Två tidigare okända sjukdomstillstånd upptäcktes under natten till lördagen:

anoreni (sub)

oförmåga att uppskatta Norén-pjäser

adoremi (sub)

oförmåga att sjunga skalor (jfr solmisation)

Permalänk | Kommentarer (0)

Så Google sätter likhetstecken mellan "Microsoft" och "go to Hell" (se notisen nedan).

Jag har varit där: just i Hell, för ett år sedan - den lilla byn Hell i Norge, som är värd för Hell International Blues festival. Och det här vore inte min webblogg om jag inte påpekade att norska radion ikväll återutsänder Procol Harums konsert från Hell just ikväll, klockan 22.05. Självklart (inte bara med tanke på platsen) var det en jävligt bra konsert.

Och du kan lyssna över nätet - gå till NRKs sida, välj P1 i menyn "NRK Nettradio" i sidhuvudet och klicka på knappen "HØR".
Permalänk | Kommentarer (0)

Jag har absolut ingen aning om varför Google gör så här satte en länk till microsoft.com högst på listan om man sökte på "go to hell". Men, efter någon dag hade de i alla fall ändrat detta... (uppdaterat 1 oktober).

Permalänk | Kommentarer (0)

Det ska bli intressant att se var Jan Romare är på väg med sin serie Himlens änglar i Dagens Nyheter. Just nu har Josua gjort entré i Djävulens terapi hos psykoanalytikern.

Josua - jo det är han, den gamle good old Josua, fit the battle of Jericho, and the walls came tumbling down. En kul gammal gospel.

Josua följer direkt på Fjärde Mosebok i Gamla Testamentet, och handlar om erövringen av Kaanans land. Vad gospeln inte tar upp är de detaljerade anvisningarna i Josua om att även slakta kvinnor, barn och åldringar, liksom invånarnas egendom som oxar, får och åsnor. Boken är en oändligt utdragen uppräkning av de städer som intogs med hjälp av mordbrand och massakrer.

24. Och när Josua hade dräpt alla Ais invånare ute på fältet, i öknen, dit de hade förföljt dem, och dessa allesammans så hade fallit för svärdsegg och blivit nedgjorda, då vände Israels folk tillbaka till Ai och slog med svärdsegg också dem som voro där. 
25. Och de som föllo på den dagen, män och kvinnor, utgjorde tillsammans tolv tusen personer, allt folket i Ai. 
28. Och Josua brände upp Ai och gjorde det till en grushög för evärdlig tid, till en ödemark, såsom det är ännu i dag.  (8 kapitlet - läs det hos Projekt Runeberg)

Och när trots allt vissa av judarnas stammar begår den svåra synden att låta ursprungsbefolkningen leva och bo kvar i några städer, nedstiger (i den följande Domarboken) en ilsken Guds ängel och hotar Israels barn med framtida plågor.

Josua bör nog läsas av de valstugearbetare som rakt av klassar islam som en våldsreligion.

Många är säkert medvetna om att det finns mörka och ljusa sidor i Bibeln (även om få känner till omfattningen av till exempel Josuas massakrer). Men så - och det förbryllar mig - tycks kristenheten också systematiskt mörka om honom.

Bibeln för barn är naturligtvis censurerad. Men jag trodde nog att Josua skulle tas upp och diskuteras i min sons konfirmationsundervisning. Icke så. Förbigånget med tystnad.

Men inte ens för vuxna anses Josua tydligen vara lämplig läsning. Många biblar innehåller en bibelläsningsplan: läs bibeln på ett år. Hela bibeln? Tja, det trodde min fru t.ex. Men inte. Kontrollerar man visar det sig att planen systematiskt hoppar över just de motbjudande delarna - ner till enstaka verser. Utan att ange det klart.

I begynnelsen var ordet. Sen kom största möjliga tystnad. Därför är det intressant att Romare verkar visa upp Josua i all sin vedervärdighet.
Permalänk | Kommentarer (0)

Du har ännu några dagar på dig att besöka BBCs vetenskapssidor och rösta om huruvida Apollo-projektet var en amerikansk propagandabluff, som lurat världen i mer än 30 år...

Permalänk | Kommentarer (10)

Vet ni vad det står överst på sjukanmälningsblanketterna från Försäkringskassan numer? Jo, det här:

OBS! Blanketten kan ej skickas med epost!

