Brin och Page hade en hit med Google vid millennieskiftet. Och ordet google (en felstavning av "googol") skapades - brukar det sägas.

Men redan 1964 hade Phillips och Sharp (med förnamnen Ray och Arthur) i Nashville Teens en hit (10:a på Englandslistan) med låten "Google Eye".

Men det var förstås John D Loudermilk som skrivit låten.

Man kan provlyssna på Google Eye på amazon. Nashville Teens kom för övrigt inte alls från Nashville utan från Surrey i England. (I Nashville bodde dock mr Loudermilk, vars mer kända bidrag till populärmusikhistorien är Tobacco Road och Indian reservation.)

Så borde de stämma Larry och Sergey?

(Det här kan vara Blind Hönas mest bisarra fynd under alla år.)

Permalänk | Kommentarer (0)

Även branschorganet Computer Sweden har uppmärksammat att IP-telefonin inte håller vad den lovat. (Apropå Fortsatt kaos kring IP-telefoni i Region Skåne, 18 juli 2007.)

"Affärsnyttan saknas - effektiviteten hamnar i skymundan" var rubriken på en omslagsartikel i mars i år. (På nätet under rubriken Ip-telefoni - vad är poängen?, Computer Sweden, 14 mars 2007) )

Det tar längre tid för de anställda att använda telefonen, och effektiviteten snarare sjunker än ökar, säger man (men några konkreta mätningar redovisas som vanligt inte).

Några intervjuade företag sätter sitt hopp till att IP-telefonin ska kunna innebära några ännu inte definierade "tjänster, funktioner och applikationer" som kan "addera värde" till organisationen. Ingen lyckas dock konkretisera vad det skulle vara.

Å andra sidan finner analysföretaget Gartner att det är bortkastade pengar att skaffa IP-telefonisystem som idag har många avancerade funktioner.

"De flesta inte använder ens en bråkdel av möjligheterna en sådan telefon har utan skulle klara sig lika bra med enkel ip-telefon som bara fungerar som just telefon."
Avancerade ip-telefoner kritiseras (Computer Sweden, 14 mars 2007)

Och då är vi tillbaka i systemet som ändå ger tveksam eller ingen ny nytta.

IP-telefoni behöver inte vara dåligt. Med tiden kommer säkert någon på verkligt nyttiga tillämpningar och smarta förbättringar. Men än så länge är vi inte där.


Permalänk | Kommentarer (1)

Sömmerskan Shohida Kalonova i Tadjikistan behöver låna 1200 dollar för att köpa en symaskin till och kunna anställa en assistent.

En av dem som lånar henne en liten del av beloppet är James från Milwaukee.

Kontakten mellan dem går genom Kiva.org, sajten som förmedlar mikrolån från enskilda långivare i världens rika länder till fattiga men idérika entreprenörer i tredje världen.

Kiva, som kom igång 2005, är nog en av de mest spännande tjänsterna och idéerna på nätet på flera år. Som långivare vet du precis vilka pengarna går till, och du får regelbundna rapporter om hur det går för dem du lånar någon hundralapp till.

Mycket kan sägas om Kiva. En sak, som kanske inte är uppenbar, är den stora betydelsen av enkla publiceringsverktyg och digitalkameror. Mycket av idén bygger på att fältarbetare i fattiga länder kan skriva de regelbundna rapporterna om hur det går för låntagarna och ladda upp bilder på dem.

Som Kiva själva skriver:

"Kiva is using the power of the internet to facilitate one-to-one connections that were previously prohibitively expensive. Child sponsorship has always been a high overhead business. Kiva creates a similar interpersonal connection at much lower costs due to the instant, inexpensive nature of internet delivery."

Pengarna skickas via Paypal - också ett enkelt system.

De enkla, robusta och billiga systemen för detta bidrar till att göra världen bättre.


Permalänk | Kommentarer (3)

Apropå det krångliga digitala röntgensystemet som drabbade min kollega Johan (se Vård för akut sjuka försenas av dåligt datasystem, 6 jul 2007).

Kristina Hellen-Halmes vid Malmö Högskola har studerat införandet av digital röntgen i tandvården. Hon har konstaterat att personalen får otillräcklig utbildning och att införandeprocessen är bristfällig.

