Vad är informationsarkitektur?

Min kollega Tommy Sundström och jag har kallat oss informationsarkitekter sedan 1995. Idag definierar jag begreppet så här: informationsarkitektur är det sammanfattande namnet för arbetet med en sajts eller en tillämpnings gränssnitt.

Att jag valt begreppet "arkitektur" har flera bestämda skäl. (Jag har skrivit en del om det i artikeln "En sajt kräver tre sorters design" - se längst ned under Relaterade länkar - men tänkte här försöka utvidga resonemanget lite.)

Dels märkte vi tidigt att användarna tycks uppfatta webbplatser som någon sorts rumsliga strukturer. Till exempel säger vi att vi "går in" eller "går till" en sajt eller en avdelning, snarare än att vi läser eller bläddrar i den.

Att bygga sajter där folk verkligen hittade påminde därför mycket om att se till att folk kunde orientera sig i byggnader (med hjälp av pilar, skyltar och orienteringstavlor).

Så småningom visade det sig också att det är fruktbart att jämföra hur sajter och hus skapas på flera sätt. Kort kan man uttrycka det så här:

• En sajt dels kräver en grundstruktur - vilket mycket påminner om en våningsplan för en byggnad. Huset såväl som sajten ska ha ett antal avdelningareller rum, som ska vara tillräckligt stora för att rymma det som ska rymmas där. De ska också hänga ihop på ett bra sätt. Jag kallar det informationsdesign
• Men både sajter och hus har dessutom en estetisk sida: de måste vara behagliga att se på och trivsamma. För ett hus handlar det om fasader och tapeter; för en webb förstås om grafisk design.
• Ett hus har slutligen också sina motsvarigheter till länkar och knappar: lås, belysningsknappar, termostater med mera som man måste interagera med. Att arbeta med det kallar vi interaktionsdesign.

Jag brukar sammanfattat den här synen med bilden till höger.

Poängen är att vid ett husbygge är det arkitekten som har ett ansvar för alla dessa delar. Hon gör inte allt själv - men hon har det övergripande ansvaret för att det görs rätt. På motsvarande sätt behöver webbplatser en person som kan ta ansvar för helheten (och inte bara webbplatser - resonemanget gäller i princip också dataprogram). Eftersom sajter är informationsmiljöer som människor rör sig i, är begreppet informationsarkitekt naturligt.

Jag har ytterligare ett skäl att tala om informationsarkitektur, och inte om till exempel "gränssnittsdesign". Det är att poängtera att det inte handlar om något som kan läggas in sist i byggprocessen.

Så har nämligen tekniker traditionellt betraktat "gränssnittet": något man lägger på när den tekniska utvecklingen är klar.

Vi använder alltså begreppet arkitektur för att framhålla att det sättet att jobba inte är hållbart. Man kopplar inte in arkitekten när huset är klart till fyra femtedelar. Arkitekturen börjar redan när grundpålarna bankas ner i marken.

En ännu viktigare poäng är att arkitekt-yrket är både estetiskt och tekniskt. I yrkesrollen ligger i hög grad att väga form mot funktion. Ett hus ska vara gediget och hållbart, men också snyggt och trivsamt - kort sagt användbart.

Det går att göra hus som tekniskt sett är utmärkta - betongkaserner som står emot en jordbävning - men som ingen människa vill bo i. Därför låter man inte heller byggmästare designa hus på egen hand.

Men inom IT-branschen har det länge varit vanligt att byggmästarna (det vill säga teknikerna) får hela ansvaret för att utveckla nya system.

Resultatet är program som nog kan vara stabila, men som är en pina för användarna (till exempel de affärssystem som enligt LO blivit en hälsofara).

Det går också att göra byggnader som är estetiska, men som bara nätt och jämnt fungerar att bo i (tänk "postmodernism").

Och i och med webben har vi sett hur reklambyråer och artister bygger sajter som är visuellt bländande, men där det tar evigheter att ladda sidorna och är omöjligt att hitta vad man söker efter.

Därför behövs det - både när bygget är digitalt, och när det sker i den fysiska verkligehten - en roll som kan ansvara för helheten och göra de nödvändiga avvägningarna.

Att arkitektyrket (det "husliga") just har denna sammansatta karaktär märks på att utbildningen har olika tillhörighet i olika länder. I Sverige ligger den under de tekniska högskolorna. I Danmark ligger den under Konstakademin.

