Jag tycker nog det är lite konstigt att Stockholms Stadsteater i programbladet till Arthur Koestlers "Natt kl 12 på dagen" skriver att "Den regim som Stalin skapade finns kvar". Var har de varit sen Sovjets fall?

Men föreställningen var bra; framför allt är Sten Ljunggren strålande som Rubasjov.

Permalänk | Kommentarer (0)

"Ödemokrati" måste väl rimligen betyda "samhälle styrt av de lungsjuka" (Nationalencyklopedins ordbok: ödem, sjuklig vätskeansamling i vävnader och kroppshålor: lungödem). Jämför med teknokrati, samhällssystem med dominerande politiskt inflytande av tekniker och ekonomer, eller plutokrati, samhälle där makten innehas av ett fåtal förmögna personer.

Permalänk | Kommentarer (1)

När Jan Emanuel Johansson kom hem till informationsstressen efter två månader på Robinson-ön sade han upp prenumerationen på alla dagliga nyhetsbrev, skar ner sitt deltagande i debattforum på nätet, och slängde all epost som lagrats. "Jag fick verkligen användning för delete-knappen," berättar han för Computer Sweden idag.

Men en sak kunde han inte släppa: SMS-meddelandena. "Direkt när jag kom hem från Kittelfjäll kom ett nytt SMS så fort jag raderade ett gammalt och om någon lägger tid på att skicka SMS måste man ju svara."

I Kornet-artikeln Det stora SMS-mysteriet, eller: Varför användarvänlighet inte räcker den 10 januari resonerade jag om varför en så användar-ovänlig teknik som sms faktiskt används. Svaret, skrev jag. är att "... eftersom vi vet hur krångligt det är, [kommer vi] att värdera den ansträngning som avsändaren gör högre" - och därför anstränga oss att svara.

Användbarheten blir därför hög just därför att "användarvänligheten" är låg. (Tack igen till Tommy som hittade artikeln i Computer Sweden.)

Permalänk | Kommentarer (0)

Vad är motsatsen till dumdristig?
Klokdristig? (Finns det ett ord med denna innebörd, det vill säga "att göra massor av saker - eventuellt farliga - men överlagt och med tankar på konsekvenserna"?)

Eller är motsatsen snarare "dumfeg"?

Eller är det negationen av båda leden, alltså "klokfeg"?

I sånt fall uppstår det märkliga, att om förledet "dum-" i dumdristig närmast har betydelsen "över-", "för mycket", så blir ju innebörden av negationen av hela begreppet närmast "under-försiktig". Vilket ju faktiskt är samma sak som "dumdristig", inte alls motsatsen.
(Kl 01.14)

Permalänk | Kommentarer (0)

Arla ska börja tillverka rymdost åt Nasa, berättade Dagens Industri i den här artikeln igår. Kanske finns det äntligen hopp för alla Raketost-nostalgiker. Kolla till exempel Torgny Palms nostalgi-sida "Kommer du ihåg?". Eller beställ vykort med Raketost- bilder från Arkivcentrums boklåda.

Permalänk | Kommentarer (0)

I det gamla Sovjet läste ryssarna sina tidningar Pravda och Izvestija bakifrån. Man visste att förstasidan bara innehöll proklamationer och propaganda. Om något intressant över huvud taget meddelades, fanns det längst bak i tidningen, som en notis längst ner på sidan, under någon oskyldig rubrik.

Samma läsart kan tillämpas på reklamen hos oss. Medan den broschyr jag häromdagen fick från Skandia på framsidan trosvisst utropar "Dina pengar växer starkt och långsiktigt", finns på sista sidan, nederst, ett diagram som visar att

• räntan sjunkit till sin lägsta nivå någonsin, och att
• totalavkastningen nu är negativ - det vill säga att våra insatta medel har minskat i värde.

Strax intill konstaterar man också, under den inte särskilt informativa rubriken "Vad händer med räntan", att "Tyvärr är det svårt att sia om framtiden."
Permalänk | Kommentarer (0)

En it-konsult och en tidningsformgivare och en språklärare och en informationsarkitekt käkade lunch med en teatermusiker och en 3d-animatör och en datalärare och en copywriter och en webbprojektledare - och ändå var det bara jag och min vän Chris vid bordet.

Det slog mig att vi uppenbarligen tillhör en numer ganska vanlig social och demografisk grupp: medelålders urbana media-mångsysslare, förkortat mummies.

Permalänk | Kommentarer (0)

Haha - bara timmar efter jag la ut notisen om eskimåernas påstått otaliga ord för snö kommer DN idag med en artikel om mångfalden av ord för snö i lulesamiska! Vad är egentligen sant?

Jo, man måste hålla isär två olika resonemang. Ingen förnekar att människor som är verksamma inom ett visst område har många facktermer, som andra inte känner till. Det gäller renskötare såväl som typografer, webbutvecklare eller kockar.

Vad som ursprungligen gjorde resonemanget om eskimåernas många ord för snö speciellt, var att Whorf med flera hävdade att språket styrde tänkandet, så att den som inte talar ett inuitspråk ("eskimåiska") över huvud taget inte skulle kunna se skillnad på olika sorters snö; inte förstå skillnaderna, och ha mycket svårt att översätta sådana begrepp till sitt eget språk. Den inställningen omfattas idag inte av särskilt många. Tvärtom menar de flesta lingvister och kognitionsforskare att t.ex. samer och svenskar tänker lika, och att det faktiskt är möjligt att översätta eller förklara även specialtermer.

För den som är intresserad, finns källorna i Laura Martin: "Eskimo words for snow": A case study in the genesis and decay of an anthropological example (American Anthropologist, 88, 418-423), samt i George Pullum: The great Eskimo vocabulary hoax and other irreverent essays on the study of language (University of Chicago Press, 1991).

Permalänk | Kommentarer (0)

Hela landet är snötäckt, och Stockholm börjar alltmer påminna om Grönland... Eskimåerna har väl vanligen mer snö än vi har i Sverige, men det är en myt att de har extremt många ord för olika slags snö. Vanliga lexikon innehåller ett par ord, experter kan få fram uppemot ett dussin, vilket inte är särskilt mycket mer än svenska eller andra språk (vi har t.ex. snö, skare, slask, puder, glopp, fåk, lavin, hagel ...)

Som mytens upphovsman får man nog räkna amatörlingvisten Benjamin Lee Whorf, som - bildligt talat - satte snöbollen i rullning i en artikel år 1940. Antalet påstådda snö-synonymer har sedan dess vuxit, och man kan få höra vilken siffra som helst mellan trettio och trehundra.

Vad Whorf ville hävda med sitt resonemang var att språket styr vårt sätt att tänka (vad som kallas "lingvistisk determinism") - en tämligen tvivelaktig slutsats idag, men en som George Orwell populariserade i romanen "1984". Där sägs att en språklig reform ("nyspråk") faktiskt gör det omöjligt att ens föreställa sig begrepp som "frihet".

Permalänk | Kommentarer (2)