En miss i införandet rör hur utrustningen ska ställas in. När skärmarna levereras är både ljusstyrka och kontrast inställda på maximal styrka. Men för att se skillnad mellan en frisk och skadad tand bör ljusstyrkan inte vara mer än 80 procent och kontrasten högst 50 procent. Nyanserna försvinner om bilden har för mycket kontrast.

– När jag besökte 19 slumpvals utvalda kliniker stod all deras utrustning på 100 procent, säger Kristina Hellén-Halme. Jag tycker att tandläkarna ska ställa krav på sina leverantörer så de får en ordentlig genomgång av systemet

Hon menar också att leverantörerna borde informera sig bättre om tandvårdens speciella behov.

Bild: DogFromSpace /CreativeCommons / Flickr

Permalänk | Kommentarer (0)

De skånska vårdcentralernas chefläkare anmäler arbetsgivarens nya system för IP-telefoni til Socialstyrelsen, eftersom systemet fungerar så dåligt att det finns risk för att patienter skadas.

Hösten 2005 började Region Skåne inför IP-telefoni. Projektet kantades med mycket stora problem, eftersom leverantören inte förstått hur arbetet i vården fungerade. (Se Déjà vu om datakrångel i Skåne, Blind Höna 20 okt 2005.)

Problemen har bara fortsatt. Sjuka som behöver vård kommer inte fram på telefon, berättar Sydsvenskan. Linjen är så dålig att det är omöjligt för patient och läkare att höra varandra. Röstbrevlådor och vidarekopplingar fungerar inte. (Region Skånes telefonsystem anmäls - patienterna kommer inte fram, Sydsvenskan 17 juli 2007). Systemet ska nu granskas enligt den så kallade Lex Maria.

Det som, mitt i eländet, på ett sätt ändå är glädjande, är att man nu också betonar att det är ett arbetsmiljöproblem. Tidigare fokuserade kritiken på patientsäkerhet och kostnadsöverdrag.

- Det har tagit kraft från det vanliga arbetet att man har behövt syssla med tekniska problem med telefonerna och det har varit ett stort arbetsmiljöproblem på de vårdcentralerna, säger Lars-Olof Tobiasson, en av chefsläkarna som gjort anmälan, till Sveriges Radio (Landstinget anmäls för bristfälligt telefonsystem, Ekot 18 juli 2007).

Permalänk | Kommentarer (2)

En Berlin-bo som av ilska och frustration kastade ut sin dator genom fönstret och lät den krossas mot marken undgår rättsliga följder.

"Vem har inte känt för att göra likadant?", kommenterar polisen enligt Reuters.

Police excuse angry computer user for outburst (Reuters, 17 jul 2007).

Permalänk | Kommentarer (0)

- En hetvägg, tack, säger tjejen före mig i kön när det är hennes tur vid disken.
Jag hajar till. Ska hon verkligen ha en semla den här soliga sommardagen? Med varm mjölk dessutom? Och har de verkligen semlor på den här sandvikar-syltan?

"Hetvägg" är det traditionella namnet på semla, serverad med varm mjölk. (Läs mer på Nordiska museets sida om fastlag och fettisdag.)

En blick på menyn avslöjade sanningen: det var ju en "Het Veg" hon skulle ha. Som "hetvägg", men med aningen av en uttalspaus mellan orden.

Man kanske ska glädjas åt att mnan inte erbjöd en "Hot veg". Tydligen har man lite radikala stavningsidéer på syltan i fråga, eftersom man också erbjuder "Krock monsieur".

Relaterat på Blind Höna: Andra ord som ändrat betydelse
Om etableringen av en homonym till verbet "mässa" (22 jun 2005)
Flundror vanliga i SMS? (16 okt 2002)

Permalänk | Kommentarer (0)

Ack, vad ska jag göra? Det jag har lust med - blogga lite grann? Eller vad jag borde göra: se till att få klart det sista kapitlet på den satans boken? Falla för frestelsen att göra något kul och snabbt - eller vara förståndig?

Harvard Business School har nya papers om människor tendens att göra "vill" skjuta upp "borde". Kunder som handlar mat online köper till exempel färre nyttiga grönsaker och mer snask ju snarare leveransen är.

"The want-self is myopic and desires instant gratification. If left to its own devices, the want-self would always act on immediate, visceral desires (e.g., spending instead of saving money, eating junk food instead of health food). The should-self, on the other hand, prefers to behave in a way that will maximize long-run benefits. If left to its own devices, the should-self would always act on behalf of an individual's long-term best interests (e.g., saving money or donating it to a good cause instead of spending frivolously, eating health food instead of junk food)."

