Standarder och konventioner underlättar både för dem som utformar sidor eller tjänster och dem som använder dem: utvecklaren behöver inte grubbla över formuleringar varje gång, och användaren får lättare att tolka alternativen.

Om man inte är konsekvent, händer det kanske att man blandar imperativ 1 (människa till sajt) och imperativ 2 (sajt till människa). Det kan leda till förvirring. Och vad händer i exemplet nedan när man klickar på länken "Jag vill hjälpa till"? Är det "jag besökaren" som ska hjälpa till, eller rycker "jag sajten", personifierad av den söta damen, in - vilket ju hennes pratbubbla tycks antyda?
    Gå tillSidans topp


"Det här är sidan där man..."
En grundregel från Kornet-artikeln "Så skriver du bättre länkar" är, att ordalydelsen i länken bör ligga så nära rubriken eller titeln på sidan man kommer till som möjligt. Att välja länkar hänger därför samman med hur man väljer namn till tjänsterna eller avdelningarna på sajten.

Microsoft har provat ett nytt sätt att rubricera skärmbilder i sina program. I stället för statiska rubriker, använder man beskrivningar baserade på verb. I ekonomi-programmet Money 99 hette till exempel en skärm Upcoming Bills & Deposits. I Money 2000 har titeln ändrats till Click the bill you'd like to pay.

För att få fram beskrivande titlar rekommenderar Microsoft följande teknik. Utvecklaren föreställer sig att en kollega frågar "Vad är den där sidan till för?" Utvecklaren svarar "Det här är sidan där du ..." Orden som kompletterar meningen används som titel.

Det fungerar bättre på engelska än på svenska, eftersom verbformerna för infinitiv, imperativ och andra person singularis är lika (to click, click och you click). På svenska skulle kanske "Klickar på räkningen du vill betala" inte kännas så bra. Troligen skulle vi använda imperativ (Klicka på den räkning...). Men det är ett bra sätt att "tänka verb" och undvika statiska titlar.

* * *
En standard eller policy för hur länkar ska formuleras, är det få sajter som har idag. Jag tror att sådana riktlinjer är en del av något som måste komma.

En sajt kräver tre sorters design (se artikeln under Relaterade länkar). Idag har alla företag en profil för den grafiska designen, för att styra utseendet på all sin kommunikation.

Ytterst få har en profil för sin informationsdesign - en profil kring (bland annat) hur man organiserar, rubricerar och länkar information. Dess yttersta syfte är förstås att det ska vara lätt att hitta till informationen på sajter och i andra källor.

Ännu färre har en interaktionsprofil - en samling riktlinjer kring hur interaktionen ska fungera.

Allt det här finns med i På Kornet-artikeln Din sajt behöver en webbprofil - se under relaterade länkar till höger.
   
Relaterade artiklar
på kornet:
Gå tillSå skriver du bättre länkar

Gå tillFler exempel på länkgrammatik

Gå tillEn sajt kräver tre sorters design

Gå tillDin sajt behöver en webbprofil

Gå tillEn kommentar om verb och substantiv (på Blind Höna)

Andra webbplatser:
Gå tillwww.
uie.com


Gå tillMicrosoft Inductive User Interface Guidelines

 

Jonas Söderström

3 april 2002

   

 

Gå tillSidans topp


Jonas Söderströms porträtt På Kornet är Jonas Söderströms webbplats. Jag hjälper organisationer och företag med analyser och råd om hur deras webbplatser och tillämpningar kan bli mer användarvänliga - i vid mening. Jag håller också kurser i att skriva för webb och att bygga mer användbara webbar. Flitigt anlitad och mycket uppskattad föreläsare. (Läs mer på Kornet-sidan Skrot och korn.)

Kontakta mig på jonas@kornet.nu om du är intresserad.

     
>> Synpunkter? Skicka ett mail med länken ovan.<<
     

 


På kornet  |  Korn av sanning  |  Guldkorn  |  Blind höna  |  Skrot och korn  |  Väderkorn