![]() |
Sju magiska böcker (2): under botten
Med sju böcker kommer JK Rowling att tangera antalet i en annan serie om barn, trolldom, drakar och kamp mellan ont och gott: C.S. Lewis "Narnia"-serie.
Lewis böcker kan förvisso också kritiseras. Ibland blir den kristna allegorin övertydlig; där finns en rejäl dos elitism och blodsromantik, och några mycket osympatiska porträtt av "sydlänningar", lätt igenkänneliga som araber. Men ... han är en berättare! Jag märker det när jag läser för Sara på kvällarna. Fast Lewis' sju böcker tillsammans inte är mycket tjockare än den senaste Potter, hinner han i dem skapa hela nya världar, och låta gamla dö. Till skillnad från Rowling kan han ledigt skifta perspektiv och växla tempo. Huvudpersonerna varierar. Han låter oss möta nya varelser och tar oss till helt nya platser och länder. Även om böckerna handlar om kampen mot ondskan använder Lewis sig av flera genrer; "Prins Caspian och skeppet Gryningen" går till exempel tillbaka på många gamla skepparhistorier (ända till Odyssén). ![]() I "Silvertronen" sker den avgörande striden inte med svärd utan med ord: Underjordens häxa tar till rent Orwellska metoder för att få hjältarna att glömma världen där uppe: "- Det har aldrig funnits en sådan värld, sade häxan.Men slingerbulten Surpöl bränner sig själv med elden för att bryta häxans hjärntvätt, och levererar ett passionerat försvarstal: "- Ers Majestät, sade han och närmade sig - han haltade lite på grund av smärtan - ett litet ord bara innan ni fortsätter. Skulle inte förvåna mig om allt vad ni har sagt vore alldeles sant och riktigt. Jag vill bara göra ett litet tillägg. Anta att vi har drömt eller hittat på allt det där - träd och gräs och sol och måne och stjärnor, ja, självaste Aslan. Anta att det är rena fantasier. I så fall vill jag bara säga att fantasiens värld tycks mig mycket bättre än verklighetens. Anta att det här svarta helvetet, som ni kallar ert kungarike, verkligen är den enda världen. Inte mycket till värld, det får jag då säga. En sak tycker jag är konstig: ni påstår att vi är barnungar som leker en lek. Men fyra barnungar som leker en lek kan i alla fall skapa en låtsas-värld som utplånar er värld så att inte ett spår blir kvar. Och därför håller jag på låtsasvärlden. Jag står på Aslans sida, även om det inte finns någon Aslan. Jag tänker leva så likt en narnier jag kan, även om det inte finns något Narnia." "Det här landet, där vi är nu, häxans rike, kallar vi gnomer Grunda Landet. Alldeles för nära jordytan för vår smak. Brr! lika gärna kunde man bo i världen ovan jord."Gnomen (eller "jordmannen") Golg bjuder in sällskapet till sitt land, Botten: "Där nere, sade Golg, kan jag visa er riktigt guld, riktigt silver, riktiga diamanter.Den där känslan - att inget var som man trodde, att det alltså fanns ytterligare ett djup, en verklighet när man trodde man nått så långt man kunde - glömmer jag aldrig. Det är äkta guld - som lever och pulserar mer än trettio år efter man plockat det. ![]() Permalänk | |
![]() |
03 okt 2003
|
På kornet | Korn av sanning | Guldkorn | Blind höna | Skrot och korn | Väderkorn |