Nej, eskimåer har inte trehundra ord för snöHela landet är snötäckt, och Stockholm börjar alltmer påminna om Grönland... Eskimåerna har väl vanligen mer snö än vi har i Sverige, men det är en myt att de har extremt många ord för olika slags snö. Vanliga lexikon innehåller ett par ord, experter kan få fram uppemot ett dussin, vilket inte är särskilt mycket mer än svenska eller andra språk (vi har t.ex. snö, skare, slask, puder, glopp, fåk, lavin, hagel ...) Som mytens upphovsman får man nog räkna amatörlingvisten Benjamin Lee Whorf, som - bildligt talat - satte snöbollen i rullning i en artikel år 1940. Antalet påstådda snö-synonymer har sedan dess vuxit, och man kan få höra vilken siffra som helst mellan trettio och trehundra. Vad Whorf ville hävda med sitt resonemang var att språket styr vårt sätt att tänka (vad som kallas "lingvistisk determinism") - en tämligen tvivelaktig slutsats idag, men en som George Orwell populariserade i romanen "1984". Där sägs att en språklig reform ("nyspråk") faktiskt gör det omöjligt att ens föreställa sig begrepp som "frihet". Permalänk | |
03 jan 2002
|
Exemplet med de många orden i eskimåernas språk må vara fel, men tanken att människor behöver olika grad av konkretisering är ju helt rätt. Ta till er det faktum att på samiska finns det över 100 ord för snö. Läs om det och annat av samma slag på samiska hemsidor.(Ett annat intressant fall är holländskans bosbessen (hoppas jag stavar rätt), "skogsbär, som, om jag förstått rätt täcker blåbär, lingon, odon, mjölon, m.m. I Holland har man inget större behov av att kunna särskilja dessa bär; sylt köper man färdigt i affärer.
Från: Göte Gustavsson | Skickat vid: 18:52, 19 januari 2007På kornet | Korn av sanning | Guldkorn | Blind höna | Skrot och korn | Väderkorn |
Det var knappast Whorf som skapade någon myt av det. I en uppsats hade han en bild för vart och ett av orden för 1) fallande snö 2) snö på marken och 3) snö i formation (en igloo). Så vitt jag vet så har språket inuktitut de två första som icke-analyserbara morfem, medan det tredje antagligen är bildat på 2).
Inuktituts agglutinerande struktur kan troligen också skapa olika "ord" (egentligen väldigt långa ihopsatta ord, alltid med möjligheten att delas upp i mindre delar) för "vantar med snöslask i sig" och "vantar utan snöslask i sig". Svenska behöver bara två ord: snöslaskfyllda/-fria vantar. Inuktituts möjlighet till "inkorporering" gör att de kan sätta ihop detta till ett enda ord, precis som vi på svenska kan göra med "tvättmaskin" medan fransoserna måste säga "maskin till att tvätta".
Huruvida alla människor verkligen ser saker på samma sätt, läs detta: http://www.paulgraham.com/piraha.html
Från: Felix | Skickat vid: 13:11, 03 januari 2006