Från Blind Hönas arkiv

Gyllenhammars dråpslag

I en demokrati är det en central princip att olika uppfattningar ska få komma till tals på lika villkor.

Inte alla håller med om det. I en debattartikel i onsdagens DN är PG Gyllenhammar upprörd över att "nejsidan fick nästan lika mycket tid som jasidan" i tevedebatten.

Hur mycket mer tid borde, enligt Gyllenhammar, ja-sidan ha tilldelats?

Bland seriösa debattörer är det en central princip att diskutera sak, och inte person.

Inte alla respekterar det. I debattartikeln i DN förklarar Gyllenhammar att "Modeskaparen Armani skulle vara stolt över Peter Erikssons - språkröret - utstyrsel och välansade skägg". Det ser ut som en komplimang, men har ett nedsättande syfte - så vitt jag kan förstå som förklaring till varför han inte bör få tala lika länge som ja-sidans företrädare.

Hur borde, enligt Gyllenhammar, Peter Eriksson klä sig för att få tala på lika villkor som ja-sidan?

I ett hederlig meningsutbyte avstår debattörerna från antydningar och misstänkliggöranden.

Inte alla bryr sig om den principen. Gyllenhammar skriver att Maud Olofssons uttalande om Hitler kan bero på "ett grumligt politiskt förflutet". Det är en term som i svenskt språkbruk brukar syfta på kontakter med nazister eller antidemokratiska krafter.

Har Maud Olofsson, enligt Gyllenhammar, haft nazistiska kontakter? Eller är det hela centerpartiet som avses?

I en seriös debatt försöker man se rättvist och balanserat på båda sidor.

Men alla tillämpar inte det. Att Maud Olofsson i ett intervjusvar kopplade ihop ja-sidan med Hitler är enligt Gyllenhammar "oförlåtligt" och "diskvalificerar henne både som partiledare och debattör".

Att moderaterna i en serie helsidesannonser kopplat ihop nej-sidan med Stalins Sovjet är enligt Gyllenhammar också ett övertramp. Men det diskvalificerar dem inte, varken som parti eller i debatten, och det är inte "oförlåtligt": i stället "vore en ursäkt på sin plats".

Men om varken partiet eller dess reklambyrå vill be om ursäkt (till skillnad från Maud Olofsson), utan slingrar sig - är de då, enligt Gyllenhammar, ändå ursäktliga?

Och vilken sorts grums ur det förflutna kan, enligt Gyllenhammar, ligga bakom moderaternas försök att skrämmas med ryssen?

* * *

Jag tvivlar på att ja-sidan hurrar över att ännu ett toppnamn ur näringslivet talat sitt hjärtas mening på DN Debatt.

De rena tarvligheterna är väl avslöjande nog. Jag tvivlar också på att ja-sidan tycker att det är en särskilt lyckad strategi av Gyllenhammar att framhålla, att saken redan är uppgjord, och att vi därför bör göra "vår plikt" och "självklart" rösta ja. Bang, bang, PG's golden hammer comes down upon our heads...

Med sådana vänner behöver ja-sidan inga fiender.


Permalänk |


  Avdelare mellan text och datering  
29 aug 2003

Kommentarer

It had to happen! Jag kan inte hålla med Dig, åtminstone inte på alla punkter. Jag såg inte Gyllenhammar men vet att han kan vara arrogant och outhärdlig. Emellertid:
1 Jag känner inte till Maud O:s bakgrund men det "grumliga förflutna" hos centerpartiet/bondeförbundet är väl obestridligt. Maud själv är ju ganska ung så hon är säkert OK men man vill inte gärna höra sådant från just det hållet.
2. Hennes ursäkt om Hitlers "tokigheter" gör bara saken värre. Utan tvekan diskvalificerar det henne som seriös debattör.
3. Sören Wibe och Lotta Hedström-Nilsson-har också tagit hjälp av Hitler ("minus hans fascistiska tankegods" som Lotta sade).
4. Trots att jag letat har jag inte lyckats få se "Stalin-affischen". Om den är som Du beskriver den -och så är det givetvis- är det precis lika illa och hör inte hemma i anständig debatt.
5. Trots att det bär mig emot måste jag hålla med PG om att vi redan åtagit oss att ta tredje steget. Jag har skrivit många gånger om detta. Omröstningen gäller därför bl.a. om Sverige är en pålitlig fördragspartner eller ej.

