Praktiska tips
för intranätsredaktörer

Tänk på vad det är som gör att man gillar vissa tidningar.

Språket måste förstås vara rappt och levande, och förpackningen snygg.

Men utöver det så tror jag att man känner igen att det man läser har en sorts personlig röst. (I tidningar man gillar, fäster man sig ofta vid några särskilda skribenter, deras stil och attityd.)

Jag tror många intranät är alldeles för korrekta och ängsligt anonyma - både till språk, attityd och innehåll. Det är inget bra recept för att skapa en längtan hos läsarna, efter att se vad dagens utgåva har att bjuda.

I de där tidningarna man gillar att läsa brukar det finnas ett visst mått av överraskning. En blandning av dels sådant som är nyttigt och som man inser att man borde sätta sig in i, dels sådant som är intressant men överraskande, och slutligen sådant som bara är en stunds förströelse.

Jag tänker dela med mig av två konkreta tips för intranätsredaktörer. Ett som handlar att få läsare, ett som handlar om att få in material. Ingendera handlar om teknik.

Det första kommer från en organisation där man funnit att många medarbetare inte ens öppnade intranätet. Även när man försökte tvinga dem genom att göra intranätet till obligatorisk startsida för allas datorer, bytte många till någon annan sida utan att titta på det.

Intranätsredaktören gjorde en liten ruta på förstasidan där hon publicerade små lustiga anekdoter av typen "barn skriver brev till Gud". De byttes inte varje dag, men kanske ett par gånger i veckan.

Det där fick tre distinkta effekter.

För det första började en del faktiskt spontant öppna intranätet, för att se om det hade dykt upp någon ny rolighet. Och när de gjorde det, fick de sig ju den aktuella informationen till livs samtidigt.

För det andra ledde det till att mungiporna åkte upp ett par centimeter på dem som gick till intranätet för att göra något som kändes jobbigt ("Var sjutton har de lagt de där reseblanketterna nu igen?!"). Och då blev det inte lika tråkigt att försöka leta sig fram till vad man sökte. (Allt går bättre med lite gott humör.)

För det tredje fungerade de där historierna som en isbrytare när medarbetare skulle prata med intranätsredaktören, Om man mötte henne i hissen var det liksom lättare att börja säga "det var en himla rolig grej, det där senaste brevet till Gud!" - och sedan ta upp något man ville ha publicerat, eller något som blivit fel eller försenat, eller andra krav.

Om det skulle passa i din organisation - och i så fall vilken sorts kuriosa eller lustighet som är lämpligt - får du fundera på själv (eller kontakta mig.)

Det andra tipset kommer från en organisation som var starkt decentraliserad, och där medarbetarna ofta framträdde offentligt - i debatter, möten och i media. Men informationsavdelningen fick oftast veta det först i efterhand, tack vare pressklippen från händelserna.

Hur skulle man få fler att höra av sig och berätta vad som var på gång istället?

Jo, till de personer som framträtt offentligt började infoavdelningen skicka kopior på sina pressklipp om saken, med en liten hälsning om att man uppmärksammat att hon uttalat sig.

Ytligt sett verkade det ganska onödigt. I de flesta fall hade personen säkert redan klippet - det kunde mycket väl vara en artikel hon själv skrivit.

Men effekten var psykologisk. Flera av dem som fått kopiorna ringde ändå upp och tackade: "Så roligt att även ni märkte att jag blev intervjuad."

De hade blivit sedda, och uppskattade. "Visst, hör gärna av dig nästa gång du ska göra något", kunde informatörena svara. Men även de som inte ringde och tackade, blev mer benägna att höra av sig. "Jag såg att ni uppmärksammade artikeln jag skrev förra månaden. Nu har jag faktiskt en ny på gång..."

Att spela på folks fåfänga med lite positiv uppmärksamhet kan i många fall vara mer effektivt än order; för det väcker lusten att fortsätta.


En av de vanligaste syftena med ett intranät brukar formuleras som "sprida information". Hos mig för det där ordet "sprida" alltid tanken till att sprida gödsel på åkrarna - ett regn av nyttig och tillväxtfrämjande - men inte särskilt kul materia, som vräks ner över passiva mottagare.

Jag förslår att det nya syftet med ditt intranät istället för "att sprida information", ska formuleras så här: att vinna läsare.

Vilka är dina bästa tips för ett fungerande intranät? Skriv en kommentar till den här artikeln på webbloggen Blind Höna.

>> Synpunkter? Skicka ett mail med länken ovan.<<