För ett tag sedan skrev jag om hur en islamofob förfalskat texter från AB, Expressen och Sydsvenskan om problemen i Malmö.

Det multikulturella Malmö uppmärksammas nu (på ett hederligare sätt) i amerikansk press. Washington Post publicerade häromdagen artikeln "No Longer Just Nordic: Growing Role of Immigrant Communities Is Changing What It Means to Be a Swede"

"Across Europe, societies that were once solidly white and Christian are being recast in a multicultural light. (...) In Sweden, nowhere is the change happening faster than in Malmo." (22 okt 2004)

Artikeln är gratis men Washington Post kräver registrering. Men artikeln syndikeras i andra tidning i USA, där man kan läsa den fritt. Idag (31 okt 2004) finns den något förkortad i Chicago Star Tribune, med rubriken Sweden is no longer a homogenous place.

De islamofoba förfalskningarna valsar också runt på nätet. På Utopia Temple forums skriver någon:

"I've found this, very disturbing article from Internet considering muslim refugee's. And frankly it made me think. Of course not all muslims are like these in articles but still its very disturbing...."

På detta forum har dock påståendena blivit mycket mer ifrågasatta än på den ursprungliga sajten. Och en bit ned har någon kommenterat:

"Don't blame the newspapers: as I said those quotes are fake, they don't represent what the newspaper tell. Those who know Swedish can read an analysis of the story here: http://kornet.nu/blindhona/arkiv/000995.html"

Permalänk | Kommentarer (3)

Tack vare Svenska Dagbladet vet vi alltså att han inte är Stålmannen.
(Tack, Tommy, för tipset!)

Permalänk | Kommentarer (0)

Bara en pekare till Öppna för bloggen, en ytterst kortfattad artikel om vad bloggar är som jag har på sajten webbpennan.com. I och för sig inriktad på de som ännu är ganska obekanta med fenomenet, så Blind Hönas reguljära läsare är nog överkvalificerade.

Permalänk | Kommentarer (0)

"...if y'all vote to re-elect the current goons, you can take this country and shove it up your collective you-know-whats. Because it angers me that you would do this to the country I love."
konovalenko: Why leave? (26 okt 2004)

Oavsett hur det går i det amerikanska valet har jag något att glädja mig över. Om Bush försvinner, bra för världen. Om Bush vinner, ser det ut som om Pehr kommer att flytta hit.

Permalänk | Kommentarer (0)

Det finns ett bra citat i Roger Donaldsons "Thirteen days". När flottan börjar skjuta mot ett rysk lastfartyg, i strid med presidentens order, får utrikesminister McNamara ett utbrott:

"This is not a blockade. This is language. A new vocabulary, the likes of which the world has never seen! This is President Kennedy communicating with Secretary Khrushchev!"

"13 dagar" kompletteras väl av dokumentären "Fog of war", en lång intervju med Robert McNamara, idag 78 87 år gammal. Om du inte kan se filmen, kan man gå till filmens webbplats (helt gjord i Flash) och se en ganska fånigt animerad McNamara röra sig till ljudklipp ur intervjuerna. Observera den lilla texten "Related text" under årtals-indikatorn - där finns mer info. Och varje stjärna runt den runda bilden är länk till en bild.

Fog of Wars undertitel är "Eleven Lessons from the Life of Robert S. McNamara".

Den första av dessa är något som omedelbart ger återklang hos mig som användbarhetsexpert: "Empathize with your enemy". Försök sätta dig in i hur din motståndare tänker.

Just det räddade troligen världen från kärnvapenkrig. Bröderna Kennedy var tvungna att försöka föreställa sig vad Krusjtjev tänkte och kände, för att förstå om erbjudandet om en lösning, som Krusjtjev skickat, var värt att ta på allvar.

Att försöka sätta sig in i en annan människas situation - hon må vara motståndare eller inte - är i grunden en förutsättning för all kommunikation.

På IMDBs sida för Fog of war finns några diskussioninlägg kring om McNamaras erfarenheter kan tillämpas på Irak-kriget, och om vilka misstag Bush-regeringen i så fall gjort.

Lustigt nog är det flera av McNamaras teser som också svarar mot idéer och tankar jag har kring användbarhet, till exempel

• Rationality will not save us
• Get the data
• Belief and seeing are both often wrong
• Be prepared to reexamine your reasoning

Kanske är det bara för att flera av McNamaras teser i första hand är en sorts verktyg för analytiskt tänkande i allmänhet - inte specifikt kopplade till en krigssituation.

Permalänk | Kommentarer (0)

Apropå Roger Donaldsons film om Kubakrisen, just nu på SVT1, pekar jag tillbaka till notisen Inget kan gå fel som jag skrev i december 2002. Kanske kan den vara av intresse - framför allt den senare delen.

Permalänk | Kommentarer (0)

Permalänk | Kommentarer (2)

Ett sätt att använda internet som jag inte tror någon kunde förutsett:

"VotePair.org is a site where swing-state progressives whose first instinct might have been to vote for Nader, Cobb or Badnarik are paired with Democrats (and others whose first choice for President is Kerry) in 'safe' states where either Bush or Kerry has a decisive lead. Paired voters can communicate with each other and decide to vote strategically: swing-state participants for Kerry and safe-state participants for Nader, Cobb or Badnarik. As a result, the paired voters' support for progressive third parties is recorded in the popular vote and their preference for Kerry over Bush finds voice in the Electoral College."
Joe Trippi: The Nader factor, MSNBC (25 okt 2004)

Permalänk | Kommentarer (2)

"Speaking of the image many Americans have that Swedish women are beautiful and approachable, Forsell said it's not easy for a Swede - to say nothing of a foreigner - to get a date."
Delta Democrat Times Online: Swedish photojournalist trains in Delta (26 okt 2004)

Ladies and gentlemen of the jury, let me just direct your attention to the fact that the interviewee clearly admits the place where he was born and raised:

"His home is in the Swedish countryside; the nearest town is Orebro."

I rest my case.

Permalänk | Kommentarer (0)

Det är officiellt: Den 15 november ordnas Bloggforum Stockholm: det första publika seminariet i Sverige om webbloggar som verktyg inom politik, vetenskap, samt media - det senare ett område där jag kommer att vara en av panelisterna. (Hm, en äkta panelhöna alltså...?)

Stort beröm till Erik och Stefan som dragit igång!

