Substantivsjuka kallas det när man byter ut ett livligt verb mot dess substantiv, och lägger till ett tomt så kallt utförande-verb. I stället för "Nu skördar bönderna vetet" säger man "Veteskörden utförs".

Det där kan användas om det är något obehagligt man vill distansiera sig från. Det är inte kul att utvisa människor från Sverige. Så polisen kan naturligtvis säga att man inte utvisar någon - man bara "verkställer utvisningen". Då har man ju inte så mycket ansvar, eller hur?

Men fortfarande klibbar ju det där obehagliga ordet vid en. Utvisning. Så hur hör jag en polis försvara sig, när han i kvällens Uppdrag Granskning kritiseras för hur han fört en vitryss som inte fått asyl tillbaka till Minsk? Jo, med en dubbel-substantivering, där även verbet "verkställa" blir ett substantiv: "Vi inom polisen har bara att utföra verkställigheten", säger han.

Inget spår av utvisning och av verkligheten - desperata eller förtvivlade människor som med tvång förs tillbaka till Europas sista diktatur - finns kvar. Han lydde order. Han utförde verkställigheten.

Substantivsjuka - även serie-substantiveringar - kan man läsa mer om i min bok "Att skriva för webben är att skriva för publik.

Permalänk | Andra som länkat hit (0)