I senaste numret av Arbetsmiljöverkets tidning Arbetarskydd finns en intervju med mig om problemen kring digital arbetsmiljö. Rubriken är en ordlek, men underrubriken är "Datorerna skulle underlätta arbetet - istället gör de oss stressade".

Intervjun är kortare är de i Arbetsliv eller Mikrodatorn, men det är ett roligt uppslag med träffande serierutor. Provnummer av tidningen kan beställas från arbetarskydd [snabela] av.se eller på telefon 08-730 99 00.

Vad som saknas i artikeln är väl främst ett resonemang om vad man då ska göra åt problemen. Vi håller just på att diskutera hur en digital arbetsmiljörevision ska gå till, och hur man ska kalkylera kostnaderna för dålig digital arbetsmiljö.

Kostnaderna ligger på många plan. Dels finns många förknippade med tekniken:
- Dåligt utnyttjande av impopulära eller alltför krångliga system gör att de inte levererar sin fulla potential, vilket betyder att de effektivitetsvinster man hoppas på inte realiseras.
- Det betyder i sin tur ofta att systemens livslängd förkortas: man sätter sitt hopp till en ny version och byter till nya system i förtid, med onödigt täta nyinvesteringar.

På den mänskliga sidan finns också många kostnader:
- När människor inte behärskar systemen frågar de kollegor hur man ska göra; en informell kamrat-support som stjäl arbetstid.
- Stress och förslitning av personalen innebär enorma sjukskrivningskostnader.
- Att hitta vikarier kostar också mycket pengar. Det gäller även nyanställningar. Varje person som söker sig nytt jobb betyder rekryteringskostnader. Om missnöje med arbetsplatsen förkortar snitt-tiden för en anställning med någon del, kan den smlade kostande bli stor i en stor organisation.

Slutligen finns det kostnader på makroekonomisk samhällsnivå:
- Frustration över att inte hänga med i datautvecklingen är stark bland de äldre. Samtidigt vet vi att alla idag måste jobba ännu längre i livet. Kostnaden för samhällsekonomin när människor tröttnar på grund av usel digital arbetsmiljö kan vara betydande.

Vad vi håller på att ta fram är, i första steget, en metod för att kartlägga den digitala arbetsmiljön och hur den upplevs av medarbetarna, och därefter vad det kan innebära i pengar.

Permalänk | Andra som länkat hit (0)