|
|
Vita rum, svart galla
Såg utställningen med Yoko Onos konst på Kulturhuset i Stockholm. Var inte medveten om att hon i så hög grad är en ordkonstnär.
En del av utställningen är lätt att missa: ute på takterassen kan man skriva önskningar på papperslappar och knyta fast i träd i krukor. Det är påtagligt att alla önskningar är välvilliga och … tja, en aning fadda. ”Att vi alltid ska älska varandra.” ”Fred på jorden.” Den typen. Var är de riktigt ärliga, heta, förbjudna, önskningarna? De allra svartaste, skamligaste, privata och infantila önskningarna? "Att Bush inte lyckas hosta upp nästa kringla han sätter i halsen."Lågt? Vidrigt? Jo, men att låtsas som om sådana känslor inte funnes vore hyckleri. Och om de verkligen är gallsprängda, förtärande och förfärande kan man ju inte bara enkelt rycka på axlarna och glömma dem. Det krävs något sätt att komma över dem. Kanske är det en bra metod för att få bort dem ur systemet: skriva ner dem, knyta fast dem i trädet, sluta älta dem - och gå vidare? Permalänk | Andra som länkat hit (0) |
 |
16 jun 2004
|
Och vem är Jenny? :)
Från: Mats Andersson | Skickat vid: 16:01, 16 juni 2004Åh. Jag måste genast dit och sätta upp den där slagborrsönskningen.
*grundligt irriterad på grannen*
Från: Johan Svensson | Skickat vid: 16:12, 16 juni 2004Mats: Om du inte vet vem Jenny är behöver du inte oroa dig!
Från: Jonas | Skickat vid: 16:19, 16 juni 2004Hej Mats ;)
Från: Jenny | Skickat vid: 19:11, 16 juni 2004Att släppa fram sin ilska brukar ofta rekommenderas av amerikanska "how-to-live-your-life-and-love-youself"-psykologer. Det kan bli rätt tröttsamt ibland.
Undrar hur många som på kvällen summerar sin dag: "Oh vilken underbar dag, jag skällde och var arg på minst tio personer. Jag mår så bra."
Chadie: Faktiskt hörde jag en bekant säga så helt nyligen!
Från: Jonas | Skickat vid: 20:23, 16 juni 2004Hrm.. Hej Jenny.. Jag trodde inte du läste Hönan.. Vi har kanske lite att prata om...
:)
Från: Mats Andersson | Skickat vid: 20:36, 16 juni 2004Häromsistens gick en person för långt. Det var droppen som fick bägaren att rinna över - han sket i det blå skåpet. Jag kan fler klyschor... Men jag skällde ut honom. I en kvart. Oavbrutet. Jag var mycket arg. Och ÅÅÅÅ så skönt det kändes efteråt. Bättre än...
Från: Monica | Skickat vid: 20:58, 16 juni 2004| På kornet | Korn av sanning | Guldkorn | Blind höna | Skrot och korn | Väderkorn |
Jag är väl för h**e inte otrogen!!?
/En mycket arg Mats :))
Från: Mats Andersson | Skickat vid: 16:00, 16 juni 2004