Först verkar det bara vara absurt. Man kommer att tänka på skrönor om folk som trott att datorns cd-spelare var en kaffekoppshållare. Har någon verkigen försökt knöla in blanketten genom diskettfacket - och hur skulle i så fall Försäkringskassan veta det?

Efter lite tänkande förstår man att det snarare är så att människor har skannat in sin ifyllda blankett och mejlat den till kassan - eftersom det blir allt svårare att få tag på ett vanligt frimärke (som därför inte alls är vanliga längre). Istället försöker man - med den desperates uppfinningsrikedom - att hitta nya, kreativa lösningar på problemet.

Det ger i alla fall lite relief åt den rapport om kvinnors användning av Internet som IT-kommissionen presenterade i förra veckan. Kvinnor saknar framför allt bra internet-tjänster för att hantera vardagen för familjen: boka tid på vårdcentralen, kontakter med skola, och liknande. Enkla saker - skenbart - men som med sakernas tillstånd idag stjäl mycket tid och ansträngning.

Förslagen är inte så särskilt märkvärdiga, och urvalet av intervjuade är litet, men tendensen är klar: det finns en stark vilja att se bättre tjänster på nätet - framför allt från den offentliga sektorn. Och de måste vara enklare att använda.

Och om de inte erbjuds får man alltså försöka uppfinna dem själv - med dator, skanner och ett just mejlprogram.

En kättersk fråga är väl bara vad som vore den bästa lösningen på problemet. Att lägga ner några hundra konsultmiljoner på att bygga ett riksomfattande elektroniskt system, där man kan sjukbekräfta sig själv (men inte socialdemokratiska riksdagsmän) med säkerhet och sekretess?

Eller - med tanke på att posten ändå gör sitt bästa för att minska frimärksförsäljningen - bara återinföra de portofria kuverten för blanketten?

Ladda ner: Rapporten "Om kvinnors användning av Internet, eller När kvinnan äntligen har tid sitter mannen framför PC:n" i pdf-format från IT-kommissionen (167 kB).


Permalänk | Kommentarer (0)

Stefan Pelc från www.funka.nu kommenterar funderingarna om det behövs ett nytt begrepp för användbarhet i På Kornet-artikeln "Det stora SMS-mysteriet, eller: Varför användarvänlighet inte räcker":

"Ordet användarvärd är något som jag tycker borde användas. På Certec i Lund, Institutionen för designvetenskaper (www.certec.lth.se) används detta ord ofta.

Vi kan ganska lätt ta reda på hur använbart något är. Men hur värd är användandet av en viss miljö, produkt eller tjänst? Det borde fler designers och tekniker tänka på!"

Permalänk | Kommentarer (0)

Min bok "Att skriva för webb är att skriva för publik" är till stor del avsedd för ovana skribenter, till exempel för dem som plötsligt fått ansvar för att försörja företagets webbplats med texter.

En motsvarighet på bildområdet är Göran Segeholms bok "Den ofrivillige fotografen". Den är tänkt just för dem som tvingas fotografera, utan att de känner sig som fotografer.

Länge har webben varit ett rent textmedium, men med digitalkamerornas intåg, större bandbredd hos mottagarna, och publiceringssystem som blir bättre på att hantera bilder, blir förutsättningarna för lägga in bilder på sina sidor bättre.

"Den ofrivillige fotografen" är inte direkt skriven för webben; men jag tycker man har stor nytta av råden i alla fall.

Just nu kan man köpa boken på rea för bara 50 spänn från Redaktörsförningen interna mediers webbshop, vilket är ett rent fynd.

Du kan läsa mer om boken såväl hos redaktörsföreningen (via länken ovan) som på Göran Segeholms egen sajt, som är ovanligt ren och snygg. (Göran har dessutom "kommit ut" som mummie - efter Blind Hönas definition...)
Permalänk | Kommentarer (0)

- Vad i hela friden kan vi göra för omslag till den där boken som handlar om språk? Är det nån som har nån idé?

- Hmm... kan vi inte använda ett träd? Ett ensamt träd, mot en bakgrund av blå, blå himmel? Det vore väl snyggt?

Permalänk | Kommentarer (0)

Av en bonde fick jag en gång höra adjektivet varsk. Det betyder ungefär "väldigt uppmärksam, känslig", fast ännu mer; snarast "ha förmågan att känna på sig något". Det var svårt att skjuta duvor, klagade han: man försöker smyga sig på dem men di är så varska.