Jag vet att nej-sidan inte vill höra det men jag ser det som självklart att man måste kolla var man har hamnat. Det är ingen uppbygglig syn. Detsamma gäller ja-sidan. Men när jag måste välja föredrar jag faktiskt P G Gyllenhammar framför Sverigedemokrater och kpml(r).

Från: Bengt | Skickat vid: 12:47, 29 augusti 2003

PS
"Ruth and Valerie, shouting from the gallery: Maudan must go free..."

Från: Bengt | Skickat vid: 12:50, 29 augusti 2003

Bengt: jag vill understryka, att det här inlägget inte handlar om EMU-frågan som sådan - ja eller nej.

Det handlar också bara delvis om de turer som varit i EMU-debatten.

Det som upprör mig - och fick mig att skriva - var det häpnadsväckande antidemokratiska tankegodset hos en av näringslivets "ledande" förespråkare. Att faktiskt vilja förneka andras yttranderätt - och det med hänvisning till klädstil, att de har en annan partiorganisation, att partiet bytt namn, guilt by association och annat...

Olofsson och Wibe ska säkert kritiseras för vad de sagt.

Men kommer Gyllenhammar att kritiseras för sina grodor? Kommer balansen att vara rimlig?

Om inte, stärker det möjligen min uppfattning att ja-sidan lyckas komma undan med saker som nej-sidan skulle hudflängas svårt för.

Från: Jonas | Skickat vid: 14:21, 29 augusti 2003

En synpunkt till:

Sådana här frågor brakar ofta iväg i en debatt om "vems groda som var värst".
Det är en oftast ganska hopplös sysselsättning.

Vad som däremot kan vara fruktbart är att försöka klargöra vilka måttstockar man har, varför man stöts mer eller mindre av det ena eller det andra uttalandet.

Spelar - till exempel - omständigheterna någon roll; om ett uttalande görs i en oförberedd intervjuaituation, eller om det är en del av en förberedd kanmpanj eller ett skrivet inlägg? Ska man bedöma de senare fallen hårdare? Jag skulle kunna hävda det - men jag kan ha fel. Sådant är viktigt att diskutera!

Från: Jonas | Skickat vid: 14:40, 29 augusti 2003

Sidnot: jag tycker ofta "näringslivets representanter" (brukar de heta) är duktiga på alla de retoriska tekniker du nämner Jonas. I synnerhet personangrepp. Jesper Spendrup i P1:s radiointervju uppvisade en liknande arrogans som PG Gyllenhammar. Men det verkar vara bad for business för Spendrups tappar i vinst: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=175877&previousRenderType=8 ;-)

Från: Erik | Skickat vid: 16:26, 29 augusti 2003

Jag har nu läst artikeln så nu är det inte lika roligt att diskutera den längre...Jag håller med om att PG:s uttalande om den tilldelade tiden är förvånande. Jag skulle själv önska att v(pk) och Peter Eriksson inte fick någon talartid i partiledardebatterna men då endast som ett resultat av att de röstats ut ur riksdagen. Nu är det som det är och då får man respektera demokratiska spelregler. Helt klart. Jag är ledsen men i övrigt kan jag inte finna mycket att kritisera i PG:s artikel.(Det kanske är mycket nog?) Kommer PG att kritiseras? Ja, Du har ju gjort det, ganska ordentligt. (Återigen beklagar jag att läsekretsen inte är större.)

Däremot håller jag med Dig när Du skriver "med sådana vänner..." osv. Säkert har artikeln skadat ja-sidan, åtminstone marginellt.

Till Erik: Att undvika personangrepp i politiska debatter är ett typiskt svenskt fenomen. Naturligtvis kan vi därigenom känna oss förnäma och kultiverade över vår fina stil. Men politik handlar också om personer - för mig står det helt klart att många (de flesta?) av ledarna för nej-kampanjen har en hidden agenda - då skall de också avslöjas. Och personer som Ohly och Sjöstedt sprider grovt felaktiga uppgifter, med säkerhet mot bättre vetande. Skall vi vara så fina i kanten att vi inte talar om det? Politiken är inte något abstrakt och opersonligt.

