När vi tidigare pysslade med monovokala ord här på Hönan kom vi också in på längsta svenska belagda ordet: forskningsinformationsförsörjningssystemet (42 tecken) verkade ta priset (Blind Höna: Söndagspyssel, 31 aug 2003).

Orden här nedan ligger inte i absoluta toppen, men det här ansamligen av långa ord på några få rader - hämtade från en sajt för att skicka stora filer - måste vara rätt speciell: från nedladdningshastighetsprioritet (31 tecken) , över nedladdningsacceleratorer (25 tecken) och onlineförvaringsutrymme (23 tecken) till parallellnedladdningar (22 tecken).

Stora filer kräver lååånga ord, uppenbarligen.

Permalänk | Kommentarer (2)

"Why do we threaten and bribe and seduce in such elaborate, often comical ways? How can a choice of metaphors start a war, impeach a president, or win an election?

What does the peculiar syntax of swearing (just what does the 'fuck' in 'fuck you' actually mean?) tell us about ourselves? How do we control the amount of information that we absorb?"

Steven Pinkers nya bok The stuff of thought: Language as a Window into Human Nature ligger redan högt på amazons bestsellerlista, trots att den inte kommer ut förrän på tisdag (11 september).

Permalänk | Kommentarer (2)

Smaka på det här ordet: sportskosponsor. Hittat i Jan Majlards krönika Rekordtankar i SvD 23 augusti.

En gång i tiden utredde vi monovokala ord här på Hönan - triggat av det ryska ordet oboronosposobnost funnet på en gravsten i St Petersburg.

Monovokala ord innehåller alltså bara ett unikt vokaltecken: mamma är ett enkelt exempel. Roligare blir de förstås när de är långa: som trolldomskonst eller partssammansatt, 14 respektive 15 bokstäver och bara o:n eller a:n.

Håkan Kjellerstrand sökte och hittade bara fem svenska monovokala ord med 15 bokstäver eller fler:

tillfriskningstid :17
domstolsprotokoll: 17
rättshjälpsnämnd: 16
partssammansatt: 15
meddelelsemedel: 15

Men nu har vi altså ett alldeles nytt och autentiskt till de tidigare fem: sportskosponsor. Tack Jan!

Permalänk | Kommentarer (5)

En annan enhet: Favorit i repris.

Permalänk | Kommentarer (0)

Vassa Eggen har en förhandstitt på omslaget till det första numret av Språktidningen, som jag skrev om i våras (Ny svensk tidning bara om språk och skrivande, 16 april 2007).

Själv får jag inte se det förrän på tisdag, när det blir släppfest. Jag skriver tidningens spalt om verktyg för skrivare - inte olika sorters gåspennor, utan om alternativ till Word, typ. I första numret handlar det om nätbaserade Writeboard och Google Docs.

Permalänk | Kommentarer (0)

Om man inte lyckas ge namn åt en kurva eller en matris, kan man ju försöka sig på att bli en enhet. Efter att amerikanske krönikören Thomas Friedman gång efter annan hävdat att ett "avgörande" i Irak ligger sex månader bort kallas den tidsrymden numer en "Friedman Unit".

Listan med citat hos Brilliant at breafast påminner mycket om de sammanställningar av citat som legendariske bloggaren Billmon gjorde av Bush-regeringens alla uttalanden om kriget. (Uttrycket Friedman Unit myntades dock av Atrios, en annan bloggveteran.)

(Bilden ovan finns i sin helhet på agonist.org.)

Åsikterna aside, så kan Friedman vara en utmärkt retoriker: kolla Retorik på högsta nivå (25 nov 2004).

Andra amerikanska politiska nyord: chickenhawk (20 jan 2003) och astroturf (22 maj 2003)

Permalänk | Kommentarer (1)

Brin och Page hade en hit med Google vid millennieskiftet. Och ordet google (en felstavning av "googol") skapades - brukar det sägas.

Men redan 1964 hade Phillips och Sharp (med förnamnen Ray och Arthur) i Nashville Teens en hit (10:a på Englandslistan) med låten "Google Eye".

Men det var förstås John D Loudermilk som skrivit låten.

Man kan provlyssna på Google Eye på amazon. Nashville Teens kom för övrigt inte alls från Nashville utan från Surrey i England. (I Nashville bodde dock mr Loudermilk, vars mer kända bidrag till populärmusikhistorien är Tobacco Road och Indian reservation.)

Så borde de stämma Larry och Sergey?

(Det här kan vara Blind Hönas mest bisarra fynd under alla år.)

Permalänk | Kommentarer (0)

- En hetvägg, tack, säger tjejen före mig i kön när det är hennes tur vid disken.
Jag hajar till. Ska hon verkligen ha en semla den här soliga sommardagen? Med varm mjölk dessutom? Och har de verkligen semlor på den här sandvikar-syltan?

"Hetvägg" är det traditionella namnet på semla, serverad med varm mjölk. (Läs mer på Nordiska museets sida om fastlag och fettisdag.)

En blick på menyn avslöjade sanningen: det var ju en "Het Veg" hon skulle ha. Som "hetvägg", men med aningen av en uttalspaus mellan orden.

Man kanske ska glädjas åt att mnan inte erbjöd en "Hot veg". Tydligen har man lite radikala stavningsidéer på syltan i fråga, eftersom man också erbjuder "Krock monsieur".