Permalänk | Kommentarer (0)

"One chilly morning in 1943, Evert Taube was chewing the fat with Gustav Johansson in his general store on the little island of Flaton, western Sweden, when he spotted a young woman rowing up to the shore. Though he was old enough to be her father, Taube was smitten by the girl's delicate feminine beauty..."
Times Online: Escape: Lobster hunting in deepest Sweden (24 okt 2004)

Neil MacLean konstaterar att "the majesty of Sweden is best summoned through the poetry of Taube, the country’s national poet and troubadour". Häpp!

Permalänk | Kommentarer (0)

Minnesmärket över Anna Lindh på Medborgarplatsen i Stockholm känns lite som varken - eller.

Rest på platsen där hon höll sitt sista tal är det lite för litet, och placerat osymmetriskt på sidan av en trappavsats, för att ge någon riktig "monument-känsla". Samtidigt är det för stort för att vara en minnesplakett (som man annars brukar se på "historiska platser").

Det gröna glaset är i och för sig vackert, men jag tycker nog det känns rätt kallt och sterilt.

Det kan man ändå överse med; andra tycker säkert det är både vackert och lagom stort.

Men jag har svårt att smälta att typografin på glasytan - enligt alla vedertagna måttstockar - är så usel.

För att hålla en rak högermarginal har man gjort raderna mycket ojämnt spärrade: i "Utrikesminister" och "Medborgarhusets" är det påtagligt glest mellan bokstäverna. Raden "trappa den 9 sep-" har i stället stoora mellanrum mellan orden. Och till slut har man ändå inte lyckats hålla högerkanten rak; efter en synnerligen ful avstavning ("sep-tember") är sista raden kortare än de andra, vilket gör att hela inskriptionen verkar hålla på att tippa.

Till och med de gamla romarna visste, att skulle man göra en inskription måste man planera bokstävernas storlek, ordmellanrummen och radfallen noga för att skapa en harmonisk helhet. Bilden nedan är från Trajanus kolonn i Rom - den restes för nästan 1900 år sedan. Inte ska det vara svårare nu?

Anna Lindh är värd en bättre typografi än den hon fått.

Permalänk | Kommentarer (5)

Det verkar som om en invalid ställer till med problem i Skånetrafiken - i alla fall enligt Malmö stads webbplats. ("Char" - är det så man stavar till "kör" på skånska, undrar man kanske?)

Skämt åsido, vad är det som skett egentligen?

Sajtens första sida har en högerspalt med länkar, av vilka några matas in från andra system: väderläget, skånetrafiken, och ytterligare något. Och när detta tredje (som råkar vara en senaste-nytt-tjänst) inte fungerar dyker ett felmeddelande upp på des plats. Men "Följande fel har rapporterats" är ju en formulering som passar alldeles för bra ihop med rubriken om trafikenläget ovanför.

Det är ett bra exempel på kontextens betydelse (som jag skrivit lite om tidigare: brottstycke 1 och 2). Inte nog med att kontexten är fattig i digitala medier - den kan vara svår att kontrollera dessutom.

Men här finns fler lektioner för webbmakare. En är hur viktigt det är att ge akt på det som brukar kallas närhetens lag: om saker står nära varandra, uppfattas det som om de också hör ihop också till innehåll och betydelse. Det där har sällan tekniker något bra begrepp om. De vet alldeles för bra att det ena hör till ett system och det andra till ett annat. (Formgivare vet att det behövs lite luft mellan dem, men har sällan koll på tekniken.)

Ytterligare en lektion är hur viktigt det är att ge akt på felmeddelanden. Är det inte lite konstigt att första halvan är på svenska och resten på engelska?

Digitala små tuvor stjälper ibland hela lass, eller får dem i alla fall att vingla. Att försöka hålla koll på sådana har blivit viktigt.

(Se hela skärmdumpen med ett klick.)

Permalänk | Kommentarer (3)

Det måste ha varit någon gång i andra halvan på åttiotalet. Jag jobbade på Forskning och Framsteg.

En dag dök det oväntat upp en kille på redaktionen som pratade engelska men var tydligen verksam i Holland. Han såg definitivt ut som en överbliven hippie, med grått hår samlat i hästsvans.

Med sig hade han ett par artiklar som han var väldigt angelägen om att vi skulle publicera. Han ville inte ha något arvode för dem, om jag minns rätt.

Eftersom jag - som yngste redaktör - var den ende som hade någon erfarenhet av datorer (alla andra redaktörer höll ännu fast vid sina gamla skrivmaskiner) hänvisades han till mig. Kanske var det för att jag också var vikarie; ingen av de ordinarie redaktörerna ville slösa sin tid med någon som verkade misstänkt dårfinkig.

Vi pratade en stund. En artikel hade i alla fall en lockande titel: "Card Computers to make Big Brother Obsolete". Men jag måste erkänna att jag inte fattade särskilt mycket av vad det gick ut på. Det handlade tydligen om pengar. Om elektroniska betalningar. "You may soon use a personal 'card computer' to handle all your payments and other transactions", började den.

Det var något med att använda stora primtal som pengar, men hur eller varför ... artikeln blev snabbt alldeles för teknisk och komplicerad (tyckte jag då).

Jag sa att jag skulle läsa artiklarna och se om vi kunde göra något, men att det var ganska trångt i tidningen och att den planerades mycket långt i förväg, så det kunde dröja. Han tackade och försvann, skulle tydligen tillbaka till någon konferens. Någon artikel i F&F blev det aldrig.

Hoppa framåt tio år. Någon gång i internet-erans första tid dök det upp ett företag som faktiskt gjorde elektroniska pengar. Och som en av grundarna av Digicash kände jag plötsligt igen mannen och namnet David Chaum - killen som hade kommit upp till Forskning och framsteg tio år tidigare.

Chaums företag var inte en internetbank, där alla transaktioner lagras och spåras. Utan motsatsen. Digicash var ett system där digitala filer hade värde, och var anonyma. I princip kunde de skickas från en köpares dator till en säljares dator direkt, lika anonyma som mynten eller sedlarna i din plånbok. Inga spår som snokande storföretag eller regeringar kan använda för att kartlägga dig.