Inte epokgörande, men med en del ideer om hur man kan få människor att lyssna till sitt "should-self" och göra långsiktigt viktiga saker - till exempel gå och rösta i val (angeläget i USA med sitt utomordentligt låga valdeltagande).

Artikeln har den något trista titeln Understanding the 'Want' vs. 'Should' Decision, (Harvard Business School, 16 juli 2007).

Men forskningspapperna är aningen klatschigare: I'll Have the Ice Cream Soon and the Vegetables Later: Decreasing Impatience over Time in Online Grocery Orders och Future Lock-in: Or, I'll Agree to Do the Right Thing…Next Week.

Något relaterat till den här rapporten om uppskjutande av goda föresatser.


Permalänk | Kommentarer (2)

"A month ago, the [US] military banned [its' personnel from using] MySpace but not Facebook. This was a very interesting move because there's a division, even in the military. Soldiers are on MySpace; officers are on Facebook."

Sociala nätverks-sajter attraherar olika sociala grupper - åtminstone i USA, hävdar Danah Boyd vid University of California i essän Viewing American class divisions through Facebook and MySpace

"Facebook users 'tend to come from families who emphasise education and going to college. They are primarily white, but not exclusively'. MySpace, meanwhile, 'is still home for Latino and Hispanic teens, immigrant teens' as well as 'other kids who didn't play into the dominant high school popularity paradigm'.
(Citerat i Facebook v MySpace - a class divide", Guardian, 26 juni 2007)

Permalänk | Kommentarer (0)

Ett viktigt inslag i bra teamwork är att gruppmedlemmarna lär sig och förstår vad de andra gruppmedlemmarna vet, kan och tänker.

Den delade kunskapen uppstår inte i grupper som bara kommunicerar digitalt, kan man läsa i senaste numret av Scientific American Mind. Bara i grupper som träffas "IRL", i verkliga livet, förmår man lära sig av varandra på ett effektivt sätt.

”Organizational behavior experts Kyle Lewis of the McCombs School of Business at the University of Texas at Austin found that the development of a teams ability to access distributed knowledge required face-to-face interaction. In groups that communicated exclusively by phone or e-mail, this skill did not emerge – an observation of increasing importance, given the rise of teams that operate remotely and coordinate sometimes only through computer interactions."
The Science of Team Success, Scientific American Mind, June/July 2007. (Hela artikeln bara tillgänglig för prenumeranter)

Det här är extremt viktigt när allt mer av interaktionen mellan människor förmedlas av tekniska system. Jag har skrivit det förut: den information som människor utbyter i digitala system är fattig jämfört med hur det är i den verkliga världen.

Hjälper videokonferenser? Idag satsar många organisationer mycket på sådant för att minska resekostnader. Forskning behövs:

"... whether webcams, videoconferencing or other technologies that allow people to interact will help overcome this problem. For now, the best solution may be to guarantee some face time for members throughout their project.”

Själv tänder jag sällan på videokonferenser. Det är inte långt ifrån samma kvalite som att mötas direkt. Men hur är det med bloggar och wikis - hur påverkar de samarbetet i en grupp? Det skulle jag vilja att någon forskade på.

(Mer om hur rik information är i den verkliga världen i Shopping i Bagdad och Informationssamhället, del x. Hur fattig den kan vara i den digitala världen i Kontextens betydelse: 1 och 2 och i någon mån i Ont i själen: Informationsöverflödets paradox.


Permalänk | Kommentarer (3)

Thorvald från förvetet har en bra kommentar till notisen Vård för akut sjuka försenas av dåligt datasystem (6 juli).

Jag håller i och för sig inte med om hela slutsatsen. Dålig service på grund av usla datasystem - med eller utan lama ursäkter på skyltar - finns i alla branscher. Här är ett exempel från hotellvärlden. (Väntetiderna var högst reella och en anställd beskrev uppgraderingen som en mardröm.)

Jag har sett i princip identiska skyltar på t.ex. en stor järnhandel och en stor skivaffär i Stockholm. Väntetiderna var visserligen inte timmar, men överskred ändå långt vad jag tyckte var rimligt. För ett exempel från resebranschen på timmars onödig väntetid, se Dagens "Det är systemet...".

