En effekt av nätet är att det är så lätt att intressera sig för - och blogga om - vad som händer på andra sidan jorden: i USA, på Cuba eller i Irak. Men vad sker hemma, runt den egna knuten? Vad upptäcker man om man inte tar det som finns alldeles under ens egen näsa för givet?

Nästan aldrig är saker så självklara som man tror, när man bara går förbi dem. Och nästan aldrig är de heller "bara" lokala. Hela världen hänger ihop.

Hur funkar det med gatumusik, till exempel? Rebecka Björk gav sig ut och intervjuade, observerade och lyssnade till musikanterna på Stockholms gator.

I en uppsats från Svenskt visarkiv och Stockholms universitet berättar hon om olika grupperingar av gatumusiker, bland annat strömmen av musiker från öst som förändrat situationen för de "gamla" gatumusikanterna. Det har blivit en hårdare kamp om de bästa spelplatserna och bakom kulisserna anar man en hård organisation, bland annat för östmusikerna.

Så plinkandet på Stockholms gator har direktkontakt med de ekonomiska omvälvningarna i öst. Finns det till och med någon sorts musikmaffia i bakgunden? Det är spännande!

"Kanske har man nu kommit till en viktig brytningspunkt i Stockholms gatumusikhistoria", skriver Rebecka Björk, "där den avgörande kampen om vem som ska bestämma om vilka regler som ska gälla just nu håller på att utkämpas".

Det är också en erfarenhet: där det finns människor, finns det nästan alltid ordning - lagar, regler, avtal, begränsningar. Även i det som verkar slumpmässigt. Inte alltid nedtecknade men ändå upprätthållna och oftast respekterade.

(Mer information om uppsatsen finns hos Dan Lundberg, chef för Svenskt visarkiv. Där finns också bild- och ljudmaterial.)

Permalänk |