Jag har i tidigare notiser skrivit om krigets metaforer: i första hand som medvetna retoriska grepp för att påverka läsarna i en viss riktning.

Men en del så kallade kognitiva semantiker menar att metaforer är ett mycket mer grundläggande sätt för oss människor att organisera vårt tänkande. De pekar på hur även de "vardagliga" bilderna i språket inte är slumpmässiga utan bildar tydliga mönster eller modeller, som vi använder för att hantera verkligheten. Ilska är t.ex. en het vätska - man kan "koka över", "explodera" av den och så vidare. Livet är en vandring - vi "väljer väg" i livet, "går vilse", hamnar i en återvändsgränd, "går in i väggen", till slut har det kanske "gått bra" för oss, sen "går vi bort".

Vårt sätt att tänka och resonera styrs av sådana modeller, menar de. En av fältets förgrundsfigurer, George Lakoff skrev redan efter Gulfkriget för tio år sedan artikeln "Metaphor and war. The metaphor system used to justify war in the Gulf" (vilken jag upptäckte bara häromdagen).

Lakoff ser metaforen "Krig är politik fortsatt med andra medel" (myntad av militärstrategen Clausewitz) som central. Eftersom ett annat system av metaforer säger oss att "politik är affärer", bildas tillsammans en tankesfär som jämställer krig med normala och vardagliga mänskliga aktiviteter som affärer och politik. Tillsammans medger de en annan metafor: "kriget är en cost/benefit-analys", som i sin tur associerar till nyktra, ekonomiska kalkyler, pålitlighet, noggrannhet, ansvar; en bild som förstärks av ytterligare ett antal metaforer.

Med sådana metaforer distansieras vi från kriget som dödande och lemlästning, från blod och sönderbrända kroppar, sorgen hos fäder och mödrar som förlorar sina barn, från lidandets verklighet. Moraliska aspekter har ingen plats i det nätverk av bilder som vi använder för att beskriva verkligheten.

En annan metafor är "Staten är en person" . Även om den metaforen verkar oskyldig på ytan, döljer den också alla de vanliga människor, som kan drabbas av ett krig. "Aftonbladet inne i Saddams stad" skrev den stora kvällstidningen om Bagdad på löpsedeln. Fast det bor ju fem miljoner till där.

Lakoffs arikel publizerades i "Thirty years of linguistic evolution" (1992, redaktör Martin Pütz). I sin helhet finns hans teorier bland annat i "Metaphors we live by" (1980) och "Philosophy in the flesh" (1999) - båda tillsammans med Mark Johnsson.

Permalänk |