Man kan också se det på att utbildningen är lång (fyra och ett halvt år i Sverige). Det tar tid att lära sig att göra rimliga avvägningar mellan form och funktion.

Det finns ännu inte någon utbildning eller formell examen för att bli informationsarkitekt.

Därför tror jag att det är viktigt att poängtera att rejäl erfarenhet är en viktig egenskap också för en informationsarkitekt.

I ärlighetens namn ska sägas att det finns flera definitioner av informationsarkitektur. Fast jag har sett att fler och fler ansluter sig till min mitt sätt att se på saken, vilket jag förstås tycker är roligt.

Jag ska ta upp några tongivande varianter på begreppet och försöka klargöra hur min definition förhåller sig till dem.

Den veterligen förste som använde begreppet informationsarkitekt var Richard Saul Wurman. Han uppfann det redan 1975, alltså långt före webben.

Wurman utbildade sig till "riktig" arkitekt, men hade inte någon helt lysande karriär. Hans lycka var istället gjord när han i början av 80-talet började ge ut en serie guide- och faktaböcker.

Wurman upptäckte att han att han hade en verklig talang för det som idag ofta kallas nyhetsgrafik - att låta text och bild samverka för att pedagogiskt förklara saker. Han har därefter sysslat med att ge ut guideböcker och uppslagsverk av olika slag.

Hans definition av en informationsarkitekt (en av dem, i alla fall) är att informationsarkitekter "make the complex clear; they make the information understandable to other human beings" (från boken Information Anxiety 2 från år 2000 - se bilden). Det är ingen dålig definition; men inte heller särskilt specifik. Den skulle passa utmärkt på t.ex. lärare.

I vårt diagram kan vi lätt placera in Wurman i området mellan grafisk design och informationsdesign. Han kan mycket om både utseendet och om hur man organiserar ett material.

Han har dock väldigt lite att säga om hur man bör utforma system som man ska styra eller interagera med (det vill säga interaktionsdesign). Wurmans definition missar därför helheten; och utan bra interaktionsdesign faller även det bästa gränssnitt. Jag tycker därför att den är otillräcklig.

Den roll jag ser för informationsarkitekter ligger däremot mycket nära den som Alan Cooper pläderar för i boken "The inmates are running the asylum" - en strålande bok som du absolut bör läsa.

Cooper var från början programmerare, och utvecklade programspråket Visual Basic åt Microsoft. Senare blev han mer intresserad av hur folk verkligen använde programmen.

Cooper ser sig själv och sitt team just som länken mellan teknikerna och användarna; men han kallar rollen "interaction designer". Cooper resonerar att han valt "interaction design" istället för "interface design" för att ingen ska tro att det är något som kan målas på sist i utvecklingen.

Det beror förstås också på hans bakgrund: programmering för traditionell mjukvara. Cooper tar i sina böcker huvudsakligen exempel från hur dataprogram eller datastyrda prylar - kameror, bankomater eller videoapparater - fungerar (eller rättare sagt inte fungerar)!

Men han intresserar sig inte mycket för webbsajter med stort innehåll och krav på att det ska vara lätt att hitta.

Så trots att Cooper ser behovet av en central roll, missar även han en del av helheten.

Vi kan alltså placera in Cooper på en plats snett ovanför Wurman i diagrammet: mellan grafisk design och interaktionsdesign (i min definition).

Wurmans pedagogik och Coopers interaktion är alltså två aspekter som kompletterar varandra väl.

Ytterligare en definition av informationsarkitektur har sina rötter i biblioteksvetenskap, och tar sikte just på det som Cooper till största delen går förbi.

I den tolkningen sysslar informationsarkitekten mest med olika former av "information retrieval". En definition på informationsarkitektur i denna anda är "the design of organization, labeling, navigation, and searching systems to help people find and manage information more successfully."

Två representanter för den riktningen är Peter Morville och Louis Rosenfeld, författare till boken "Information architecture for the world wide web". Peter Morville har nyligen lanserat begreppet "findability" för vad informationsarkitekter gör; till skillnad från "usability" som andra förutsätts syssla med.