Digicash konkade 1998. Men nu har David Chaum en ny idé. Eller rättare sagt: samma grundidé tillämpad på elektronisk röstning. Ett system med digitala röstsedlar, anonyma och med ett verifierbart spår:

"The legendary cryptographer David Chaum has just invented something amazing, and his timing is nearly perfect. At a moment when electronic voting has been turned - by a confluence of clueless election officials, slipshod technologies, dodgy vendors, and ever vigilant geeks - from a great leap forward into an abject fiasco, Chaum has unveiled an e-voting system that's everything the current gizmos aren't. It's incredibly secure. It guarantees anonymity. Its results are verifiable. It is, Chaum claims, 'the first electronic mechanism that ensures both integrity and privacy.' Indeed, as far as I can see, Chaum's invention has only one conceivable drawback: It won't be on the market in time to save us on Nov. 2."
Business 2.0: Tilting at the Ballot Box (18 aug 2004)

Mer Chaum: Achieving Electronic Privacy
Permalänk | Kommentarer (2)

Om någon läsare som känner till Hönans preferenser blev förvånad över det entusiastiska utbrottet över Ray Davies, kan jag - för att vara rättvis och balanserad - bara påpeka att de reguljära favoriterna spelar i London 6 mars och med Manfred Mann i Paris 14 mars.
Länkarna går till bokningsinfo.

Permalänk | Kommentarer (0)

Det är Murphy's lag igen, på riktigt:

"Investigators may have discovered what caused the Genesis spacecraft to crash into the Utah desert this September. Some crucial switches were installed backwards, because of an error in the instructions. (...)

There were four such switches - two as a backup in case the first two failed. But all of them had been installed backwards. As a result the parachute didn't open, and the capsule plummeted to Earth."
nature.com:Flawed drawings caused spacecraft crash (18 okt 2004)

Det var ju precis så det började:

"Major John Paul Stapp, a biophysicist and medical doctor, was his own crash test dummy for harrowing tests of high deceleration stress. He had just exceeded his old record of thirty-one times the force of gravity on the rocket sled, but nobody could say by how much - the gauges hadn't worked. [Captain Edward] Murphy [Jr, of Edwards Air Base, an engineer] found that a technician had installed each of them backward. He drew this lesson: 'If there's more than one way to do a job and one of those ways will end in disaster, then somebody will do it that way'.
At a later press conference Stapp referred to 'Murphy's law', which he expressed in the classically succint form 'If anything can go wrong, it will.' "
Edward Tenner: Why things bite back, New York 1966 1996, s 22

Med utgångspunkt i vad som hände finns det ett enkelt sätt att undgå Murphys lag. Skruvar eller andra komponenter kan utformas oregelbundet, så att de bara kan sättas ihop på ett sätt. Det hade man tydligen glömt.


Permalänk | Kommentarer (2)

Vad säger man? Ray Davies är unik, framför allt som låtskrivare och framför allt som textförfattare i den tidiga popgenerationen - kanske den störste (vida överlägsen t.ex. Paul McCartney). Han har en bredd i ämnesvalet som nästan ingen annan. Långt utöver bara "love". Och samtidigt som hans låtar idag präglas av ... stor livserfarnehet, är han starkt förankrad i sin uppväxtmiljö, arbetarklassbakgrunden i norra London.

I går på Cirkus i Stockholm visade han allt det där. Låtar från en kommande skiva - reflexionerna om vad som hänt med grannarna han växte upp med, eller den rörande, starka "Creatures of little faith" (titel?) - blandades med de gamla låtarna. Och när han säger att han inte tröttnar på att spela dem för att "de är en del av min person, av min utveckling", är det så självklart att man tror honom direkt. Och att publiken sjunger med.

Hur många inropningar var det? Tre - eller fyra? När han kommer in och dedikerar "Celluloid heroes" till Sverige, för Greta Garbos skull, brister jag nästan i gråt:

"Don't step om Greta Garbo
As you walk down the boulevard
She looks so weak and fragile
That's why she tried to be so hard
But they turned her into a princess
And they put her on the throne
But she turned her back to stardom
Because she wanted to be alone."

Höjdpunkt två: nästa inropning, när han till bandets komp berättar sig in i "You really got me", hur han inspirerades av gamle bluesfarbrorn Big Bill Broonzy, hur han kom på melodin, hur brorsan Dave kom rusande med gitarren och sa "vad är det där?!"

Då har jag redan kapitulerat för länge sedan. Oförglömligt.

Permalänk | Kommentarer (1)

" 'Just in the past few months,' Bartlett said, 'I think a light has gone off for people who've spent time up close to Bush: that this instinct he's always talking about is this sort of weird, Messianic idea of what he thinks God has told him to do. (...) 'He truly believes he's on a mission from God. Absolute faith like that overwhelms a need for analysis. The whole thing about faith is to believe things for which there is no empirical evidence.' Bartlett paused, then said, 'But you can't run the world on faith.' "

Lååångt läsvärt karaktärsporträtt av Ron Suskind i NY Times: Without a Doubt.

(Länk via Daily Kos)

Uppdatering: DN uppmärksammar vad Suskind skriver om Bushs föreställningar om Sverige (President Bush: Sverige har ingen armé), men ger (som vanligt!) ingen länk till originalartikeln. Den finns ovan och den kommer att fungera även när NY Times flyttat artikeln till arkivet (där man annars måste betala för att få läsa den).

Permalänk | Kommentarer (2)

"In 1997 [Pete] Wehner — a devout Evangelical — wrote a courageous Op-Ed piece in the Washington Post that began with a question:

'During His ministry, Christ spoke out most often about

1. the evils of homosexuality,
2. the merits of democracy,
3. family-friendly tax cuts or
4. the danger of riches?

It turns out Christ said nothing about the first three and a lot about the last one. But you would never know it based on the rhetoric of many modern-day Christians — particularly politically active ones.'"

Joe Klein: Blessed Are the Poor — They Don't Get Tax Cuts
(Time Magazine, 9 juni 2003)

Jag kom att tänka på Joe Kleins krönika - om hur "Bush was supposed to be a different sort of Republican, a 'compassionate' conservative" - när jag häromdagen såg den rapporten Empty Promises: The Poverty of Compassionate Conservatism (pressmeddelande på PPI Report Shows the Broken Promises of President Bush's Compassionate Conservatism).

Kan vara värd att kolla, med tanke på att Fredrik Reinfelt försöker leda sitt parti mot någon sorts svensk "moderat medkänsla", i den val-förkampanj som redan börjat här hemma.

(Jo det var i Kleins krönika jag stötte på ordet "flummery".)


