Från Blind Hönas arkiv

Hölls olympiaden i Fittdalen?

Douglas Adams plockade "betydelselösa" ortnamn och gav dem mening, som liff-ord. Men inte alla ortnamn är harmlösa.

I USA pågår nämligen sedan mer än tio år ett arbete för att ta bort ordet "squaw" - indiankvinna - ur amerikanska ortnamn. Detta sedan ett påstående kommit i omlopp om att ordet härstammar från mohikanska och ursprungligen betydde "fitta" eller "hora".

Påståendet dök första gången upp i en bok 1972, och fick genomslag 1992 när Cheyenne-aktivisten och taleskvinnan Suzan Harjo förde fram det i Oprah Winfreys pratshow.

Nu är det är faktiskt fel. Ordet kommer från masschusett-stammens språk (som inte ens är släkt med mohikanska) och betydde helt enkelt kvinnan eller hustru. (Så att vinterolympiaden 1960 hölls i Squaw Valley borde inte behöva revideras i efterhand.)

Eller? Många indianer har blivit övertygade om att ordet är nedsättande och borde tas bort. Och ett rätt stort antal platser har redan bytt namn.

Men inte utan debatt. Och vad som är intressant är de olika åsikterna i debatten, tycker jag.

"Are we supposed to change our entire language to justify a few people's misgivings?" undrar borgmästaren i Squaw Lake, Minnesota, som vidhåller att ordet inte är nedsättande.

Kanske inte. Men även om det inte var nedsättande från början kanske det har blivit det nu? Ives Goddard, lingvist vid Smithsonian, framhåller att ords betydelser och emotionella laddning ändras över tiden:
"As we know, lots of words are considered offensive that have perfectly innocent etymologies. The famous 'n' word just meant black."
Och oavsett ordets rätta betydelse har det för en del indianer blivit en symbol eller synonym för andra tillmälen:
"Olivia Wallulatum [member of the Confederated Tribes of the Warm Springs] finds it hard to even look at the sign, a marker for the Squaw River. It reminds her of all the names she was called as a girl. And she wants something done about it. She wants the name changed.
'I don’t care what they change it to. I just want to see it go.' "
Abenaki-kvinnan Marge Bruchac har precis motsatt ståndpunkt:
"When our languages are perceived as dirty words, we and our grandchildren are in grave danger of losing our self-respect. We must educate, rather than tolerate the loss of our language due to ignorance."
Eller ligger det i vilket fall som helst alltid något inneboende nedsättande i ordet för kvinnor ur avvikande etnisk grupp - som Cecil Adams exempel?
"Protesters have a point when they say special terms for minority women are inherently demeaning. Think about it. Negress. Jewess. Sixty years ago these terms were in common use. Now they make your flesh creep."
Hönan avstår från att ha en bestämd mening i det här fallet. Men i Sverige finns möjligen ett omvänt exempel på hur språket förändras.

Nästa alla äldre - och de flesta yngre - reagerar starkt på att flickor kallas "hora". Men det finns en (måhända liten) grupp unga för vilka ordet tydligen har, eller håller på att förlora både sin mer bokstavliga betydelse och sin grova nedsättande laddning.

Om avdramatiseringen kommer att fortsätta kommer det så småningom kanske att dyka upp de som vill "återerövra" ordet - ungefär som det finns kvinnor som stolt kallar sig "häxa".

Länkar: PS: I Sverige fick byn med det alldels oskyldiga namnet Kräkångersnoret byta namn till Lövsele.

PPS: Japp, det är lingvistisk lördag nu igen!


Permalänk | Andra som länkat hit (0)


  Avdelare mellan text och datering  
09 apr 2005

Kommentarer

Återigen ett intressant språkinlägg. Hur är det i Sverige med "Lappland"? Ordet "l*pp" är ju nersättande (även från rent etymologisk synpunkt om jag förstått det rätt) och har ju sedan länge ersatts men hur är det med landskapet? Jag talade med en svensk person (och norrlänning) för litet sen och hon menade att man aldrig använder landskapsnamnet nuförtiden.

Egentligen tycker jag det är synd att en del ord skall vara förbjudna. Men om grupper eller individer känner sig kränkta får man ju i första hand rätta sig efter det. Men hur känslig får man vara? n-ordet som Goddard refererar till används ju inom gruppen i fråga och dessutom friskt i modern populärmusik (M&M, Ice Pick osv.) om jag förstått det rätt.

På en av mina tidigare arbetsplatser fick vi skriftlig order från högsta ort (Butros Butros Ghali) att aldrig använda ordet "girls" om kvinnliga kollegor. Nu är det ett ord som jag aldrig använt annat än i positiv och uppskattande mening men svenska damer har bekräftat att man uppfattar "flickor" som diskriminerande - "tjejer" går däremot bra av någon anledning. "Kärring" är ju inte bra men "gubbe" duger bra t.o.m som politiskt slagord. Det är noh säkrast att hålla k-ft-n.

Hälsningar från en nollåtta till en annan.

Från: Bengt O. | Skickat vid: 14:32, 09 april 2005

I sydöstra småland finns en ort som heter Horkoneryd.
Om det sedan på 1500-talet betydde det som det gör idag vet jag ej.
Hälsning från en 046-ing!

Från: Olle B | Skickat vid: 12:43, 10 april 2005

Skriv din kommentar här:

Namn:


Mejl-adress:


URL:




Kommentarer:


Låt Blind Höna komma ihåg dina personuppgifter



  På kornet  |  Korn av sanning  |  Guldkorn  |  Blind höna  |  Skrot och korn  |  Väderkorn

 

 



Bloggtoppen.se