Douglas Adams plockade "betydelselösa" ortnamn och gav dem mening, som liff-ord. Men inte alla ortnamn är harmlösa.

I USA pågår nämligen sedan mer än tio år ett arbete för att ta bort ordet "squaw" - indiankvinna - ur amerikanska ortnamn. Detta sedan ett påstående kommit i omlopp om att ordet härstammar från mohikanska och ursprungligen betydde "fitta" eller "hora".

Påståendet dök första gången upp i en bok 1972, och fick genomslag 1992 när Cheyenne-aktivisten och taleskvinnan Suzan Harjo förde fram det i Oprah Winfreys pratshow.

Nu är det är faktiskt fel. Ordet kommer från masschusett-stammens språk (som inte ens är släkt med mohikanska) och betydde helt enkelt kvinnan eller hustru. (Så att vinterolympiaden 1960 hölls i Squaw Valley borde inte behöva revideras i efterhand.)

Eller? Många indianer har blivit övertygade om att ordet är nedsättande och borde tas bort. Och ett rätt stort antal platser har redan bytt namn.

Men inte utan debatt. Och vad som är intressant är de olika åsikterna i debatten, tycker jag.

"Are we supposed to change our entire language to justify a few people's misgivings?" undrar borgmästaren i Squaw Lake, Minnesota, som vidhåller att ordet inte är nedsättande.

Kanske inte. Men även om det inte var nedsättande från början kanske det har blivit det nu? Ives Goddard, lingvist vid Smithsonian, framhåller att ords betydelser och emotionella laddning ändras över tiden:

"As we know, lots of words are considered offensive that have perfectly innocent etymologies. The famous 'n' word just meant black."

Och oavsett ordets rätta betydelse har det för en del indianer blivit en symbol eller synonym för andra tillmälen:

"Olivia Wallulatum [member of the Confederated Tribes of the Warm Springs] finds it hard to even look at the sign, a marker for the Squaw River. It reminds her of all the names she was called as a girl. And she wants something done about it. She wants the name changed.
'I don’t care what they change it to. I just want to see it go.' "

Abenaki-kvinnan Marge Bruchac har precis motsatt ståndpunkt:

"When our languages are perceived as dirty words, we and our grandchildren are in grave danger of losing our self-respect. We must educate, rather than tolerate the loss of our language due to ignorance."

Eller ligger det i vilket fall som helst alltid något inneboende nedsättande i ordet för kvinnor ur avvikande etnisk grupp - som Cecil Adams exempel?

"Protesters have a point when they say special terms for minority women are inherently demeaning. Think about it. Negress. Jewess. Sixty years ago these terms were in common use. Now they make your flesh creep."

Hönan avstår från att ha en bestämd mening i det här fallet. Men i Sverige finns möjligen ett omvänt exempel på hur språket förändras.

Nästa alla äldre - och de flesta yngre - reagerar starkt på att flickor kallas "hora". Men det finns en (måhända liten) grupp unga för vilka ordet tydligen har, eller håller på att förlora både sin mer bokstavliga betydelse och sin grova nedsättande laddning.

Om avdramatiseringen kommer att fortsätta kommer det så småningom kanske att dyka upp de som vill "återerövra" ordet - ungefär som det finns kvinnor som stolt kallar sig "häxa".

Länkar:

• The Controversy Over the Word 'Squaw'
• Marge Bruchac: Reclaiming 'Squaw' In the Name of the Ancestors
• Cecil Adams: Is "squaw" an obscene insult? (Straight Dope, 17 mars 2000)
• Rukmini Callimachi, The Associated Press: Removing 'Squaw' from the Lexicon (Sacramento Union, 1 april 2005)
• The Mavens' Word of the Day: Squaw,
• Delstaten Maines lagstiftning: An Act Concerning Offensive Names (augusti 2000)
• Relaterat på Blind Höna: Rödskinnen tillbaka (9 okt 2003)

PS: I Sverige fick byn med det alldels oskyldiga namnet Kräkångersnoret byta namn till Lövsele.

PPS: Japp, det är lingvistisk lördag nu igen!


Permalänk | Andra som länkat hit (0)