I söndagens DN finns följande notis i Näringslivsdelens lilla spalt med skvaller och roliga historier (inte på nätet):

"Veckans innovation var tänkt att ske på finansdepartementet, där man inför höstens bråda budgetarbete hade utvecklat ett nytt budgetsystem. Det var bara en hake med det: systemet var tänkt för 19-tumsskärmar. Men på finans departementet har man bara 17-tumsskärmar och att byta ut dem mot 19-tumsskärmar skulle bli för dyrt. Vem som kläckt det nya systemet förmäler inte historien, men Ekonomistyrningsverket ligger bra till..."

Det finns mer att berätta om budgetsystemen i regeringskansliet; jag hoppas kunna göra det under hösten.

Vad som är ganska talande, är att detta rapporteras som en lustifikation. Att ett system av central vikt för Sverige utvecklats och tagits i drift, utan att man kontrollerat om det fungerar i den miljö det ska användas.

Vilka tror ni rubrikerna hade blivit om en myndighet skaffat kopiatorer som - hoppsan! - bara kunde trycka på US Letter-format?

Vad tror ni hade skrivits om de anställda som arbetsverktyg hade fått - hoppsan! - stolar utan stoppning?

Jag har i ett par Kornet-artiklar påpekat hur problem med undermåliga datasystem bagatelliseras (Måste vi underkasta oss omänskliga datasystem?) och att de inte ses som arbetsmiljöproblem (Hjärnan är viktigare än armbågen: varför datasystem stressar oss i jobbet). Jag får tyvärr regelbundet bekräftelser på att det är sant.

Permalänk |