Relaterat på Blind Höna: Andra ord som ändrat betydelse
Om etableringen av en homonym till verbet "mässa" (22 jun 2005)
Flundror vanliga i SMS? (16 okt 2002)

Permalänk | Kommentarer (0)

Marian Radetzki vill ersätta svenskan med engelska. Men svenska ju redan "världens andra språk", som Radio OpenSource som lätt skämtsamt konstaterar:

"From Kobe to Kiev to Kuwait City, IKEA is making Swedish the world’s second language. Each day more than one million shoppers are trying to master the umlaut, if only to request a Poäng armchair, Mysa Lätt quilt, or a Bankäs coffee table."

OpenSource är ett amerikanskt radioprogram som låter lyssnarna vara med och arbeta fram programmets tema. De har bjudit in till ett kommande program om den globala möbeljätten, Passion: IKEA, som nu ligger och väntar i deras "Warming up"-hög. Idag 66 kommentarer, med diskussioner om kvaliteten på möblerna och IKEA som globalt fenomen. (Inga svenskar har kommenterat ännu, så gå dit. Om programmet blir av beror bland annat på mängden och kvaliten på diskussionen innan.)

Ikea har visserligen tafflig engelska som koncernspråk. Men man kan ju ändå fundera lite på vad den nationella identiteten och den språkliga identiteten betytt för Ikeas framgångar.

Mer diskussion om engelska, svenska och språkbyten finns på lingvistbloggen: Å andra sidan och Vårt 85-procentiga modersmål. Radetzki fick också svar av Olle Josephsson i DN 2 juli.


Permalänk | Kommentarer (1)

Jag tror knappast att "göra en Skugge" kommer att bli något odödligt, stadigt tillskott till svenska språket. Att bli sur och säga ifrån har liksom inte riktigt "verkshöjd", som man brukar kalla det i upphovsrättsliga sammanhang.

"Att göra en X" är förstås en snow clone - tidigare behandlad här, och nyligen på Lingvistbloggen: Snökloner är det nya svart".

En snabb googling visar att man kan göra en Hanks, Joe, Britney, Fichtelius, USA Today, Red Sox, Securitas eller Sterling. Det fanns till och med en tidigare kandidat till att göra en Skugge, och "It's hard to be a saint in Skärholmen" har en hel lista med privata "att göra en x". Att "göra en Persson" har idag 372 träffar på Google. Att "göra en Reinfeldt" har 252.

Jag undrar om det inte är dags för ett meta-begrepp här.

Men vad ska man kalla det, när någon (X) gör något som får andra att skapa uttrycket "att göra en X"? Vad har de gjort då? En "eponymisk handling"? Men det låter onekligen lite lamt. (Eponym är den språkvetenskapliga termen för ord som baseras på ett namn. Men de flesta eponymer är substantiv, som stetsonhatt eller stalinorgel. Några har blivit verb, som banta eller bojkotta.)

Har de kanske gjort en sorts Herostratos? Eller en Onan? (för att gå tillbaka till några av de kanske äldsta eponymiska handlingarna...)

Den listige Tommy på användbart.se föreslår att Skugge, Britney, Hanks och de andra gjort en do-be-do (kanske utan bindestreck).

Inte dumt alls.

Permalänk | Kommentarer (0)

Everybody's got someone that they never forget (...)
a long gone love that never lost it's shine
Everybody's got that one that wont fade away
that keeps on taking you back to those days
a memory that wont be left behind
and you are mine

Calaisa vet det sannolikt inte, men de sjunger om Lydiard Tregoze.

Den som Douglas Adams förtecknade i The deeper meaning of Liff alltså - inte den medeltida engelska landsortskyrkan. (Har du en bild på en Douglas Adamsk Lydiard Tregoze väntar Flickrs "The Meaning of Liff"-pool på den.)

Relaterat på Blind Höna: Dags för några nya liff (9 apr 2005)


Permalänk | Kommentarer (0)

McDonald's protesterar igen mot att ordet "McJob" förklaras i Oxfords English Dictionary som "lågbetalt rutinarbete i servicesektorn utan möjligheter till utveckling", noterar Mickey J Barczyk (som hittat det i Financial Times).

Redan 2003 protesterade hamburgerkedjan på samma sätt, när ett amerikanskt ordboksförlag tog med "McJob" på sin lista över "årets ord". Den gången hotade McDonald's med advokater. Förlaget sa visserligen att man inte tänkte ändra sig - men tog sedan diskret bort ordet från sin webb. Och här kom mina femton minuter of fame, eftersom det var jag som upptäckte att man verkade falla till föga.

Då skrev jag bloggposterna
McDonald's Newspeak: Unwanted words purged from dictionaries (svensk version: McDonalds nyspråk: vill rensa i lexikon), 10 november 2003.

Beskrivningen av hur det gick till, och vad som hände sen, finns i inlägget Postscript: McJobs (16 nov 2003).

Både i England och i Sverige försöker McDonald's ändra sitt rykte som en dålig arbetsplats. På den svenska sajten refererar man en icke närmare beskriven SIFO-undersökning som "visar att 90 procent av svenska arbetsgivare anser att ett arbete på McDonald’s är ett bra sätt för ungdomar att få arbetslivserfarenhet". Man framhåller också att man rankas bland de första i företaget "Great Place to Works lista över de 100 bästa svenska företagen. I många andra länder - däribland USA - finns McDonald's dock inte alls med på motsvarande listor.

Andra bloggar om: McJob, McDonalds, lexikon

Permalänk | Kommentarer (0)