Permalänk | Kommentarer (0)

Bara en till: jag visste inte att ordet "flummig" finns på engelska, förrän jag stötte på det idag. Olika lexika listar flummery med betydelser som

• Meaningless or deceptive language; humbug.
• Something insipid, or not worth having; empty compliment; trash; unsubstantial talk of writing.
• Empty compliment; unsubstantial talk or writing; mumbo jumbo; nonsense.

Men var kommer ordet ifrån?

Tydligen från walesiska eller kymriska llymru / llumru / llumruwd: "a kind of food made of oatmeal steeped in water until it has turned sour; a soft, sour oatmeal food."

Den utvidgade betydelsen sägs vara

1. Any of several soft, sweet, bland foods, such as custard.
2. A sweet gelatinous pudding made by straining boiled oatmeal or flour.
3. A soft dessert of stewed, thickened fruit, often mixed with a grain such as rice.

Så det är en sorts havre- eller möjligen mjölgröt, eller en slags sjuden pudding, ofta med frukt. (Förklaringarna hämtade från dictionary.reference.com.)

SAOB har faktiskt ordet "flammeri" i betydelsen maträtt .

Men är det samma ord som flummig? Tja, "av ovisst ursprung" säger ne.se. Eftersom det har betydelsen "intellektuellt oredig p.g.a. narkotikarus" på svenska, ger de som alternativ att det kanske hänger ihop med lummig, "lätt berusad".

Permalänk | Kommentarer (0)

Lite mer kuriosa innan vi går vidare till mer allvarliga saker:

Det finns mycket vi skulle vilja veta om de ursprungliga indo-européerna. Framför allt hur det kom sig att deras språk besegrade andra och blev den dominerande språkfamiljen i vår del av världen. Var kom de ifrån? Hur levde de?

Det finns ett antal ord som har bevarats eller kan spåras tillbaka till proto-indoeuropeiskan (som, tror man, talades ungefär 3000 år före vår tideräkning). Broder och fader, liksom ord för många växter - t.ex björk. Å andra sidan verkar det saknas ur-ord för ek och palm och vin(stock).

Orden har använts för att sätta ihop teorier om var och hur de levde. Fast orden är få och bilden splittrad, vilket frustrerat många forskare.

Frågan är vad man ska dra för slutsats av att bland de ord som de gäckande ur-indoeuropéerna varit vänliga nog att föra vidare till oss finns inte mindre än två olika ord för "att släppa väder": de direkta förfäderna, i rakt nedstigande led, till "prutta" "fjärta" och "fisa" - *perd och *pesd, respektive (asterisken markerar att det är ett rekonstruerat ord).

Lingvistbloggaren Sauvage noble citerar en auktoritet på fältet:

"English dictionaries may occasionally shrink from including such vulgar terms as ‘fart’ but the word gains status when set within the series: Sanskrit pardate, Greek perdo [sic], Lithuanian perdzu [sic], Russian perdet’ [sic], Albanian pjerdh ‘to fart loudly’ (distinguished from Proto-Indo-European *pezd- [sic] ‘to break wind softly’)."
J. P. Mallory: In Search of the Indo-Europeans: Language, Archaeology and Myth (NY 1989)

Jo, det ger ju onekligen själva akten en smula ... historisk tyngd, om man säger så.

(Hur "pesd" blir "fisa"? Tja, det är (förenklat) samma sorts ljudförändring som man ser i "pater" och "fader" - under årtusendens lopp har p i vissa fall övergått till f.)

Men slutsatsen ... ja, här på den blint hönsiga institutionen för indoeuropeisk söndagsamatörspråkforskning har vi tills vidare enats om två alternativa förklaringsmodeller.

1. Indoeuropéernas gillade lök, kål och bönor.
2. Indoeuropéernas gillade låg humor.

Permalänk | Kommentarer (2)

Liten flerspråkighets-söndag här på Blind Höna.

Folktandvården i Stockholm gör reklam i tunnelbanan för att man ska borsta tänderna morgon och kväll - på sexton språk. På sajten visatanderna.nu kan du kolla vilka du känner igen: för pekaren över bilden och du får facit.

Om du tyckte det var busenkelt, kan du gå vidare: Nicholas Whyte har lagt upp ett test där du kan försöka identifiera The 34 Languages of McDonald's:

"This set of pages was inspired by a visit to McDonald's in May 2004. Along with our son's Happy Meal, we got a small playstation-type game where you have to help a monkey catch bananas as they fall from the sky. I was amused to note that the instructions came in no fewer than 34 languages, spoken in and around Europe."

(Er redaktör är stolt över att kunna meddela att han fick 31 rätt av 34, och skamsen att erkänna att två av felen berodde på att han förväxlade norska och danska... )

Om det verkar för svårt, kan du träna lite först genom att gå till Vasamuseet, som lagt ut information på 32 språk. Överlappningen är inte total; Vasamuseet har med ett antal icke-europeiska språk som japanska och kinesiska, som inte ingår i McDonald's-testen.

Det ätr ine hela sajten som översatts, utan en samlingssida med basinformation; ändå är det ju faktiskt jättebra. En liten anmärkning, bara: de ryska bokstäverna är hemskt små. Och jag har ingen aning om det är ett korrfel eller om det finns ett språkligt skäl till att Anders Franzén kallas "Andres" på de arabiska sidorna.

Permalänk | Kommentarer (1)

Lördagen i Stockholm var regnig och dimmig. Borta i Clanton, Alabama, däremot, "the skies in Thorsby were as blue as the Swedish Flag yesterday and could not have presented a better day for the town's 17th Annual Swedish Fest," skriver The Clanton Advertiser (Organizers say this year's event a success, 16 okt 2004).

"Anyone who dropped by yesterday's Swedish Fest got a taste of Scandinavian culture settled in the backdrop of southern hospitality.

Visitors frequenting the many booths at Richard Wood Park and the surrounding areas included locals, people from around the region and even a few Swedes from Montgomery and other areas from around the state.

'It's a chance for people to learn a little bit more about their history,' said Jane Sutlive of Thorsby, whose Norwegian grandfather, I.S. Gerald, came to Thorsby in 1902 and started the town's first bank."
The Clanton Advertiser: Hundreds turnout for Swedish Fest (16 okt 2004)

Vinnare i tävlingen om bästa skyltfönster blev järnaffären (Littleton's Hardware). Gary Patterson vann motorcykeltävlingen och Riley Barnett vann uppsatstävlingen...

Men inga bilder! :-(

Hallå Clanton Advertiser, ni blev väl inte sura för att jag (påverkad av den svenska fruktsäsongen) råkade påstå att det var ett äpple i er logotyp? Nu ser jag ju att det är naturligtvis är en persika. (Mina ursäkter även till dessa Fröken Persikor)!

