På kornet - texter om användbarhet, interaktionsdesign, informationsarkitektur på webb och Internet
Korn av sanning
Artiklar
och essäer
Guldkorn
Böcker,
musik, sajter
Blind höna

Webblogg
Skrot & korn
Portfolio
och passioner
Väderkorn
Sakregister
och sökning

 

Riktlinjer gör det lättare
att bygga bättre sajter

Under hela våren har Tommy Sundström, min kollega på Helt Enkelt, jobbat med att ta fram en uppsättning basregler för hur en sajt bör vara utformad. Nu är det äntligen klart.

Tommy SundströmVägledningen publiceras i dagarna av Statskontoret, som har regeringens uppdrag att få myndigheterna att öka sin service till medborgarna. Projektet kallas 24-timmarsmyndigheten - alltså myndigheter som är tillgängliga dygnet runt; framför allt via bättre webbtjänster.

Men riktlinjerna är allmänna, och kommer att vara nyttiga för många fler än bara myndigheter.

- Det finns ett behov av riktlinjer inom hela webbsvängen, säger Tommy.

- Det finns så många bud på hur en bra, användbar, handikappvänlig sajt ska vara, att många känner sig vilsna. Det är svårt att veta vad man ska välja att göra med sin webb bland alla möjligheter. Här får man något att hålla sig till.

- En kommersiell webbplats kan förstås göra andra prioriteringar för tillgängligheten. Riktlinjerna tar inte heller upp några aspekter på t.ex. e-handel.

- Ändå är det här en allmän miniminivå som många har anledning att fylla.

Riktlinjerna handlar, står det i rapporten, "om det grundläggande hantverk som måste finnas i botten av också det mest ambitiösa webbygge. Om hur man gör webbplatsen tillgänglig för så många användare som möjligt, oberoende av deras egenskaper och förmågor. Och om vad som krävs för att webbplatsen skall göra myndigheten tillgänglig 24 timmar om dygnet."

Förutom de riktlinjer kring utseende och funktion som Tommy tagit fram, finns två delar till:
  • Dels "24-timmarstrappan" som mer detaljerat beskriver vilka tjänster en myndighet bör utveckla.
  • Dels ingår Web Accessibility Initiatives (WAIs) riktlinjer för tillgänglighet till webben för människor med funktionshinder.
I projektgruppen har också Olov Östberg och Clas Thorén (som varit projektledare) från Statskontoret ingått. En aktiv referensgrupp med representanter från ett tiotal större myndigheter samt SverigeDirekt har också deltagit i arbetet.
   
På denna sida:
Gå till Ett femtiotal krav
Gå till Man måste "använda användarna"
Gå till Fler krav: djupare, bredare eller strängare?
Gå till Få råd kring organisation
Gå till Inga sanktioner, men kanske ett kvalitetsmärke
Gå till Relaterade länkar
Gå tillSidans topp

 

Ett femtiotal krav
De nya riktlinjerna för utseende och funktion består av ett tiotal rubriker, som Språk, Navigation, Relevans och Länkar. Under dessa finns totalt drygt ett femtiotal punkter - från "Stryk aldrig under text som inte är länkad" till "Låt tillbaka-knappen fungera".

Punkterna är uppdelade i rekommendationer och råd - en lite oklar benämning, tyvärr. Rekommendationerna är de viktigare, och kan sägas motsvara skall-krav. "Råden" motsvarar bör-krav.

Flest punkter finns under rubriken "Vederhäftighet" - 10 stycken. Men rubriken "Navigation" har bara fem och "Sökning på webbplatsen" bara en.

Alla som försökt göra kravspecifikationer vet ju att de kan göras i princip hur detaljerade som helst. Men hur har gruppen kommit fram till just det här urvalet?

- Det är klart att det alltid är svårt att dra gränsen, säger Tommy Sundström.

- En begränsning är att vi har velat ta upp sådant som är gemensamt för alla myndigheter. Myndigheter har väldigt olika verksamhet. Vi har siktat på en allmän, minsta anständighets-nivå.

- Sen är detta en första version. Det ska vara ett levande dokument, som ska anpassas till reaktionerna på det, och till den tekniska utvecklingen. När den här versionen har fått möta verkligheten får vi se hur vi ska gå vidare.

Man kan tillägga att dessa riktlinjer är nästan tio gånger mer omfattande än de råd som hittills gällt myndigheter: 1996 publicerade det dåvarande "Toppledarforum" några riktlinjer för myndigheternas användande av World Wide Web.