Ordet är förstås släkt med substantivet varsel och verben varsna och varsko. Men jag har aldrig sett det i någon ordbok (har inte kollat SAOB). Ändå är det ju ett alldeles utmärkt ord; vackert, kärnfullt och användbart.

Uppenbarligen fanns ingen tillräckligt varsk person i moderat–toppen, som kunde se faran komma. Ännu på morgonen idag tisdag (ett och ett halvt dygn efter valet) låg texten nedan överst på Bo Lundgrens egen sida:

Så blev det inte. Och den duvblå flocken har decimerats kraftigt.

Frågan är väl nu om någon kan komma på ett lika kärnfullt uttryck just för motsatsen till varsk: ett ord som skulle betyda "okänslig, ouppmärksam, okänslig för fina signaler eller tecken i tiden"?

Permalänk | Kommentarer (0)

I oktober i fjol skrev Göran Rosenberg i DN att Saudiarabien var "en psykohistorisk rubbning". Jag skrev en liten fånig notis och undrade om Usama bin–Laden i så fall var Mulan. Det var nog obegripligt för många, men så här är det:

Pskyohistoria är ingen verklig vetenskap utan något som sf–författaren Isaac Asimov i början av femtiotalet hittade på för sin klassiska romantrilogi Stiftelsen ("Foundation" i original).

I den är psykohistoria snarast en sorts matematiskt exakt sociologi, med vilken man kan förutsäga hur en tillräckligt stor grupp människor ska bete sig. Tack vare denna kunskap kan en liten hemlig elit styra historiens utveckling – genom att sätta in exakt "stimuli" vid exakt rätt tidpunkt. (Från en sf–konferens i en annan tid – på sjuttiotalet – minns jag en deltagare som hävdade att "psykohistorien existerar i det hål i det borgerliga medvetande där marxismen borde ha funnits". Ni vet, historiens lagbundna utveckling och det där.)

Alltnog, Mulan är en superskurk med drag av Hitler (men dessutom telepat) i Stiftelsen–triologin (som f.ö. finns att köpa på Sf–bokhandeln).

Men nu sjutton!?! Guardian rapporterar nu att Usama bin–Laden verkligen sägs ha inspirerats av Asimovs bok, som översatts till arabiska med titeln… just det, al–Qaida.

Bevisföringen är möjligen något ansträngd. Att "egendomliga" sammanträffanden inträffar egentligen inte egendomligt – New York Times skrev nyligen om sådana i artikeln "The odds of that".

Men i och för sig är det inte omöjligt att science fiction inspirerat terrorister: de amerikanska extremhöger–miliserna stödjer sig till exempel på en rad apokalyptiska, rasistiska sf–romaner.

Detta har Sven Lindqvist dokumenterat utförligt i "Nu dog du – bombernas århundrade" (finns i pocket och som e–bok hos Bonniers).Man kan läsa de 22 korta inledningsavsnitten ("ingångarna i labyrinten") på Sven Lindqvists sajt, om än i engelsk översättning (klicka på den engelska titeln "The history of bombing" i spalten till vänster och rulla ner sidan). De relevanta avsnitten är nr 3, 7, 13, 18 och 22. (se också notisen om Sven Lindqvist–seminariet).

(Och som det inte var nog med sammanträffanden: idag kom paketet från amazon.com med Jackendoffs "The foundations of language" – som handlar om "psykolingvistik"!)

Permalänk | Kommentarer (0)

I juli skrev jag en notis om Försäkringskassorna IT-problem här på Blind Höna.

Systemet har nu förbättrats en aning, skriver Social Försäkring. Samtidigt har Försäkringsanställdas förbund låtit konsulter undersöka systemet på ett mer övergripande plan:

"Av åtta variabler, t ex omväxling i arbetet och möjligheter till kontroll och påverkan, finns ingen som har utvecklats positivt. Exempelvis anser 80 procent att omväxlingen i arbetet har minskat och 75 procent att den egna kontrollen av arbetsprestationen har minskat."

Läs hela på Ärendehanteringssystemet: Nya versionen bättre – men inte bra (länk direkt till artikeln, förbi framesetet). Social Försäkring har adressen www.socialforsakring.net.