Men det ligger ändå mycket i det som Thorvald skriver. För visst handlar det om bristande konsumentmakt.

På nätet, till exempel, tvingar konkurrensen mellan program som användarna kan välja fritt fram allt bättre, snyggare och enklare tjänster, i snabbt tempo. Gillar du inte Internet Explorer som webbläsare, kan du ladda ner Firefox, eller Opera, eller en rad andra alternativ. Vill du ha ett fotoalbum på nätet för dina bilder kan du välja mellan Flickr, Photobucket, Fotosidan, Fotodagboken, Picasa och mängder av andra.

Men dåliga system i arbetslivet överlever ofta länge, utan att slås ut (inte alls bara i offentlig sektor). Det beror, tror jag, just på att användarna nästan inte har någon makt över de interna, administrativa system som drabbar dem.

It-företagen har varit duktiga på att skaffa sig monopol-liknande ställningar i företag och organisationer. De försöker helst leverera så totalintegrerade system som möjligt, vilket gör det oerhört mycket svårare för en organisation att byta till ett annat. Den trögheten är en tillgång för it-företagen, som kan knyta kunder till sig för lång tid. Men den är dålig för användarna, eftersom trycket på förändringar blir svagt.

I stället uppfinner man förklaringar som att "användarna inte är datormogna". Om it-system vore en fungerande marknad, skulle företagen anpassa sina produkter till kunderna. Nu kräver de just motsatsen.

Permalänk | Kommentarer (1)

"... en mycket professionell och trevlig röntgensköterska ber om ursäkt för väntetiden, och bekräftar att det är det nya datorsystemet som ställer till det.
Ja, ja, säger jag överslätande. Det blir säkert bättre när ni blir vana vid det. Det tror jag inte svarar hon, och den trevliga fasaden mulnar något. Vi har haft programmet i ett halvår, och jämfört med det vi hade tidigare så är det här oändligt mycket krångligare, det går helt enkelt inte att lära sig."
Jag skäms för att jobba med IT-system (5 juli 2007)

Min kollega Johan Berndtssons son bryter armen. Ovanpå det tvingar ett uselt nytt datasystem dem att vänta flera timmar i onödan på sjukhuset.

Jag blir arg och ledsen. Både för att skadade barn tvingas ha ont i onödan. Och för personalen som uppenbarligen pressas från två håll: ett dåligt system och irriterade patienter.

Det är märkligt hur ofta vi förväntas visa förståelse bara för att det är datorer som krånglar. Skulle vi acceptera en skylt på restaurangen som sa "Maten kommer att dröja extra länge, för vi har installerat nya kylskåp?" Eller på biografen: "Vi beklagar om ljudet på kvällens film är dåligt, men vi har installerat nya projektorer".


Permalänk | Kommentarer (1)

Marian Radetzki vill ersätta svenskan med engelska. Men svenska ju redan "världens andra språk", som Radio OpenSource som lätt skämtsamt konstaterar:

"From Kobe to Kiev to Kuwait City, IKEA is making Swedish the world’s second language. Each day more than one million shoppers are trying to master the umlaut, if only to request a Poäng armchair, Mysa Lätt quilt, or a Bankäs coffee table."

OpenSource är ett amerikanskt radioprogram som låter lyssnarna vara med och arbeta fram programmets tema. De har bjudit in till ett kommande program om den globala möbeljätten, Passion: IKEA, som nu ligger och väntar i deras "Warming up"-hög. Idag 66 kommentarer, med diskussioner om kvaliteten på möblerna och IKEA som globalt fenomen. (Inga svenskar har kommenterat ännu, så gå dit. Om programmet blir av beror bland annat på mängden och kvaliten på diskussionen innan.)

Ikea har visserligen tafflig engelska som koncernspråk. Men man kan ju ändå fundera lite på vad den nationella identiteten och den språkliga identiteten betytt för Ikeas framgångar.

Mer diskussion om engelska, svenska och språkbyten finns på lingvistbloggen: Å andra sidan och Vårt 85-procentiga modersmål. Radetzki fick också svar av Olle Josephsson i DN 2 juli.


Permalänk | Kommentarer (1)

Vissa saker är så självklara när man ser dem, att man undrar varför i hela friden man inte tänkt på det själv. Som det här blocket som jag hittade i magma bookshop i Covent Garden i våras.

Permalänk | Kommentarer (1)