Finns det då några krav som varit kontroversiella under arbetet?
- Nja, säger Tommy, och drar på det. Ett ställningstagande i riktlinjerna, som inte är självklart, är att det inte finns något krav på att stödja äldre webbläsare vad gäller utseendet.

- Det enda vägledningen säger är att utseendet ska funka för läsare som följer W3C-rekommendationen.

- Man behöver med andra ord inte designa för Netscape 4. Användarna ska kunna ta del av innehållet, men det finns inga krav på att det ska se likadant ut.

- Det är inte självklart. Fortfarande är det 8 procent som använder Netscape 4, så det är ingen liten grupp. Och myndigheterna kan naturligtvis välja att stödja den. Men eftersom den är så buggig och därmed dyr att utveckla för, bestämde vi oss för att inte kräva det.
    Gå tillSidans topp

 

Man måste "använda användarna"
Vad i riktlinjerna kommer att bli svårast att tillämpa?
- De flesta rekommendationer är inte så hemskt svåra att följa, bara man tänker på dem, åtminstone inte vid nyutveckling.

- Möjligen är rekommendationen "Ordna webbplatsen utifrån användarnas behov" fortfarande är en tuffing för många myndigheter.

- Många besökare känner inte till hur myndigheten är organiserad, och använder inte samma terminologi. Därför ska man bygga webbplatsen utifrån besökarnas bild av området och utifrån ett vardagsspråk. Testa funktion, struktur och terminologi, för att få en realistisk bild av hur de fungerar för användarna.

- Det finns också några krav om att "använda användaren" när en webbplats ska utvecklas, för att säkra att webbplatsen verkligen byggs utifrån användarnas behov.

- Att ändra gamla webbar kan bli tufft. Vägledningen kräver att kodningen följer HTML 4.01 eller XHTML. Är hela webben gjord med till exempel äldre versioner av FrontPage följer den inte dessa standarder. Men de är viktiga, framför allt ur tillgänglighetssynvinkel. Talsyntes och liknande blir enklare om sidorna är kodade på rätt sätt.

Det finns inget direkt förbud mot frames?
- Det finns ingen anledning att förbjuda frames, eftersom det går - om än med mycket möda - att använda frames på ett bra sätt.

- Däremot tar vi upp de många nackdelar som frames för med sig, och pekar ut sådana som ska undvikas.

- Ett krav är till exempel att sidor ska gå att länka till. Det är svårt att göra i frames. Inte omöjligt, men svårt.

- Det blir förstås jobbigt att göra om gamla webbar. Frames har varit populärt i många webblösningar, och det är olyckligt.
    Gå tillSidans topp

 

Fler krav: djupare, bredare eller strängare?
Om vägledningen ska vara ett levande dokument - hur kan den utvecklas?
- Man kan huvudsakligen gå vidare på två sätt - att bredda eller att fördjupa.

- Den tar upp väldigt lite om hur man gör en webbplats. Det står att användarna ska vara delaktiga i utformningen, men hur gör man det? Vill man bredda vägledningen skulle man därför kunna ta upp metodfrågor.

- Vad gäller fördjupning har du till exempel nämnt att det finns få krav runt sökfunktionen på en sajt.

- Man skulle förmodligen också kunna ha fler krav runt navigationen, som är mycket viktig, och som man ser att många sajter har svårt att få till rätt.

- En annan riktning vore att göra riktlinjerna strängare. Även bland råden (som motsvarar "bör-kraven") finns det mycket viktiga punkter.

- Personligen hade jag gärna sett att man skulle kräva en högre grad av anpassning till användare med funktionshinder, det vill säga kräva att sajterna uppfyller WCAGs prioritet 2.

- Prioritet 1-kraven är rätt enkla. Prioritet 2 är en utmaning. De är inte omöjliga, men ställer högre krav.

- Ytterligre ett sätt är att vidareutveckla dem lokalt. Just nu jobbar jag för AMS, som utifrån denna rekommendation skapar en webbprofil som är mer anpassad till deras sajter.Man kan man vara mycket mer detaljerad och konkret, när man vet vilka webbplatser man arbetar med.

- Andra sätt att jobba vidare är att skapa läsanvisningar, för olika grupper eller roller, som beställare, utförare. konsulter, etc.

- Vägledningen ska kunna användas som ett stöd vid upphandling, även utanför myndighetssfären: hur ställer man krav, allt man ska tänka på. Här får man en lista över saker som är viktiga, så man inte glömmer dem.

- En annan förhoppning är att den ska ge en standard åt konsultbranschen, så de förstår vad det innebär att bygga webbar åt myndigheter.