PS: Ytterligare ett litet snapshot från småstads-Amerika, som gör en smått förtjust: Crime in Thorsby (2001):

• 0 murders (0.0 per 100,000)
• 0 rapes (0.0 per 100,000)
• 0 robberies (0.0 per 100,000)
• 0 assaults (0.0 per 100,000)
• 0 burglaries (0.0 per 100,000)
• 3 larceny counts (164.2 per 100,000)
• 0 auto thefts (0.0 per 100,000)

Data från www.city-data.com.

Permalänk | Kommentarer (2)

Vad mindes jag av Terry Gilliams hysteriskt roliga och svarta "Brazil" från 1985? Den fantastiska retro-futuristiska miljön, plastikkirurgin, Robert de Niros pirat-rörmokare, drömsekvenserna, Kim Greist som lastbilschaffis ... men när jag sätter på den nyinköpta DVD blir jag alldeles chockad.

"Vad ligger bakom den senaste tidens ökning av antalet terrordåd?" frågas i en brinnande tv som kastats ut på gatan av en exploderande bomb, diekt efter förtexterna. "Vinner regeringen kriget mot terroristerna?" frågar tv-reportern hovsamt. "Absolut", smilar den intervjuade ministern. "Vi slår tillbaka och golvar dem gång på gång!".

"Men bombningarna har pågått i tretton år nu" säger tv-mannen. "Nybörjartur!" ler ministern.

Vid det här laget sitter jag och hoppar i soffan. "Det här är ju nu!" säger jag till Daniel. "Det här är idag: Bush och kriget mot terrorn, goddag yxskaft-svaren, propaganda-tv - allt nästan tjugo år i förväg!"

Kriget mot terrorn. Det hade jag glömt! Och när i nästa scen en oskyldig familjefar förväxlas med en terroristmisstänkt, draperas han i huva och kedjor som bara till färgen skiljer sig från de som användes på Guantanamo-fångarna. Ja, då mår jag plötsligt illa.

Har världen blivit Brazil? De anhöriga får betala kostnaderna för arresteringarna, förklarar ministern i tv-studion. Tja, så är det i Kina och ett antal andra länder, enligt Amnesty.

Permalänk | Kommentarer (5)

"If you are going to give birth anywhere in the world you are best advised to do it in Sweden.

According to this year's Save the Children survey Sweden is ranked as the best place in the world to have a baby, followed by Denmark, Norway and Switzerland.(...)

I have lived, worked and paid huge taxes in Sweden for the last three years. Now that I am pregnant I am beginning to finally enjoy the benefit of the Swedish Tax system. (...) I am the envy of all my friends round the world who have babies."
Patricia Lumsden: Baby booms in the Swedish summer, Telegraph (12 okt 2004)

Permalänk | Kommentarer (1)

Att Sverige lämnat tillbaka kvarlevorna efter de döda aboriginer, som den svenske biologen Eric Mjöberg stal under en expedition i Australien för knappt hundra år sedan (se Blind Höna-notisen Den gravplundrande zoologen), har fått stor uppmärksamhet i Australien och Asien:

The Advertiser: Sweden's return of ancestral remains lays history to rest

ABC Canberra: Aboriginal remains to be welcomed home

Fairfax digital: Signs of a shift over bones of contention

Tahiti 1: Aboriginals receive ancestors' remains from Sweden in formal ceremony

Asia in News: Aboriginals receive ancestors' remains from Sweden in formal ceremony

Permalänk | Kommentarer (0)

"The UN's corporate-citizenship initiative, the Global Compact, has enrolled more than 1,800 corporations, which have agreed to support human rights, environmental protection, and noncorrupt business practices. Unfortunately, participation - particularly by US companies - has fallen short of expectations."

Blandade goda och dåliga nyheter i The UN's role in corporate social responsibility från McKinsey Quarterly.

Länken går till sammanfattningen; för att läsa hela artikeln måste du vara registrerad (gratis).

Relaterat på Blind Höna: "Gå i fängelse!":

"I åratal hade storföretagens lobbygrupp Business roundtable som motto att företag dels hade en social funktion gentemot kunder, anställda och samhället, dels ansvar mot aktieägarna. 1997 ändrades denna portalparagraf. Samhällle, kunder och anställda ut; nu förklarade man att styrelsens och ledningens lojalitet gällde ägarna, inga andra." (27 okt 2002)

Permalänk | Kommentarer (0)

Har du vägarna förbi Chilton County i Alabama nu på lördag den 16 oktober, så missa inte att besöka Thorsbys årliga Swedish Fest - den 17:e i ordningen!

Ack, den skulle ju varit redan i september - men den svåra hurrikanen Ivan tvingade staden att flytta festen till nu i helgen! Så festen får en aning mer höstprägel än vanligt. Det är bara en del bräckta trädgrenar kvar att städa upp innan allt går av stapeln.

Det blir motorcykelshow, svensk mat, marknad med hantverk, helikopterturer, blodtryckskontroller, uppsatstävling för gymnasisterna på temat "What I like about Thorsby", hoppborgar, musik och mycket mer. Tyvärr tycks dock Fröken Sverige (Miss Sweden)-tävlingen ha blivit inställd! Men en Bästa skyltfönster-tävling blir det.

Paraden samlas 8.30 vid Debbie's Side Street Café, tvärs över från järnvägsspåren från den gamla blusfabriken, och börjar marschera klockan 9.

Allt för att fira Thorsby's Swedish heritage och för att samla pengar till Richard Wood Park.

Festivalkoordinator Tracia Busey säger "It's going to be a great day. It's going to be a community day."

Hello from the old country, Tracey! This is the Swedish blogosphere calling. Sounds like it's going to be a wonderful weekend - wish I could be there! And next week, we definitely want to see some pictures!

(Alla länkar till The Clanton advertiser, med sitt vackra äpple i logotypen.)

Permalänk | Kommentarer (0)

Små radiokrets-chip (RFID-tags) håller ordning på borttappade barn på Legoland i Danmark:

"Park visitors pay 30 kroner (about $5) to rent a child's wristband with a built-in RFID tag, which is linked to the guardian's cell phone number. If the kid runs off, the adult can give chase by text-messaging a Legoland server. In less than 90 seconds, RFID readers throughout the park triangulate the child's location..."
Wired: Wee-Fi, sep 2004

Tidigare på Blind Höna: smart användning av miniradiokretsar och mobiltelefoni i Vasaloppet (mars 2003).

