Avskaffa begreppet "datormognad"!

När det nya utredningssystemet DUR 2 infördes hos polisen revolterade användarna. DUR – en förkortning för Datoriserad UtredningsRutin – var en arbetsmässig katastrof. "Anpassat för entusiaster och datasnillen" var ett omdöme. Å andra sidan var det i vissa avseenden mycket klumpigt: man tvingades skriva in samma info flera gånger. Utredningstiderna hade förlängts med 20 procent, de obearbetade ärendehögarna växte. Det gick så långt att de mest erfarna utredarna hotade säga upp sig.

Hur kommenterade Rikspolisstyrelsens data-ansvarige problemen?

"I allmänhet uppvisar en svensk polis dålig datamognad."

DUR är bara ett exempel av många. Vi förväntas idag på något vis kunna sköta allt fler och allt större system av oss själva.

I verkligheten ligger problemen med krånglande datasystem som regel inte hos användarna.

System är inte sällan halvfärdiga när de tas i drift: du känner igen det på att en rad viktiga funktioner har skjutits upp till "version 2.0".

Programmens utseende – "gränssnittet" – är ofta svårt att förstå och överblicka (vilken knapp var det nu man skulle trycka på?). Ofta är funktionerna dåligt anpassade till din verklighet och ditt arbete. Som i systemet för vårdcentraler, som krävde upp emot trettio musklick, knapptryckningar och menyval för att ta betalt för en enkel vaccination.

Dessutom prioriteras utbildning ofta bort i datorprojekt. Ännu oftare är den pinsamt dålig, kommer för sent eller för tidigt, eller är alldeles för kort. (En sjuksköterska jag intervjuade hade fått sammanlagt 45 minuters utbildning i det journalsystemet ovan, som styrde hela hennes arbete.)

Men när ledningen talar om "mognaden" blir det istället du som är problemet.

Om du är problemet - vilken är då lösningen?

Kanske som i stockholmskommunen där personalen gick på knäna av det krångliga PA-systemet. I systemet har instruktionen för hur man lägger in sin reseräkning 35 steg (!) och löper över fyra fullskrivna A4-sidor i systemets manual. Vart och ett av stegen innehåller flera musklick eller val från menyer. En av instruktionerna var att "detta steg ska hoppas över".

Det var så uselt att kommunens ekonomidirektör krävde tillbaka pengar av leverantören för allt strul.

Skulle då de anställda, som fått bära den verkliga bördan av krånglet, få någon sorts kompensation? Sin del av pengarna? Eller åtminstone ett erkännande från sin arbetsgivare för sitt slit?

Nej: när ekonomidirektören kom in på de anställda bytte hon plötsligt både melodi och tonart. Hon ville då "tona ner problemen":

"Hon pekar bland annat på att skillnader i datamognad hos personalen komplicerat det hela.

– Det är klart att det tar tid innan folk lär sig den nya arbetsmetodiken. Särskilt för äldre personal som kanske har mindre datamognad. Men inom en femårsperiod ska vi ha sparat in kostnaderna genom minskning av personal."

Gissa vilka det blir som får gå?

Inte bara akuta problem kan skyllas på den "bristande datormognaden". Under 2005 hade jag och mina kollegor i uppdrag att förnya intranätet för en organisation med flera tusen anställda. Det gamla intranätet användes inte särskilt mycket. Många av medarbetarna berättade att de tittade in där högst någon gång i månaden. Representanterna från olika avdelningar på huvudkontoret förklarade för oss att ett problem var att medarbetarna ute i organisationen var dator-ovana.

När vi åkte ut för att intervjua användarna kunde vi snabbt konstatera att alla medarbetare hade tillgång till dator. De använde den från det de kom på morgonen till det att de gick hem på eftermiddagen. Det fanns ingen rimlig grund för att påstå att de var dator-ovana.

Problemet var istället att intranätet var tråkigt och uppdaterades oregelbundet. Det var svårt att se när något nytt kommit till. Och framför allt var innehållet ofta irrelevant för medarbetarna. Det präglades av ett tydligt "top-down"-perspektiv - vad HK och ledningen gjorde. "Där står inget som är viktigt för mig i jobbet", konstaterade användarna.


Uttrycket "bristande datormognad" borde snarast rensas bort. Det finns ingen anledning för dig att ta på dig skulden för usla datorsystem.

Det är som regel inte mer datamognad hos användarna som behövs. Det är en vettig inställning till utbildning, träning, och en förståelse för hur medarbetarnas arbetsmiljö verkligen ser ut som behövs - hos dem som skapar och inför systemen. Kort sagt - mer människomognad.

>> Synpunkter? Skicka ett mail med länken ovan.<<