Rent taktiskt tycker jag att det är dumt av Anna Lindh och andra att krama om "näringslivets företrädare." Det vinner inga borgerliga röster och stöter troligen bort en del vänsterfolk.

Får man skriva en rad till fast det blev långt: På Medborgarplatsen såg jag just en affisch från "Vänster för EMU" - i mitt tycke den bästa affischen hittills. Men man måste stanna upp och läsa texten - det är ju inte så bra. Bilder av galgar och liemän är då enklare.

Från: Bengt | Skickat vid: 17:12, 29 augusti 2003

Vad stod det på affischen?

Från: jonas | Skickat vid: 22:09, 29 augusti 2003

Här är texten:

"Vi är Europas vänster!
En stor majoritet av Europas vänster tror på det europeiska samarbetet i EU och EMU som ett verktyg för framtidens vänsterpolitik. Att vara vänster är att våga ge sig in i sammanhang där det råder orättvisa och förändra. Att vara vänster är också att vilja riva nationsgränserna och samarbeta med omvärlden. Europas vänster arbetar inifrån för att demokratisera EMU och ta tillbaka den ekonomiska makten till folket. Detta borde även vara den svenska vänsterns mål. Låt oss sluta snacka och istället ta första steget. Europas vänster väntar på oss. Tillsammans är vi starka! Rättvisa talar alla språk."

Tack för att Du frågade! "Att arbeta inifrån" är nyckelorden tycker jag och borde kunna anammas av alla oavsett om man är "vänster" eller "höger" eller mittemellan.

Från: Bengt | Skickat vid: 22:59, 29 augusti 2003

Bara en kommentar till om Maud O.

Bengt skriver:
> 2. Hennes ursäkt om Hitlers "tokigheter" gör bara saken värre. Utan tvekan diskvalificerar det henne som seriös debattör.

"Hitler gjorde ju tokiga saker" sa Olofsson i Eko-intervjun onsdag 9 juli. Det gjorde mycket riktigt det hela värre,

Men vad jag avsåg var hennes ursäkt på torsdagen :

"Jag står inte för den jämförelse [Janet Bush] gjort och jag anser inte att den går att göra, säger hon. (TT-telegram, publicerat på SvDs sajt 10/7: http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_5827654.asp

"Centerledaren Maud Olofsson tar avstånd från alla jämförelser mellan EMU-projektet och Hitlertysklands expansionism. Det var aldrig hennes avsikt att dra sådana paralleller. (---)
-Av hela mitt hjärta är jag emot den sortens jämförelser."
Artikel i SvD 11/7, http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_5832502.asp

Det är väl en ursäkt som väl bör kunna godtas och re-kvalificera henne?

Samma artikel påpekar att:
"Adolf Hitler har tidigare använts av ja-sidan som slagträ i eurodebatten. På ett möte i maj på Stockholms stadsbibliotek jämförde författaren Björn Ranelid EMU-motståndarna med Hitler:
- Det är då jag lyfter mitt vapen och siktar på dem. Vad är ni rädda för? Ni är rädda för samma sak som Adolf Hitler."

Socialdemokrater mot emu menade att "Ranelid sänker argumenteringen till den absoluta bottendyn" och krävde i ett pressmeddelande att näringslivets "Sverige i Europa", som betalar Ranelid, skulle be om ursäkt för uttalandet.
http://www.socialdemokratermotemu.nu/html/nyheter/pm-2003-05-21.htm

Ranelid försvarade sig i SvD 22/5 ( http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_5611410.asp ) med att ha blivit missförstådd: "[Ranelid] har jämfört dem som vill stå utanför EMU med Adolf Hitler. Björn Ranelid säger att hans anföranden ofta präglas av tvära kast och att han blivit missförstådd. - I det sammanhanget talade jag om genetik inte EMU, säger Björn Ranelid till SvD."

Mattias Rådström, presschef för Sverige i Europa, ber inte om ursäkt och tar inte avstånd från Ranelids liknelse: "Det här visar på desperation hos nej-sidan. Ranelid har mer än många andra stått upp mot rasismen", säger han i SvD (citerat hos www.euronej.se ( http://www.euronej.nu/index.phtml?sid=125&aid=11527 ). Inget finns på Sverige i Europas sajt om detta.)

