Lustigt nog så hittar jag ofta nya bra bloggar i bloggrullen hos de favoritbloggar som jag redan läser och har förtroende för. Ännu lustigare är att jag känner förtroende för de som lämnat kommenterarer hos mina favoriter.

Exakt.
Graden av trovärdighet är en viktig egenskap hos ett dokument. Den bestäms till stor del av vad vi vet om den person som skapat dokumentet, vilka som läst det, vilka som kommenterat det ...
Metadata brukar traditionellt förstås som rätt statiska saker, som när ett dokument skapats. Humanmetadata är mycket mer föränderliga.

Kunskapen att Nisse kan mycket om X och Stina mycket om Y och insikten om att vi litar på denna kunskap är ett informationshanteringstekniskt fenomen som utnyttjas inom vetenskap, blogging, sociala nätverk (oavsett om de är inom klubbkultur (DJ:s!), kulturrecensioner eller Rotary) samt även inom blogging. Genom att läsa en blogg en tid får vi en insikt om skribenten (kan vi lita på henne?) och hennes kunskapsinnehåll. Humanmetadata!

Det märks att du är på besök i Lund. "Humanmetadata" går säkert bra i akademiska kretsar, men är hemskt klumpigt. Varför inte alitterera istället? "människometa"

bara att nämna att trovärdighet är inte det samma som korrekt eller "sann".
Och just trovärdigheten är en av boverna i dessinformationsdramat. Vi tendera till att lita på de som har samma världsbild som vi själva.
Vi kan reagera på väldigt olika sätt på exakt samma information beroende på *vem* som är leverantör.
Det är ironiskt att just avsaknaden av möjligheten av att veta vem som skriver är det som ger "peer-review" sin tyngd.avidentiferar avsändaren mer tyngd

Fast man får ganska många träffar på det engelska ordet, "human metadata".

Johan: precis, men de sidorna jag hann kolla på det begreppet igårkväll tycktes handla om saker som bibliotekskatalogisering och så vidare, alltså ganska rigida klassifikationssystem, utförda av människor. Här är det något annat.

Tommy: människometadata (eller m-metadata) var faktiskt på tapeten (alltså whiteboarden) också. Kanske är det bättre?

Mark: visst, på ett sätt är det så. Men skrapar man lite under ytan inom vetenskaplig kunskapsproduktion så är det inte så avpersonifierat som man kanske kan tro. Det finns ganska många exempel ur modern vetenskapshistorisk forskning som visar att saker som forskarens sociala status har spelat roll (Shapin och Schaffer är de kanoniska referenserna). Dessutom anknyter humanmetadataansatsen till de studier som pekat på den vetenskapliga kunskapens förkroppsligade, lokala, natur. Allt inom vetenskapen är inte enbart kodifierad opersonlig kunskap som svävar likt idealistiska atomer över världen.

se Om våra förutfattade meningar - False Consensus Effect: http://www.bloggi.se/index.php?op=ViewArticle&articleId=5634&blogId=689