Economists diagram över svensk ekonomiEconomist granskar Sverige i artikeln Admire the best, forget the rest (7 sep). Underrubriken är "Outsiders look enviously at Sweden's economic success. So why are the Swedes thinking of voting out the ruling Social Democrats next weekend?". Economist svar är att det visst inte är så bra som man kan tro. Sverige har halkat efter: "the Swedish economy's best years are long gone ... for most of the past 50 years the story has been one of relative decline (se chart 1). Och chart 1 ser visar verkligen hur det går utför med Sverige. Eller hur? Fast titta ordentligt på diagrammet och du ser att skalan i högerkanten inte börjar på noll. Det är inget fel i sig. Men det är ett vanligt statistiktrick för att få förändringar - ökningar såväl som minskningar - att se mycket mer dramatiska ut än om man tar med hela bilden. Då skulle Economists diagram, med samma sifferinnehåll, se ut så här: Det ser inte lika dramatiskt ut, eller hur? Det faktiska innehållet är detsamma. (Till detaljerna hör förstås att man visar "relativ" tillväxt, inte absolut, och att man redovisar GDP med PPP-mått, som - av anledningar som ekonomer inte kan förklara - ger Sverige sämre värden än andra länder.) Och titta på det här diagrammet om effektivitet i den offentliga sektorn, från samma artikel. Här ligger andra länder långt, långt före Sverige. USA ligger på fyra gånger Sveriges nivå. Men titta noga så ser du att även här är skalan avkortad. Ett diagram med hela bilden skulle se ut så här: Samma siffror. Men det ser inte riktigt lika eländigt ut, eller hur? Vad gäller detaljerna har jag inte tillgång till den statistik som diagram 3 är baserat på. Men det vore intressant att studera även den. Vilka premisser bygger den på? "Most Swedes are weary of listening to foreign claims about the perfection of their society," försäkrar Economist. Jag vet inte om det stämmer. Den här svensken är trött på både svenskar och utlänningar som försöker visa på motsatsen med manipulativ statistik och tomma påståenden om hur Sverige "halkat efter". (Not: Diagrammen är gjorda genom att jag i Photoshop skarvat i den del av skalan som Economist utelämnat. Sedan har jag med samma verktyg krympt bilden till den ursprungliga bredden. Så här ser till exempel mellansteget ut för det andra diagrammet.) Permalänk | Andra som länkat hit (0) |
15 sep 2006
|
Jag har egentligen sedan länge slutat att rota i sådana här saker så jag borde väl egentligen inte yttra mig. Men vad gäller skillnaden mellan GDP/capita till officiella växelkurser eller som ppp (vilken alltså är betydligt större för Sverige än för andra länder) är det väl troligt att en stor del beror på ineffektivitet inom den *privata* sektorn, i form av bristande konkurrens, karteller och prisöverenskommelser. Vad diagrammet "Public failure" beträffar står jag ytterst förundrad: The Economist säger att det är notoriskt svårt att mäta produktiviteten inom offentlig sektor men bryr sig inte ens om att berätta hur man gjort i det här fallet. Normalt sett lägger man ju bara till ett schablonantagande till summan av offentlig konsumtion. Det verkar onekligen mysko att USA (!), Schweiz och England (!) skulle ligga i topp vad gäller den offentliga sektorns effektivitet - USA med sitt värde på "1.0" t.o.m med maximalt möjliga värde - en uppgift som troligen skulle förvåna amerikanska genomsnittsmedborgare för att inte tala om låginkomst- och bidragstagare.
Public failure diagrammet är verkligen "How to Lie with Statistics" i betydligt högre grad är de skalval som man gjort. Sedan menar jag nog att det är hög tid att kritiskt värdera The Economist också precis som man gjort med NYT. (Om inte annat så är den dödstråkig ;-). Man behöver inte falla i korinter bara för att något har stått i "The Economist."
Från: Bengt O. | Skickat vid: 17:06, 15 september 2006På kornet | Korn av sanning | Guldkorn | Blind höna | Skrot och korn | Väderkorn |
Principiellt håller jag med dig. Det här är ett propagandistiskt ofog för att få något att framstå värre än det är. Mark Twain visste vad han talade om i sitt berömda citat.
Men i det första exemplet tycker jag inte att de gör så fel. Eftersom jämförelsen är med genomsnitts-GDP så hade 100%-linjen lika gärna kunnat vara noll, och kurvan pendlat några procent plus och minus. Allt beror på vad som anses vara baslinjen. Men visst, genom att ändra skalan kan man få vilken struntförändring som helst att se ut som ett ras.
Från: Hans | Skickat vid: 11:55, 15 september 2006