Saker förändras när de växer, som alla föräldrar vet. Men det är lätt att glömma.

Man blir påmind när man första gången ser sin son i mörk kostym, och inser att han bär upp plagget bättre än jag själv nånsin kommer att göra. I garderoben hänger min gamla modell; inte bara sliten i fodret utan också trång över mage och plötsligt oförklarligt kortärmad.

Saker förändras när de växer. De blir inte bara större; de blir annorlunda.

Ett välfärdssamhälle, garanterat av en skattefinansierad offentlig sektor, var en bra idé. Men den offentliga sektorn växte och växte. Till slut - av demografiska och ekonomiska orsaker - blev den gamla modellen, hur bekväm den än varit, omöjlig att kränga på. Fast det är svårt att se eller ta till sig för en del.

Saker förändras när de växer. Hela våren har det kommit broschyrer från banker, försäkringsbolag och fondförvaltare, med dystra besked om våra sparpengar.

En refräng har de alla gemensamt: "historisk sett", säger de, har börsen ändå alltid gått upp.

Jaha? Och varför skulle det betyda att det fortsätter att bli så?

Aktiemarknaden har förändrats radikalt. Från relativt få aktörer på en lokal marknad, till många gånger fler och otåligare globala spelare. Hastigheten med vilken information levereras har ökat med flera magnituder. Placerarnas strategier och mål har förändrats radikalt. Antalet transaktioner har mång-mång-mångdubblats.

Varför skulle inte det ändra grundförutsättningarna? Med ett litet antal luftmolekyler i en burk händer inget särskilt. Mångdubbla mängden, och plötsligt får man väder - svårförutsägbart och dynamiskt.

Den tydligastre tenden hos börsen tycks vara ökad volatilitet - alltså rörlighet (roten torde vara latinets volare, att flyga). Kurserna kränger som charterplan i turbulens. Det är undantag när börskrönikörer kan säga varför det gått upp eller ner: som regel får de medge att det är svårt att hitta en bra förklaring. Placerarna reagerar inte på verkliga förändringar, utan på förväntningar på förväntningar på andras förväntningar.

Hittills i år har det skett en liten uppgång. Men hur länge det dröjer till nästa ordentliga luftgrop, vet ingen. Och det tycks mig som marknads-
fundamentalisterna här är lika blinda som välfärdsfundamentalisterna.

Jag är bara en sommarverandaekonom. Men jag vet i alla fall, att historien inte är något bra argument för att aktier är den bästa placeringen, för att välfärdsstaten kan leva vidare oförändrad, eller för att min kostym plötsligt ska återfå passformen.

Saker förändras när de växer. Det är lätt att glömma.

Permalänk |