Permalänk | Kommentarer (0)

Kan inte låta bli detta. Folkpartiet har lockat över hundratusentals värdekonservativa väljare från moderater och kristdemokrater med valets profilfråga: språktest för invandrare. Men i fredagens DN tar Lars Leijonborg flera steg tillbaka, och säger att den som klarat svenska för invandrar–undervisningen inte ska behöva göra något test.
Ursäkta mig om jag inget begriper.

• Vad betyder "klara undervisningen" – och hur mäter man det – om inte med ett test? Alltså ett första test, innan det Leijonborgska testet?
• Och om någon då, som Leijonborg säger, inte lyckats klara undervisningen, varför ska man då över huvud taget testa henne igen? Då vore det väl bättre att ge henne mer utbildning i stället?
• Kanske menar han i själva verket "genomgå" undervisningen när han säger "klara"? Men varför då ha ett test över huvud taget, om det i praktiken räcker att sitta av tiden?

I lördagens DN konstaterar också Kurdo Baksi att eftersom nästan alla invandrare klarar sfi–kurserna, kommer ingen att behöva göra språktest i praktiken.

"Det säger nu Leijonborg två dagar före valet när språktestkravet gett honom nästan femton procent av väljarstödet. Och sverigedemokraterna i Olofström tror fortfarande på folkpartiets hårda språktestkrav: de ställer inte upp i valet där, utan uppmuntrar sina sympatisörer att lägga sin röst på fp."

Kanske ska man vara tacksam mot fp: test–frågan har just blivit en testfråga – på attraktionskraften hos grumliga budskap i främlingsfientlighetens utkant. Det är å andra sidan djupt oroande.
Länkar: Invandrarfrågorna tog över i retoriken (Henrik Brors i DN )
Sverigedemokrater slår ett slag för folkpartist (DN)
Permalänk | Kommentarer (0)

De som styr oss vill görna ta bort en eller annan helg ur almanackan. Om det nu blir trettondagsafton eller pingstafton som ryker vet jag inte.

Eftersom det just idag står klart att vi fått bankens klartecken till ett nytt, större lån, för att flytta till den större bostad vi så väl behöver, föreslår jag en ny, alternativ högtidsdag: förfallodagsafton, det vill säga kvällen innan dagen när lånet ska avbetalas.

Förfallodagsafton firas traditionellt med blodpudding och vatten. (Äran för att ha hittat detta underbara nya ord tillfaller min gamle vän Anders Malmsten, någon gång vid tiden för villaköpet för flera år sedan.)

Permalänk | Kommentarer (2)

Vad en webblogg egentligen är väl lite oklart. För mig är det viktigaste att den har en personlig röst, en egen stil.
Jag har tidigare tipsat om Erik Stattins mymarkup.net och Gustav Holmbergs Det perfekta tomrummet (som nyligen bloggade om hur det kan komma sig att en ny, datoriserad bibliotekskatalog är sämre än den tidigare).

Nätkreatur av Peter Löfgren i Helsingfors är också en ny, trevlig webblog (eller webbkrönika, som det nu böjar kallas).

Dessutom har Tommy nu tagit upp nyhetsförmedlingen på webblogg.net igen. Genomgången av försvunna domännamn, som IAmCarbonatedMilk.com eller HoneySorryIAmWrong.com (också på salon.com) måste du bara läsa!

Avgränsningen mellan en webblogg och en dagbok på nätet är inte alltid så klar. En del webbloggar handlar mest om vad bloggaren hyrde för film igår och åt till frukost i morse, och det är ungefär lika intressant som det låter. Men så snubblar man över någon som faktiskt tar tag i en och ruskar om; – som Eva på karlavagnen.nu (klicka på "Dagbok") – någon som faktiskt berättar om det där vi alla kämpar med: pengar, barn, självkänsla, kärlek, på ett sätt som känns alldeles trovärdigt.

Permalänk | Kommentarer (0)

Apropå notisen om nedladdning om musik (och, i viss mån, notisen om ett digitialt nationalbibliotek): Ruben Bolling på salon.com avslöjar en djävulsk konspiration.
Länken kommer via klipspringer på I dåligt sällskap – ytterligare en läsvärd blog som dykt upp senaste tiden (har tyvärr lite designproblem för Mac–besökare, men det kan nog fixas).

Permalänk | Kommentarer (0)

För knappt ett år sedan skrev jag en artikel här På Kornet om hur nyhetssajterna agerade under terrorattackerna i USA. Har du inte läst den tidigare, kanske du vill göra det idag: Webben kan bli en god dementimaskin.