Det här är en snäv användning av ordet informationsarkitektur. Till skillnad från Cooper, som vill erövra centrum med sitt begrepp (interaktionsdesign), vill många av dessa informationsarkitekter snarare begränsa sig, och värna sin nisch. En del drar till exempel en mycket skarp gräns mot grafisk design, ett estetiskt kluddande som man varken förstår eller vill befatta sig med.

Morville och Rosenfeld är inte så kategoriska, men placerar sig ändå någonstans i den nedre högra cirkeln i diagrammet. De avgränsar sig också från interaktionsdesign, så de hamnar inte i det område som överlappar. Men söksystem och navigering innebär i praktiken en hel del en hel del interaktion, så det för dem lite närmare den övre cirkeln.

(Det ska sägas att den snäva synen ibland i USA kallas för en "east coast"-variant av informationsarkitektur. Det finns också en "west coast"-variant, som står mycket närmare grafisk design: där brukar man tala om att skapa "user experience".)

En snäv definition av informationsarkitektur är förstås möjlig; om det inte vore så att det finns ett sådant stort behov av ett starkt och lättbegripligt namn för den samordnande kraft - inriktad på användarna och inte på tekniken - som webb- och IT-projekt länge saknat. Där kan jag inte se någon bättre metafor än arkitekten. ("User experience" är i jämförelse ett väldigt vagt begrepp, som kan innefatta och tillämpas på nästan allt. Jag föredrar därför ett ord som dels anknyter till en tradition och som faktiskt går att definiera.)

I snart 50 år har IT-industrin konsekvent misslyckats med att leverera produkter i tid och inom budget, eller inte lyckats leverera den förväntade funktionaliteten. De senaste fem åren har webb-branschen i hög grad följt i IT-branschens förskräckande spår.

Branschen har länge avundsjukt tittat på byggbranschen, som oftast lyckas leverera fungerande hus i tid.

Länge har IT-byggarna satt sitt hopp till olika tekniska och formella metoder. Om vi använder byggnadsställningar av märke RUP kommer det att fungera. Om vi klär in byggnadsställningarna i användningsfall. Om vi sätter ihop produkten av prefabricerade objekt.

Men man har inte förmått se betydelsen av arkitektrollen. Programmens utsida, gränssnittet mot användarna ("gujjit" som det heter på teknikerspråk) har setts som något sekundärt. Men för användaren är gränssnittet applikationen eller sajten. Gränsnittet i sin helhet: form, informationsdesign, interaktion.

Många av metoderna och teknikerna - som till exempel användningsfall - är bra. Men ingen av dem ersätter behovet av informationsarkitekten.

Andra sorters arkitekter finns det dock många i IT-branschen. Man kan vara asp-arkitekt, databasarkitekt eller javaarkitekt, för att bara nämna några.

Vad efterledet "-arkitekt" egentligen står för är ganska oklart. Inte sällan används det mest som en statusförstärkare, för att skilja mer erfarna programmerare från färskare.

Vill man vara lite elak, kan man säga att "-arkitekt" i IT-branschen mest betyder att någon sätter sig ner och tänker en stund, innan hon börjar programmera.

Det är inget fel att ha en titel för mer erfarna medarbetare, och att tänka till innan man börjar hacka kod är bra. Men det behöver inte betyda att "arkitekt" är en passande benämning.

Kanske är jag orättvis, men jag tänker ibland på att hus visserligen behöver betong, väggar och diskbänkar, men klarar sig utan betongarkitekter, väggarkitekter och diskbänksarkitekter.

Vi har alltså ungefär 5 år av mer avancerat sajtbygge, och knappt 50 års erfarenhet av IT-projekt i allmänhet.

Men historiens förste kände arkitekt gjorde entre redan för ungefär fem tusen år sedan: mannen till vänster är Imhotep, som skapade Egyptens första pyramid åt farao Zoser. (Numer tyvärr mer (ö)känd som innehavare av titelrollen i skräckfilmen "Mumien"...)

Enligt en egyptisk inskription var Imhotep (i engelsk översättning) "next to the king" i Egypten.

Kung i våra projekt ska användaren vara. Jag tycker hon förtjänar att ha en arkitekt under sig, än idag.

Fotnot: Jo, Zosers pyramid är den du kan se på Kornets förstasida.

>> Synpunkter? Skicka ett mail med länken ovan.<<