Kommentarer: Lyckliga dig! Ditt jävla kräk!

Föreslår att du mailar in inlägget till

http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?programID=411

så kan jag lyssna på Lars-Gunnars förklaring när jag väntar på att dotterns gitarrlektion ska bli klar.

(Och förresten, jag har biljetter. Mitt jävla kräk!)

Kommentar från Fredrik, mars 18, 2005 11:32 FM

Om man däremot byter "lycklig" maot "stackars" är objektsformen otroligt mycket vanligare - 3790 googleträffar för stackars dig mot 143 för stckars du!

Stackars du:
http://www.google.se/search?as_q=&num=10&hl=sv&client=firefox-a&rls=org.mozilla%3Asv-SE%3Aofficial&btnG=Google-s%C3%B6kning&as_epq=stackars+du&as_oq=&as_eq=&lr=&as_ft=i&as_filetype=&as_qdr=all&as_occt=any&as_dt=i&as_sitesearch=
Stackars dig:
http://www.google.se/search?as_q=&num=10&hl=sv&client=firefox-a&rls=org.mozilla%3Asv-SE%3Aofficial&btnG=Google-s%C3%B6kning&as_epq=stackars+dig&as_oq=&as_eq=&lr=&as_ft=i&as_filetype=&as_qdr=all&as_occt=any&as_dt=i&as_sitesearch=

Kommentar från jonas, mars 18, 2005 12:41 EM

Gjorde en kort sökning på Google på "din stackare" och hittade följande förklaring (som jag inte vet hur mycket den förklarar...)

http://www.dsn.dk/nfs/2001-3.htm

I 1899 giver endnu en svensk sprogforsker, Eugène Schwartz, et nyt forklaringsforsøg, Om användningen af possessivt pronomen i din stackare och likartade uttryck (Arkiv för Nordisk Filologi, XV, s. 182 ff., Lund, 1899). Efter at have afvist sine forgængere med bl.a. en kritik af at de ikke undersøger hvilken betydning possessiven har i de pågældende udtryk, eller i det mindste hvilken funktion af genitiven som possessiven repræsenterer, noterer han at det ene ord, appellativet (navneordet), betegner den mere generelle bestemmelse, mens det andet, det possessive pronomen, betegner det mere specielle (her det pågældende individ). Possessivpronomenet har altså her en funktion som svarer til appositionsforholdet, en forklarende tilføjelse, og en lignende brug af genitiv finder Schwartz i latin og græsk, hvor den har betegnelserne "genitivus definitivus", "epexegeticus" og "appositiv genitiv".

Kommentar från Jörel, mars 18, 2005 01:31 EM

Är ni ute efter vad som är "rätt" och "fel"? Då kan ni hålla på länge. Mycket intressant tycker jag att det är att Jonas i sina svavelosande exempel använder inte mindre än tre religiösa ord. Jag har alltid undrat varför det är så i vårt sekulariserade land: i katolska länder är svordomar och förbannelser mycket roligare och handlar ofta om folks mamma eller syster eller så. Djävulen lyser oftast med sin frånvaro. Kanske tar man honom (?) på större allvar.

Kommentar från Bengt O., mars 18, 2005 01:42 EM

Bengt: nej, Hönan är starkt deskriptivt lagd, och vill mest reda ut hur det är - och varför!

Det där med svordomarnas kulturbundenhet är rätt väl utforskat, även om jag inte hittar någon länk här just nu.

Återkommer kanske med ryska exempel ... min gamle rysklärare ( http://kornet.nu/blindhona/arkiv/000892.html ) brukade hävda att vi svenskar var "för spinkiga i anden" för att använda ryska svordomar!

Kommentar från Jonas, mars 18, 2005 01:51 EM

Även jag är deskriptivist. Mycket intressant det här med lyckliga vs. lyllo. Jag säger klockrent såväl "stackars du" som "lyckliga du" utan att reflektera i förhand, men däremot, precis som din djupdykning i googlekorpusen ger vid handen, "lyllo dej". Enda anledningen till min anmärkning på "lyckliga er" var att det lät för jävligt i mina öron, det var inte något slags puristisk invändning.

Kommentar från Johan Anglemark, mars 18, 2005 02:05 EM

Den siggismen hade jag inte hört tidigare, förresten! Eller så hade jag glömt den.

Kommentar från Johan Anglemark, mars 18, 2005 02:06 EM

Mest för de närmast berörda, men eftersom det redan finns på nätet så ...

Documentum Sigeanum

http://www.nada.kth.se/%7Ejakobn/mt-arkiv/DocumentumSigeanum.pdf

(pdf-fil)

Kommentar från Jonas, mars 18, 2005 02:16 EM

"Lyckliga du" är mest logiskt: betrakta det som en elliptisk sats (="vad du är lycklig, som...") eller som ren vokativ (="Du lyckliga, som...")

Beträffande "Stackars dig" så torde objektsformen komma av likheten med "det är synd om dig", eller att "stackars" betyder ungefär "ömkansvärd" -- det finns alltså ett implicit subjekt som känner ömkan.

Detta mina snabbfabricerade teorier. Själv som alltid kluven mellan det deskriptiva och det preskriberade...

Kommentar från Malte, mars 18, 2005 02:28 EM

URL:en meddelad vår årskulls e-postlista. Tack!

Kommentar från Johan Anglemark, mars 18, 2005 03:48 EM

Det heter "Lyckliga du".
Mvh Alicio

Kommentar från Alicio, mars 18, 2005 04:04 EM

Det tillhör det radikala högerparadigmet att veta tvärsäkert.

Kommentar från jonas, mars 18, 2005 09:32 EM

Sent ska syndaren vakna, men här kommer iallafall några teorier flyende uppifrån Hägersten ner till Aspudden:

Stackare, det är synd om dig -> Stackars dig
Lyckost, det går bra för dig -> Lyckos (lyllo) dig
Lyckliga du som är så bra! -> Lyckliga du
("Dig är så bra" ligger inte helt rätt i munnen...)

Jag köpte Fredrik Lindströms bok "Jordens smartaste ord" på årets bokrea. Hans kapitel om varför våra svordomar är så menlösa var riktigt trevlig läsning. Visste du att -fock i ordet slöfocj har samma rot som engelskans fuck? Om du är så menlös som vi svenskar påstås vara i gemen så kanske det blir svårt att tillrättavisa latmaskar med detta ord framgent ;)

Inte för att jag tillhör något högerparadigm, men blev nyfiken på ordet "tvärsäkert". Vaddå tvär? Om man är mindre säker, är man lång då?

Kommentar från Håkan (hakke), mars 21, 2005 02:14 EM

Jag skulle föreslå varken "lyckliga du" eller "lyckliga dig"...mitt förslag är: "Du lyckliga"!

Kommentar från Mats Strömberg, november 28, 2007 03:34 EM

Skriv en egen kommentar:
Namn:


Mejladress:


URL (webblog, hemsida etc):




Webadresser i ditt inlägg blir automatiskt länkar om du skriver dem som http://www.url.com


Kommentar:


Kom ihåg personuppgifter