Permalänk | Kommentarer (0)

Från Ett förslag 1955 till Framtidslandet år 2000. Lördagen den nionde november ordnar ABF i Stockholm ett heldagsseminarium om Sven Lindqvists författarskap, under rubriken "Sanningen som svetslåga". Medverkar gör bland andra Svenska Akademins ständige sekreterare Horace Engdahl och regissören Etienne Glaser.

Vill du delta i seminariet, eller beställa mer info (som sägs komma så småningom), kan du mejla till kultur@sthlm.abf.se.

Sven Lindqvists sajt har precis i dagarna (äntligen!) uppdaterats med artiklar från i år (hitta den via På Kornets guldkorn).

Det mest intressanta är "Digitalisera dikten!" – en inledning till ett seminarium hos Svenska Akademien i april i år. Sven Lindqvist argumenterar för "ett digitalt nationalbibliotek (–––) en digital dubblett till nationalbibliotekets samlingar av tryckta texter."
Alla tryckta skrifter måste ju skickas till Kungliga Biblioteket (så kallade pliktexemplar). Men idag har ju så gott som alla trycksaker funnits i digital version innan de trycks. Varför inte utvidga pliktexemplarslagen till att också omfatta en digital version av verket? Framtida forskning skulle få ett ypperligt verktyg för att söka efter begrepp, skapa så kallade konkordanser, och så vidare."
Resultatet är enligt ett nyhetsbrev i pdf–format på Svenska Akademins sajt att en utredare ska undersöka förutsättningarna.
Akademin har i någon mån börjat arbeta i samma anda, och börjat lägga ut sin klassikerserie på sajten – hittills sjutton verk, från Kjellgren till Lars Göransson, i pdf–format.

Permalänk | Kommentarer (0)

Ett par PC–tillverkare har övergett Microsoft. En del av deras modeller leveras nu med Word Perfect från Corel, istället för med Bill Gates programvaror, vilket väckt en viss uppståndelse (till exempel i New York Times).

Jag är inte någon fundamentalistisk Microsoft–hatare, men gillar inte heller Word: alltför många funktioner som jag aldrig använder.

När program blir väldigt komplexa uppstår ibland effekter, som inte tillverkarna föreställt sig – på gott och ont. Words rättstavningsprogram kan till exempel på ett oväntat sätt berika det svenska språket.

För att hantera svenskans sammansatta ord har Word inte bara en ordlista, utan också en uppsättning regler med vilka den analyserar ord den inte känner igen. Om vissa villkor är uppfyllda gissar den att ordet är korrekt, och godkänner det, trots att det inte står i ordlistan.

Jag skulle skriva ett sammansatt ord som slutade på –rättighet. Jag snubblade på tangenterna och ett b smög sig in mellan ordleden; det blev alltså "–brättighet" istället.

Rättade rättstavaren? Nix. Ordet är helt OK, kom Word fram till: –ig–het är en ändelse som kan hakas på slutet av ord (som pratighet eller glättighet), och brätte är ett ord som det hittar i sitt lexikon (hattbrätte, nämligen).

Så tack vare Microsoft finns nu ett passande uttryck för den kräsne kunden i hattaffären: "Nej, jag är inte riktigt nöjd med den här modellens brättighet – ni har ingen sombrero istället?"

Sitter som en smäck, som man brukar säga.
(Har du fler exempel på Word–hyss? Mejla mig.)

Permalänk | Kommentarer (0)

I valtider har rättvisan högkonjunktur. En rättvis arbetsmarknad. Rättvisa löner! Rättvis utveckling!

Men vad innebär kraven eller löftena i själva verket?

Ordet rättvis har flera betydelser, varav två egentligen är helt motsatta – något vi sällan tänker vi på till vardags (så här en liten språkfilosofisk lördagsnotis):

En betydelse har att göra med att behandla inblandade parter lika. Det är det vi tänker på när vi pratar om "en rättvis rättegång", eller säger "det är inte rättvist om Pelle får mer godis än Lisa". Den betydelsen gränsar mot ord som "lika" och "opartisk".

Men i uttryck som "Djurgården vann en rättvis seger" är det ju inte fråga om att laget vunnit en "opartisk" seger. "Ett rättvist slutresultat" behöver inte heller betyda att båda lagen fick lika många mål.