Permalänk | Kommentarer (3)

Amerikaner vill också ha Ebba-foner:

"The mobile phone industry has roused the interest of AARP, the powerful lobby and advocacy group for older Americans.

And AARP is not happy with what it has heard from its members: complaints about incomprehensible service contracts, confusing bills and dead zones that are not clearly marked on coverage maps. They are the same concerns that have been expressed for years by other consumer advocates, who now have a new champion in the 35-million-member AARP.(...)

To create more converts, analysts said, the big phone makers are developing phones that will be easier to see and hear - and that will reverse the trend toward miniaturization."
NY Times: Cellphone Industry Turns to Unmined Territory: Seniors, (11 okt 2004)

Permalänk | Kommentarer (0)

Grabben i jeansjacka verkar tala direkt till bussfönstret:

- Jodå, utan en tråd på kroppen!
(paus)
- Fast då var det ju redan försent.
(paus)
- Den sjunde däremot var väl solklar?
(paus)
- Men sen gick det ju inte längre.

Kvinnan i beige kappa på sätet intill blir allt surare: snörper på mun och rynkar ögonbrynen.

Varför störs vi så när folk i bussen eller bakom oss i kön till snabbköpskassan talar ogenerat i mobiltelefon? Är det verkligen bara för att de pratar ovanligt högt?

Nej, säger lingvisten Mark Liberman (Mind-reading fatigue). Om man faktiskt mäter, pratar de inte högre än paret på sätet intill eller paret närmast framför oss i kön, som konverserar med varandra.

Det beror snarare på att tankeläsning är så ansträngande, menar han.

Vi människor behöver begripa världen. Hela tiden försöker vi tolka det vi ser och upplever runt omkring oss.

I de flesta fall är det ganska lätt. Eller, rättare sagt, vi är ganska bra på det. Vi hör inte bara vad folk säger; vi ser om den som talar är arg eller glad. Vi förstår inte bara vad som sägs, utan också vad som egentligen menas.

När hustrun säger ”Nu tar jag fram dammsugaren” menar hon egentligen ”…så nu sätter du igång att skura badrumsgolvet!” När mannen svarar ”Daniel har fotbollsträning klockan elva” betyder det egentligen ”Det kan jag inte, jag ska ju skjutsa honom!”

Vi är också bra på att tolka hur saker ska hanteras. Räck ett verktyg – en äppelplockare eller en rubank – till någon som aldrig sett en sådan förut. Även om de inte vet exakt vad den ska användas till, begriper de rätt snabbt var man ska sätta handen och hur man ska röra den.

Vi kan faktiskt inte låta bli. Det är en del av det att vara människa; att oavbrutet tolka världen.

Men när vi bara hör en halv konversation, utan sammanhang, blir det mycket svårare. Vi kan som sagt inte låta bli att försöka begripa – men efter en kort stund bultar den del av hjärnan, som försöker hitta mening i tillvaron, som en en tå som kommit i kläm. Eller i alla fall stör den allvarligt vår förmåga att tänka på annat. Damen i kappan reser sig för att gå av och fräser till avsked:

- Dom borde ha särskilda vagnar för folk som pratar i mobiltelefon!

Libermans hypotes får stöd av experiment som Andrew Monk och hans kollegor vid University of York gjort (se Nature: Overheard monologues spark phone rage: Chatter is harder to ignore if we can only hear one side).

I verkligheten är nästan all kommunikation beroende av sammanhang för att bli begriplig. Sammanhang: vem som säger något. Till vem det sägs, under vilka omständigheter. Vad som sades strax innan, och vad som vi vet eller väntar oss ska följa därefter.

Men i informationssamhället är paradoxalt nog mycket av den information som vräks över oss just fattig på sammanhang.

När jag föreberedde denna artikel försökte jag skriva ut några andra texter från datorn. Men utskriften har avbrutits, sa ett meddelande på skärmen: "En okänd token m0988.905 hittades". Vad betydde det? Borde jag göra något? Jag har ingen aning.

Jag skulle kunna ringa hjälpavdelningen – men för att använda min kontorstelefon måste jag först slå kombinationen "lur – stjärna – noll – sex – ett – lur". Ingen arbetskamrat har kunnat förklara varför, eller vilken innebörd koden har; ingen kan heller komma ihåg den utantill och därför sitter den uppsatt på lappar här och där på jobbet. Det går ju inte att titta på telefonen och räkna ut vilka koder som ska användas: en viktig skillnad mellan verktyg i den verkliga världen och den digitala världen, bakom bildskärmar och knappar,

I oktober 2003 skrev Yrsa Stenius i Aftonbladet en krönika med titeln ”Kylskåpets tjoande ger oss nervsammanbrott”.

Det finns, skrev Yrsa Stenius, ”ögonblick då jag är allvarligt oroad över våra nya livsformer. Livsformer som innebär att vår uppmärksamhet ständigt påkallas av uppfordrande signaler. (…) Överhuvudtaget undrar jag vad som händer med människornas inre långsiktighet och djup i en tillvaro karakteriserad av avbrott, av ständiga lystringsanmodanden: se hit, hör här, kolla det, gör genast, pass på?”

Jag förstår Yrsa Stenius oro men tror att hon har fått det lite om bakfoten. Det är knappast mängden information i sig som är jobbig. Människan har sedan miljoner år utvecklats att registrera, tolka och sortera inkommande stimuli snabbt och rationellt. Våra förfäder hade aldrig överlevt om de inte haft förmågan att tyda vad ett snabbt prasslade i buskarna betydde, eller vad färgmönstret bakom lövverket var: orm, tiger, skorpion, krokodil…? Har det funnits några, vilkas "uppmärksamhet ständigt påkallades av uppfordrande signaler" var det förmodligen de.

Jag tror alltså snarare att felet är att mycket av dagens signaler är så fattiga, att de är svåra att tolka.

I den verkliga världen kunde våra förfäder lära sig skillnaden mellan prasslet av ett lämpligt byte och ett djur som vill göra oss till byte. I den verkliga världen hör vi ganska lätt skillnad på svirret av en cykel som närmar sig och brummandet från en bil.