Den mediala uppmärksamheten kring detta - av döma av Google - var betydligt mindre än runt Olofsson. Det förstärker mitt intryck av att ja-sidan verkar kunna komma undan med saker som nej-sidan hudflängs för - utan att behöva be om ursäkt.

Från: Jonas | Skickat vid: 5:40, 30 augusti 2003

Om Maud O. Varför bjöd hon då in Janet B. vars åsikter är väl kända? Dessutom kallade hon Tysklands utrikesminister för "terrorist" - jag har inte sett någon ursäkt för detta. Jag vill inte gå längre i förlåtelse och förståelse än att jag kan tro att hon är en "babe in the woods" - som medmänniska får man förlåta hennee, som politiker är hon hopplöst olämplig.
Skall vi "agree to disagree" och ägna oss åt mer konstruktiva saker? Men det var fint att vi äntligen fick en riktig debatt, även om:
a) antalet deltagare var lågt
och
b) det gällde en skenfråga, dvs. *hur* man debatterar snarare än *vad* man debatterar.

Bien ā toi

Bengt

Från: Bengt | Skickat vid: 12:00, 30 augusti 2003

Inte för att jag är helt säker på att min bekantskapskrets är representativ, men mitt intryck är att dom flesta som följer debatten filtrerade bort Gyllenhammar på samma sätt som dom filtrerar bort dom mer rabiata nej-sägarna. Det finns gott om vettiga argument från båda sidorna, så varför ödsla tid på uppenbara idiotier?

Från: Fredrik Lundh | Skickat vid: 13:00, 30 augusti 2003

PS. Vad gäller Maud och Joschka föreslår jag en Google-sökning efter ""maud olofsson terrorist". Gott om artiklar som citerar såväl hennes kommentarer (som väl syftade på hans samröre med den militanta vänstern på 70-talet), som hennes dementier.

Sen kan man ju förstås googla efter "joschka fischer terrorist"...

Från: Fredrik Lundh | Skickat vid: 13:18, 30 augusti 2003

Maud Olofsson bad om ursäkt för att ha kallat Fischer terrorist troligen redan på onsdagen och definitiv på torsdag morgon - se t ex Aftonbladet
( http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,329924,00.html )

"Maud Olofsson bad också om ursäkt för sina ord om Tysklands utrikesminister Joschka Fischer, socialdemokraternas affischnamn i Almedalen...   – Det var ett misstag, sade Olofsson på torsdagen."

samt i TV 4:

"Tidigt på torsdagsmorgonen mötte centerledaren folkpartiets förste vice ordförande Jan Björklund i en debatt i TV 4, direkt från Visby. På reporterns fråga om det var ett sakligt uttalande att kalla Tysklands utrikesminister Joschka Fischer för terrorist, sade Maud Olofsson:
"Nej, men jag har också bett om ursäkt för att ha sagt det. Det var ett misstag."

(se http://se.news.yahoo.com/030710/58/18osr.html )

Inte för att tycker att jag måste försvara Olofsson. En person som gör sådana här dubbel- eller trippelfel bör nog inte vara partiledare.

Sen får jag erkänna att jag är hemskt intresserad av just HUR man debatterar. Men kanske är jag lite enkelspårig där. Visst finns det viktiga sakfrågor som kanske hellre borde debatteras.

Från: Jonas | Skickat vid: 19:00, 30 augusti 2003

Bengt: jag tror inte att vi definierar "personangrepp" på samma sätt. Självklart handlar politik om personer, men att misskreditera meddebattörer för deras klädstil är väl knappast accepterat i någon politisk kultur. Eller? Att avtäcka "hidden agendas" (om det finns några) handlar väldigt mycket om politik.

Från: Erik | Skickat vid: 19:37, 30 augusti 2003

Skriv din kommentar här:

Namn:


Mejl-adress:


URL:




Kommentarer:


Låt Blind Höna komma ihåg dina personuppgifter



  På kornet  |  Korn av sanning  |  Guldkorn  |  Blind höna  |  Skrot och korn  |  Väderkorn

 

 



Bloggtoppen.se