Sommarextra:
Nyttan av den offentliga sektorn

Egentligen hade min granne M. semester. Egentligen borde M. haft semester, men något hade trasslat till sig och ett viktigt avtal hade inte förhandlats klart innan de for iväg till sommarhuset.

Så M. hade suttit i otaliga telefonsamtal, båda mobiltelefonerna hade laddats ur och han måste köra bilen på tomgång på tomten för att kunna ladda upp och prata samtidigt. Dokument hade mejlats fram och tillbaka ett flertal gånger.

Men nu var alla problem lösta. Affären var i hamn. Avtalet var slutjusterat - och senast i morgon måste det vara hos kunden.

Det var bara ett hinder kvar. Avtalet måste vara undertecknat av M. Det räckte inte att bara mejla dokumentet. En äkta namnteckning krävdes för att avtalet skulle vara giltigt.

Nu visade det sig att ingen fungerande skrivare fanns med till sommarhuset. Kanske nån av grannarna hade? Rundringning till grannarna. Nä. Ingenting.

Nu var paniken nära. Risken att affären skulle gå om intet var överhängande.

- Känner du någon som har en fax? föreslog jag. Du kan maila till en fax-brygga, som skriver ut ditt mail på en fax, kanske här hos grannarna. Så kan du plocka upp dokumentet, underteckna och faxa tillbaka.

- Det finns ingen här som ens har fax, stönade M.

- Men vi har ju bibliotek i byn. De har datorrum och skrivare. Du kan säkert skriva ut där. Idag råkar dessutom vara en av de två dagar i veckan som de har öppet.

Att vi fortfarande har ett bibliotek i den här lilla byn är ett mysterium. Nästan all service här ute på landet försvinner. Bankkontoret och posten i grannbyn har försvunnit. Varje sommar jag kommer hit blir jag lika glatt överraskad att biblioteket inte lagts ner.

- Men jag har ingen diskettstation, misströstade M. Så jag kan inte få med dokumentet dit på diskett. Och biblioteket låter mig säkert inte trassla med nätverket för att koppla ur deras datorer och koppla deras skrivare till min (om ens kontakterna är desamma).

- Men bibliotekets datorer är uppkopplade, fortsatte jag. Du kan mejla ditt dokument härifrån till ett Hotmail-konto. På biblioteket hämtar tar du hem mejlet och dokumentet, och skriver ut från deras dator. Det kommer att funka.

- Jag har ett Hotmail-konto, bekräftade sonen F.

- Hur ska du få dokumentet att komma fram till imorgon? inflikade A. Du måste ju skicka det express på nåt vis... måste du åka ända till stan för att posta det sen eller?

M. såg något tveksam ut, men insåg att chansen måste tas.

Sagt och gjort. Dokumentet mejlades till sonens Hotmail-konto. Iväg till biblioteket. Jodå, datorrummet var ledigt. Jodå, det gick bra att göra utskrifter.

In på Hotmail. Dokumentet hämtades hem och skrevs ut. M kunde skriva sin namnteckning under. Men hur skulle det nå kunden? Sista posttömningen hade gjorts redan på morgonen.

Enkelt - biblioteket har fax. Iväg med det underskrivna avtalet. Affären räddad åt M:s arbetsgivare!

- Hur mycket kostar det här? frågade M.

- Vi ska se, räknade bibliotekarien I. Tre kronor styck för utskrifterna - femton kronor måste jag nog ta...

- Jag tycker du ska ta två procent av summan som det där avtalet är på, framkastade jag och pekade på pappersbunten. Du har ett bra förhandlingsläge här, skulle jag tro.

M. bleknade. Han hade inget sagt om vad beloppet kan vara, men utifrån engagemanget gissade jag på ett sjusiffrigt belopp. Bibliotekarien I. bara skrattade.

Så faktum är alltså att även näringslivet har nytta av en offentlig infrastruktur; även av så oväntade ting som en märkligt nog ännu överlevande biblioteksfilial i Garda på östra Gotlands landsbygd.

Men kanske skulle biblioteken våga ta betalt efter vad deras tjänster faktiskt är värda?

>> Synpunkter? Skicka ett mail med länken ovan.<<