Men vad klagade SL-förarna på, när de nya X2000-tågen infördes i Stockholms tunnelbana? Varför drogs tågen med ständiga förseningar? Bland annat att datorsystemet genererade en oändlig mängd av likfomiga meddelanden till förarens datorskärm, varav de flesta var helt triviala. Men bland dem kunde gömma sig ett meddelande om något allvarligt fel. Förarna var tvungna att titta på varje meddelande och läsa för att se om de kunde slänga det ,och sedan läsa nästa.

Gå ut på en sommaräng eller i en skog. Det är en enorm mängd information som strömmar emot oss. Växter med en fantastisk variation i färg, i form, i storlek, i sättet de rör sig när vinden tar tag i dem. De olika ljuden som frambringas, från lätta susningar till knarrandet av trädens grenar. Lukter. Ljusets spel mellan blankt och matt, mellan skugga och dager, och upplevelsen av värme elle svalka De taktila egenskaperna: strävt eller mjukt, vasst eller luddigt… (Man kan inte tänka sig en informationsrikare miljö, som Ture Sventon skulle ha sagt.)

Sådana miljö har visat sig välgörande för människor med symptom som stress och utbrändhet; sjukdomar som populärt anses bero på överbelastning av information.

Om det vore så, är det svårt att förstå att det skulle hjälpa att utsätta sig för ännu mer information.

Men informationen på sommarängen är rik: den engagerar alla sinnen direkt. Vi behöver inte tolka genom att läsa.

Dessutom har informationen sammanhang. Den är inte slumpmässig. Ett träd har en form som också begränsar dess rörelser, och får det att susa och låta på ett särskilt sätt, och gör det är mörkare och svalare i skuggan av kronan.

Kontextens betydelse: 1

Permalänk | Kommentarer (2)

Manga-utställningen på Östasiatiska muséet i Stockholm var väl så där. En hel del är snyggt, och släktskapen med japansk och kinesisk konst från 1700- och 1800-talet är intressant och bra presenterad.

Men jag kan bli ganska irriterad på seriernas stereotypa bilder av småflickor.

Flickornas ansikten är så otroligt stiliserade och utslätade. Orimligt stora ögon, antingen ingen mun alls - eller ett gapande hål. Passivitet eller panik.

Stilisering kan vara ett konstnärligt uttryckssätt. Men det är påtagligt bland de utställda serierna att pojkar är ritade med mer detaljer - och framför allt med många fler och rikare känslouttryck.

Till det kommer den medvetna erotiseringen av småflickorna: ständiga smygtittar på lår och stjärtar under superkorta kjolar.

Inte för att jag har något emot erotik. De erotiska 1700-talsträsnitten på utställningen är klart läckra.

Men de visar vuxna. Med en dotter på nio år känns mangans fluktighet inte alltid särskilt fräsch; snarare som ännu ett indicium för Hamiltons (nya) slutsats: barn som görs till "pre-tweens", "tweens" som lockas att bli "teens", tonåringar som hetsas att bli vuxna.

Med de bilderna i huvudet var det faktiskt befriande att sitta med dottern och se Lilla Melodifestivalen i SVT på lördagskvällen. En eloge till kostymmakarna: inga nioåriga Britney Spears-kopior med bara magar eller minimala toppar. Utan barn som faktiskt fick se ut som barn. När jag såg Jessica och Karin (se bilden) var effekten nästan chockerande: när såg man senast barn som fick se så barn-lika ut?

Permalänk | Kommentarer (4)

Med en fullständigt enorm segermarginal på över 800 miljoner - vinnare i fredagspysslet är Johannes på ljud.org. Grattis till priset - ett ex av Mines CD Freedom gone mad kommer på posten när jag fått din adress!

Permalänk | Kommentarer (1)

"Timmarna gick, septembersolen började dala (...) Det var en vacker höstafton. Stockholm är känt för att vara en vacker sommarstad, men ingen tänker på, vilken utmärkt höststad Stockholm också är."
Åke Holmberg: Ture Sventon och Isabella

Klicka på bilden för att se hela 360-graderspanoramat från Moderna museets balkong (2100 pixlar brett, 124 K).

Permalänk | Kommentarer (0)

Liten räkneövning om du inte har annat att göra.

1. Öppna iTunes, Media Player eller vilken spelare du råkar använda för den musik du har på din dators hårddisk.

2. Sortera låtarna efte titel i alfabetisk ordning.

3. Om några låtar har titlar som börjar med en siffra - om de heter "19th nervous breakdown" eller "7 seconds" - bör de hamna överst på listan.

4. Summera talen för dessa låtar. Bara siffrorna i titeln räknas - fram till första alfabetiska tecken. (i "88 lines about 44 women" använder du bara 88. I "20 Million things" bara 20.) Men i "2 + 2 = 5" får du använda alla siffror, dvs totalt 9.

5. Titlar där talen är skrivna med bokstäver ("Fortyfour Blues" eller "Fyra steg i det blå") räknas förstås inte (de bör inte heller ligga överst på listan över filer).

Högst summa - verifierbar med skärmdump - vinner ett alldels nytt ex av Mines inte så nya men underskattade CD Freedom gone mad!

PS: Mine kan skriva också.

Permalänk | Kommentarer (14)

Nästa torsdag visar SVT 1:s Dokument Utifrån dokumentären Outfoxed om den amerikanska tv-kanalen Fox News. En skrämmande bild av "nyhetskanalen" som i praktiken blivit en förkrossande propagandamaskin för det republikanska partiets högerflygel.

Läs mer på svt.se: Murdochs mord på journalistiken eller på Outfoxeds egen webbplats.

En liten detalj - om du vill kan du göra din egen dokumentär av filmarnas råmaterial:

"Make your own movie! The Outfoxed interviews are available under a Creative Commons license allowing anyone to sample them freely in their own works. Even Fox News."

(tack Mattias för tipset!)

Permalänk | Kommentarer (3)

Strängt taget är det Hönans födelsedag idag.

Att skriva på Hönan, och bli kommenterad av er, är nog det roligaste jag gjort de senaste tre åren. Kanske de senaste tio.

Bara av det skälet bjuder jag på den här bilden - ett vykort som jag köpte för jämnt trettio år sedan i London. Ibland när jag funderar på villkoren för att arbeta med information tar jag fram det och tittar och fnissar. Observera att trådarna till telefonen är avslitna. Informatörens dilemma i ett nötskal.

Klicka på bilden för att få fram en bild i större format, att skriva ut eller ha som skärmbakgrund ... som en liten present till Hönan-läsarna. Tack ska ni ha!