- Kraven på konsulterna ökar visserligen med de här riktlinjerna. Men om myndigheternas samsyn ökar gör det samtidigt livet lättare för konsulterna, om de vet vad som kommer att finnas i upphandlingskraven.
    Gå tillSidans topp

 

Få råd kring organisation
Det finns få rekommendationer kring hur arbetet med en webb ska organiseras?
- Ja. Det ligger lite utanför vägledningens område. Fast ett råd säger att webbplatsen bör ha en förvaltningsorganisation som står i proportion till dess storlek och ambitioner, så att sajten kan underhållas.

Man skulle kunna tänka sig att formulera krav på vilka policies en myndighet ska ha för arbetet - t.ex. en innehållspolicy, en policy för ansvar, en interaktionspolicy - men inte exakt föreskriva vad sådana policies ska innehålla; det kanske inte går att göra för alla myndigheter. Men man skulle kunna slå fast att det ska ha policies för ett visst antal sådana områden.
- Det finns mycket att säga om hur man organiserar arbetet kring en webbplats.

- Det viktiga är inte bara att formulera policies. Det viktiga är att de ger konkret stöd, att de hjälper användarna.

- Fortfarande har webbarbetet inte mognat . Men många myndigheter är i och för sig duktigare än den privata sektorn.

- Men i och med 24-timmarswebb-tanken, kommer webben att att bli ännu viktigare för myndigheterna. Man måste verkligen vara säker på att den information som finns på webben är riktig, att den är av hög kvalité.
    Gå tillSidans topp

 

Inga sanktioner, men kanske ett kvalitetsmärke
Finns det några sanktioner för myndigheter som inte följer dessa riktlinjer?
- Nej. Det finns inget formellt krav på att använda vägledningen. Och jag är inte säker på att det behövs. Folk är väldigt angelägna om att göra bra och tillgängliga webbar. Jag tror att vägledning är det som behövs, inte sanktioner.

Den närmaste motsvarigheten i USA (de så kallade Section 508-reglerna) är ju bindande för federala myndigheters nya webbplatser.
- USA kan man ju i princip stämma en myndighet om den inte följer section 508, men jag vet inte om någon gjort det ännu.

- Av allt att döma blir WCAG prioritet 1 någon sorts lag eller myndighetsdirektiv inom ett eller två år. Det finns ett beslut på EU-nivå om att den ska föras in i medlemsländernas lagstiftning, men vi vet inte exakt hur det kommer att ske ännu.

Om det nu inte finns några sanktioner, ges det några fördelar för myndigheter som följer rekommendationerna?
Tommy Sundström- Dels tror jag de här vägledningen fyller ett verkligt behov, säger Tommy.

- Det är möjligt att det kommer ett nytt kvalitets-märke. Sajter som följde toppledarforums gamla rekommendationer fick t.ex. en liten svensk flagga på Sverige Direkt-sidorna.

- Troligen kommer någon form av diagnosverktyg att byggas, där man kan kontrollera hur ens sajt uppfyller kraven.

- Men det blir inte lika ambitiöst som danskarna, som har ett system där de bedömer och betygssätter 100-tals webbplatser varje år.

(Som intervjuare bör jag kanske här påpeka att Tommy är en av mina bästa och äldsta vänner, och att vi arbetat tillsammans i mer än 25 år vid det här laget.)

Du kan ta del av riktlinjerna för 24-timmarswebben hos Statskontoret - se länken under Relaterade länkar till höger. Även om du inte arbetar på en myndighet, finns det alltså mycket viktigt att hämta bland råden och rekommendationerna.

Arbetet med 24-timmarsmyndigheten går också vidare, och till det finns det anledning att återkomma På Kornet.
   
Relaterade artiklar
På Kornet:
Gå tillDin sajt behöver en webbprofil

Gå tillEn sajt kräver tre sorters design

Andra webbplatser:
Gå till24-timmars-
webben

 

Jonas Söderström

3 juni 2002 / Uppdaterad 9 mars 2003

   

 

Gå tillSidans topp


Jonas Söderströms porträtt På Kornet är Jonas Söderströms webbplats. Jag hjälper organisationer och företag med analyser och råd om hur deras webbplatser och tillämpningar kan bli mer användarvänliga - i vid mening. Jag håller också kurser i att skriva för webb och att bygga mer användbara webbar. Flitigt anlitad och mycket uppskattad föreläsare. (Läs mer på Kornet-sidan Skrot och korn.)

Kontakta mig på jonas@kornet.nu om du är intresserad.

     
>> Synpunkter? Skicka ett mail med länken ovan.<<
     

 


På kornet  |  Korn av sanning  |  Guldkorn  |  Blind höna  |  Skrot och korn  |  Väderkorn