(Varför har kritiken mot regeringen blivit så hård? Det har med det förändrade informationslandskapet att göra. Lång post - svaret på frågan ovan finns i slutet...)

Så här konverserades det på en privat epost-lista under tsunamikatastrofens inledande skede.

---
Date: Wed, 29 Dec 2004 12:22
From: xxx
Subject: Skadade svenskar
Ska jag bygga den register-över-saknade-wiki som UD inte tillhandahåller?

Date: Wed, 29 Dec 2004 13:40
From: yyy
Subject: Re: Skadade svenskar

Bra tänkt med register-över-saknade-wiki.
Men jag tror att detta är inget du skall fråga någon om du skall göra..
Det är bara att göra.
Just nu är initiativförmåga viktigast.
---

Det globala medielandskapet har förändrats. Kunskap, plus ny teknik i form av enkla och billiga verktyg för att publicera information på internet, plus tillgång till bredband och 3G, har inneburit ett genombrott för en personlig informationshantering som ofta är snabbare än såväl traditionella media som myndigheter eller organisationer.

Det kan ta sig uttryck som gräsrots-journalistik, i form av till exempel webbloggar. Men även andra typer av tjänster: databaser, kommunikationslösningar, forum.

När massbilismen blev ett faktum måste givetvis krisplaneringen börja ta hänsyn till att de flesta människor hade tillgång till egna, personliga transportmedel. På samma sätt måste dagens krisplanläggning ta hänsyn till att allt fler människor har tillgång till egna, digitala masskommunikationsmedel – som dessutom har global räckvidd.

Webbloggar, wikis, BitTorrent-distribution, RSS-flöden, aggregeringstjänster, Trackbacks – allt detta är företeelser som kommer att bli allt viktigare delar av vårt informationlandskap. Och de kommer att spela en särskild roll just i kriser.

Låt oss ta webbloggar som ett exempel.

I Sverige har de mest förståtts som ett nytt forum för ledarskribenter och allmänt tyckande.

Men i akuta skeden har webbloggar visat sig kunnat ge såväl mer kvalificerad expertinformation, som lokal information och ögonvittnesskildringar från krisområden, än vad traditionella media förmått, eller bara hittat långt senare.

Trots att webbloggar drivs av enskilda har de visat sig ha mycket snabb spridning och stort genomslag. Det beror bland annat på att webbloggar använder ett antal tekniker och standarder för länkning mellan varandra, vilket gjort att nyheter mycket snabbt sprids från webblogg till webblogg, runt jorden. Därigenom gynnas de (egentligen oproportionerligt i förhållande till sin storlek) av sökmotorn Google, som blivit en global väg till nyheter och kunskap.

”Blogs Provide Raw Details From Scene of the Disaster” konstaterar New York Times: ”For vivid reporting from the enormous zone of tsunami disaster, it was hard to beat the blogs (…) the technology proved a ready medium for instant news of the tsunami disaster and for collaboration over ways to help.”

San Jose Mercury news: "Chilling firsthand accounts and videos of the tsunami disaster and its aftermath have flourished, giving Internet users near-instant replays of events that happened in faraway countries.”

Och slutligen Guardian:
”While the big news organisations struggled to ramp up their news efforts during the traditionally quiet - and understaffed - Christmas period, blogs showed how quick they could be at distributing information”, skriver Guardian. ”As US blogger Jeff Jarvis notes, ’the new, distributed citizens' network sometimes beats the old, centralized corporate network’. ”

De här citaten pekar också på varför kritiken mot regeringen varit så hård under den här krisen. Tidigare har myndigheterna kunnat lita på att de haft ett informationsövertag, via ambassader och egna nätverk. Andra informationsvägar har varit långsamma.

Idag är det tvärtom: det övertaget är fullständigt utraderat av allemans mobiltelefon-kameror; digitala videokameror där filmena inte behöver vänta på framkallning och kan spridas på ett ögonblick, av mejl och sms och internetcafeer och webbloggar – en mångfald av tekniker, i näsyan var människas hand. Myndigheterna är däremot dåligt uppdaterade, har inte hunnit ta till sig den senaste tekniken eller anpassa sina organisationer till det nya landskapet och de senaste möjligheterna.

Tack vare mejl och mobiltelefoner var det mycket snart uppenbart för oss här hemma att läget i Sydostasien var mycket värre än vad myndigheterna ville tro (eller betro oss med).

Ska man planera för nästa kris, är det det här man måste ta med i beräkningen. Och det går inte att överträffa den samlade kraften hos nätverket så många människor med så många kommunikationspunkter. Man kommer inte att kunna få tillbaka informationsövertaget – man måste arbeta med det – och låta det arbeta åt sig. Hur kan man dra nytta av styrkan i dessa nya tekniker? Vad gör dem framgångsrika?

Det kräver en helt annan förståelse hos myndigheterna för hur världen håller på att förändras.

Men lyckas man kommer vi att definitivt ha en bättre värld.

Permalänk | Andra som länkat hit (0)