Här betyder rättvist ungefär "visserligen olikt men korrekt i förhållande till någon förutsättning, som den som talar anser är uppenbar eller naturlig" (nämligen att AIK–spelarna tillbringat de senaste veckorna på Cafe Opera istället för på fotbollsplanen och vacklade omkring på planen som druckna strutsar). Det här "rättvis" har mer med uttryck som "rättmätig" eller "skälig" att göra.

Det är lätt att se hur dessa båda betydelser kan kollidera. Barnmorskor kan kräva rättvisa (det vill säga lika) löner i förhållande till manliga sjukhustekniker. Men arbetsgivaren kan hävda att man betalar rättvisa löner, eftersom marknaden ger män mer betalt (eller någon annan "naturlig" förutsättning som man väljer att stödja sig på).

Välj din rättvisa på nätet: handel | rika ungkarlar | skatteplanering | märkt | resor | globalt | miljöutrymme | mjukvara

Permalänk | Kommentarer (0)

Mer från Montana, detta USAs Norrland, som har gott om skog, berg och vattenkraft men är en av de fattigaste delstaterna.

När elmarknaden avreglerades för ett par år sedan utlovades valfrihet och lägre priser. Det stabila och lokalt ägda kraftbolaget, Montana Power, sålde dammar och kraftverk till några giganter i kraftbranschen. Istället omvandlade det sig själv till internetleverantör, under namnet Touch America.

Nu vacklar bolaget på ruinens brant. Och de nya kraftföretagen har mångdubblat elpriserna, vilket drivit åtskilliga bolag i delstaten i konkurs.

Priserna rusar nu i höjden också för privatpersoner. En gräsrotskampanj mobiliserar därför för att köpa tillbaka kraftverken. Men bolagen, uppbackade av den republikanska delstatsregeringen, satsar miljoner på en motkampanj.

Det som sker i Montana är bara en del av en bred motreaktion mot skandalerna på tele– och energimarknaderna (energi var Enrons ursprungliga affärside, innan den ersattes av bokföringsfiffel). Och medan DN rapporterar om att elbolag misstänks ha manipulerat kurserna på den nordiska elbörsen, har samma erfarenheter gjorts i Kalifornien. Förundersökningar pågår om just misstänkt manipulering av elpriser. Avregleringsexperimentet kan ha kostat staten 30 miljarder dollar.

Läs hela hos New York Times: Cheap Power Gone, Montana Is to Vote on Buying Dams

Permalänk | Kommentarer (0)

Ett fint rökdis med svagt stickande lukt från skogsbränderna utanför Moskva låg över Stockholm på torsdagen. Nittiotre nya bränder bröt ut i går: totalt rasar 188 skogsbränder kring den ryska huvudstaden, rapporterar Moscow Times.

Det är i sommar precis 10 år sedan Torsburgen på Gotland eldhärjades i en av de största skogsbränderna på Gotland. Ännu idag står träden nakna, svartbrända kvar.

Elden hotade en tid bebyggelsen norr om Torsburgen, framför allt gården Hajdby. Branden rasade bara några hundra meter bort, och man hade i stort sett gett upp gården. Men den räddades tack vare att en pensionerad brandman lyckades anlägga moteld: ett försök att kontrollerat bränna av vegetationen strax före eldfonten, så att skogsbranden inte skulle få fäste. Det lyckades och gården överlevde.

Backa drygt 40 år: augusti 1949. I norra Montana omringas 15 brandmän av eld när en rätt rutinmässig skogsbrand oväntat gör ett jättekast. Efter några minuter är nästan alla döda. Befälet Wag Dodge överlevde genom att bränna av ett litet område och ta skydd inuti det – enligt uppgift den första gången något sådant gjordes. Men han kunde inte övertyga sina kamrater att ta chansen med honom.

James Keelaghan, sångare och gitarrist från Kanada, tog historien om Dodge och gjorde "Cold Missouri Waters" – en hjärtskärande stark låt som redan blivit något av en klassisker i singer–songwriter–genren; det närmsta ett modernt skillingtryck man kan komma, tror jag.

Från Keelaghans sajt kan du ladda ner låten i hans egen version.
Men den bästa insjungningen finns på folk–supergruppen Crycrycry`s strålande skiva, med Richard Shindell som sångare. Man kan provlyssna på amazon.com. Där kan man också ladda ner två egna låtar av Shindell.

Permalänk | Kommentarer (0)