Man kan verkligen använda 3 timmar och 2 minuter ombord på X2000 till helt olika saker.

... men det visar sig att Corinne Maies bok "Hej Lättja" inte räcker långt - i något avseende. Cyniska generaliseringar i stället för satiriska nålstick, barockt överlastad fransk retorik, bitvis dåligt översatt, sällan riktigt rolig, skjuter över målet - de få poänger hon får in är inte särskilt originella. Företagsvärldens absurditeter nagelfars både smartare och roligare i Dilbert (som Maier ofta hänvisar till - läs originalen i stället); företagens rotvälska grillas bättre och roligare i till exempel Lars Melins "Corporate Bullshit". Rätt obegripligt hur den kan ha blivit en sådan försäljningsframgång.

Så redan innan Katrineholm har man övergått till David Allens "Få det gjort!" (skaffad efter Peter Lindbergs rekommendationer). Intressantare läsning. I många yrken idag tvingas vi försöka hålla alltför mycket i huvudet på en gång, menar han. Det är vår multi-task-vardag: mejl, telefon, möten, arbetsuppgifter som tidigare sköttes av administratörer som sagts upp och därför landat i vårt knä, krav på att alltid ta del av den senaste informationen, att själva uppdatera våra data..

Det där är ju välkänt: jag återkommer till det i ett senare inlägg. Tills vidare tyckte jag det här var ett intressant tillägg till problemkomplexet:

"Förr i tiden var det självklart vad som var arbete. Åkrar skulle plöjas, maskiner köras, lårar packas, kor mjölkas, manicker vevas igång. Man visste vilket arbete som måste göras - man kunde se det. Det var uppenbart när arbetet var avslutat eller inte avslutat.

För många av oss är det numera så att det inte fins några klara gränser för de flesta av våra projekt. Det stora flertalet av de människor jag känner har minst ett halvt dussin saker som de försöker åstadkomma på en gång och även om de kunde håla på med det resten av sitt liv skulle de ändå inte kunna nå ett perfekt slutresultat. DU känner troligen igen dilemmat. Hur bra skulle den här konferens kunna bli? (...) Hur perfekt skulle den uppsats du försöker skriva kunna bli? ... Och en sista fråga: Hur mycket relevant information finns det att tillgå som skulle kunna göra dessa projekt 'bättre'? Svaret är: en oändlig mängd, lätt åtkomlig - åtminstone i teorin, genom internet."

Det där drabbar ju en själv snarare än andra. Det är oftast man själv som plågas av hur mycket bättre det kunde ha varit, om man bara förmått ta i lite till. Och det drabbar självförtroendet mer än något annat

Vad Allen inte skriver är att när arbetsresultatet inte är lika tydligt är det dessutom lättare att frestas att fuska - om man känner att kraven blir övermäktiga. Att lämna in en rapport som man vet egentligen borde skrivas om, är lättare än att försöka låtsas som om den oplöjda delen av fältet verkligen är plöjd. Men även av sådant vittrar förstås självförtroendet och självrespekten.


Permalänk | Andra som länkat hit (0)