Permalänk | Kommentarer (1)

Restaurang Nero i Stockholm har en stor fin platt LCD-skärm på väggen. Och de har en fin slideshow som visar läckra bilder på alla godsaker man serverar ...

... eller skulle ha visat, om bilderna inte hade dolts nästan helt under den stora vackra dialogrutan som berättar att "Ni har inte uppdaterat virusskyddet på länge - vill du ladda ner de nya virusdefinitionerna nu? Ja / Nej".

Kanske det här kvalificerar som "snuskig krog", värd att hängas ut på nätet? "Usch, dit kan vi inte gå - det sägs att de inte uppdaterar sina virusfiler".

(Suck - det var väl inte riktigt det här som Don Norman och andra förutsåg som "ubiquitous computing".)

Permalänk | Kommentarer (2)

Rätt svar: "program". Nature rapporterar om

"... a computer program that can solve crosswords in any language.

The program, called Web Crow, reads crossword clues, surfs the web for the answers and fits them into the puzzle."
Nature.com: Program cracks crosswords breaking science news headlines

Det här tycker jag var ganska häftigt. Men det verkligt svåra är ju inte att använda Google, utan snarare det här:

"... it analyses the crossword clue and turns it into a simple query. Then it plugs the query into the internet search engine Google..."

Det vore spännande att se hur bra mekanismen egentligen är på att omvandla en ledtråd till en enkel fråga. Ledtrådar bygger väldigt mycket på sammanhang, kontext. Fungerar mekanismen som utlovat kommer den utan tvekan att bli användbar i många sammanhang.

Permalänk | Kommentarer (0)

6 oktober 2001 publicerades de första artiklarna På Kornet - fyra på en gång. Och dagen därefter den första notisen på Blind Höna ("Ett bättre ord för joxbar").

Har du vägarna förbi ikväll, knacka gärna på, så får vi se om kanelbullarna räcker.

Permalänk | Kommentarer (5)

Förslaget om att beskatta män högre på grund av mäns våld mot kvinnor gör Gudrun Schyman till något av en global kändis. Nyheten finns i medier runt hela globen: från Sydafrika, Indien, Australien, USA, till Storbritannien:

Webindia123.com: Swedish men may be slapped with a wife beating tax! (också i 123Bharath.com)

Chicago Sun Times, USA: Swedish pols seek domestic violence tax

Sydney Morning Herald (prenumereration), Australien: Sweden debates hitting men with domestic violence tax

Independent Online, Sydafrika: Swedish MPs want men taxed for women abuse

Cape Times, Sydafrika: Swedish MPs want men taxed for women abuse

Telegraph, UK: Swedish parliament debates wife-beating tax

WQAD, Moline, USA: Group suggests men pay tax to treat battered women in Sweden

Permalänk | Kommentarer (1)

Language log har analyser av Bush-Kerry-debatten ner på millisekund-nivå (The rhetoric of silence) - och även kring spekulationerna om att Bush skulle haft en trådlös sändare i örat (Crib notes and earphones).

Allt fascinerande. Men bäst är kanske Mark Libermans kommentar:

"I'd like to repeat my earlier comment about the growing focus on political style as opposed to content: 'As a linguist, I reckon it's good for business. As a citizen, I think it's bad for the country.'

There's nothing wrong with paying attention to the phonetics of rhetorical effectiveness. But this is the proper study of linguists and (advisors to) politicians, not voters at large - except insofar as it may help to avoid being manipulated. So the rest of you should go read some policy statements and discuss them with your friends and neighbors."

Permalänk | Kommentarer (1)

Den 4 oktober är enligt min almanacka "Internationella barndagen".

Eftersom det - vad jag vet? - inte har hållits någon officiell tyst minut för de barn och vuxna som föll offer för terrorattacken i Beslan (till skillnad från de som dog i New York och Madrid), föreslår jag att du går in på sajten www.beslan.ru och håller din egen tysta minut.

Sajten är gjord av fyra kvinnor från Beslan, lärare och mödrar. De själva eller deras barn hölls gisslan av terroristerna i skolbyggnaden i Beslan.

Sedan kan du ju trösta dig med en kanelbulle. Sveriges bagerier har utropat 4 oktober till kanelbullens dag.

Eller skicka dagens kaffekassa till Beslan-offren. Instruktioner finns på sajten.

Permalänk | Kommentarer (0)

"När vi kom fram till Ta själv-lagret hade vi tappat lappen där det stod var soffbordet "Lagfors" skulle ligga. Ståbordet med dataterminalen var övergivet; inga IKEA-anställda fanns i närheten. Vi väntade.

Någon halvminut gick. 'Äh', sa Daniel till sist och rundade bordet. 'Vi kan väl försöka hacka datorn? Hur svårt kan det vara?'

En tanke dök upp i mitt huvud: är inte det där något som de säger i en film?"

Läs hela artikeln IKEA, the movie, eller: Gränssnitt är bäst på bio På Kornet.

Vad tycker du? Skulle även seriösa program kunna ha snyggare gränssnitt - och skulle de få oss att må bättre? Vilket är ditt favvo-bio-gränssnitt? Lämna din kommentar här under!

Permalänk | Kommentarer (11)

Om du bor på Lidingö och undrar varför det blir stopp i trafiken in mot stan på morgnarna, finns förklaringen i intervjun med Elisabeth Tarras-Wahlberg i dagens SvD (min fetstil):

"Först bortåt 50 insåg Elisabeth Tarras-Wahlberg att hon inte måste vara duktig - på allt. Hon kunde tillåta sig att njuta lite mer och se till sina egna behov. (...) I stället talar hon om nödvändigheten av att stanna upp. Om så bara för några minuter. Därför är bilfärden varje morgon mellan villan på Lidingö och slottet viktig.
- Där får jag tid att tänka, kontemplera."

Permalänk | Kommentarer (0)

När man hör George Bush tala. Är det påtagligt att han mycket sällan. Säger mer än sju ord. Utan att göra tydliga. Pauser. (Se Blind Höna-notisen Speaking of Bush, 25 sep 2003)

Då är det lätt att göra något som normalt är mycket svårt med vanligt tal: att plocka ut enstaka ord, och med någorlunda kvalitet sätta ihop dem på nytt ... till exempel låta honom sjunga John Lennons Imagine ... eller U2s Sunday, bloody Sunday.

På sitt sätt också en sorts förfalskning, förstås. Men givet en vanlig talare är det än så länge betydligt svårare att göra än med bilder.

Permalänk | Kommentarer (4)