På kornet - texter om användbarhet, interaktionsdesign, informationsarkitektur på webb och Internet
Korn av sanning
Artiklar
och essäer
Guldkorn
Böcker,
musik, sajter
Blind höna

Webblogg
Skrot & korn
Portfolio
och passioner
Väderkorn
Sakregister
och sökning

 

Bra informationsarkitektur
väcker upptäckarlusten

Informationsarkitekter brukar framhålla att ingen längre bara surfar runt på måfå. Det kanske förekom i webbens barndom, säger vi; nu är det viktigt att förstå att surfare alltid har ett syfte när de ger sig iväg till en sajt.

Det är både sant, och inte sant.

Räkna inte med att besökarna snubblar in på din sajt av en händelse. I de allra flesta fall har besökaren ett mycket konkret syfte med att ta sig till dig. Hon vill hitta ert telefonnummer, läsa senaste nytt, hitta en mp3-fil med sjuttiotalsbandet Carmen, chatta med okända galningar eller delta i tävlingen som hon läste om på baksidan av flingpaketet.

Men. Det finns, trots allt, en del nyfikenhets-surfning.

Inte helt på måfå. Men dels från fantastiska ställen som Kaptens Planks Rymdimperiet - en sajt som dagligen berättar om länkar till roliga, ovanliga, bisarra sajter.

Dels surfar vi glatt iväg via de där mejlen från vänner eller kollegor med texten "Kolla in det här!" och någon mer eller mindre anonym länk.

Men det finns också ett litet antal sajter som i sig har en informationsarkitektur som uppmuntrar till utforskande. Som inte bara lockar till expeditioner in på nya områden, utan också ger impulser till helt nya uppgifter - utöver de som jag kom till sajten för.

De två sajter jag känner till, som är överlägset bäst på det, är bokhandeln Amazon (www.amazon.com), och The Internet Movie Database (www.imdb.com). När jag besöker dem blir jag oftast kvar mycket längre än vad jag tänkt.
   
På denna sida:
Gå till Grundläggande informations-
arkitektur
Gå till Social navigation lockar på Amazon
Gå till Låt läsaren själv klassa innehållet
Gå till Många kategorier att välja på
Gå till Massiv länkning gör IMDB roligt
Gå till Fyra förutsättningar
Gå till Reklamens grepp fungerar dåligt
Gå till Hur gör man i praktiken?
Gå till Kan datorn själv hitta relevant material?
Gå till Halvautomatiska system
Gå till Vilka sajter bör locka med innehåll?
Gå till Relaterade länkar
Gå tillSidans topp

 

Grundläggande informationsarkitektur
Informationsarkitektur handlar bland annat om att bygga bra strukturer. Informationsarkitekter ritar stränga diagram som visar vilka avdelningar och sidor sajten har och hur de hänger ihop.

Trädstruktur-diagram för en enkel sajtSå gott som alla sidor på en sajt är länkade till ett par eller åtminstone en annan sida - dess "nära granne". Det är praktiskt för besökaren, för ofta kräver vår uppgift inte bara informationen på en viss sida, utan ockå det som är intill.

När webben var ung, 1995 ungefär, lärde vi ut att alla sidor måste ha en länk till förstasidan, så man kan hitta tillbaka.

Det är naturligvis ett sätt att locka människor att gå omkring på sajten. Men ganska primitivt: varsågod, du kan ta dig tillbaka till exakt en sida - utgångspunkten, så får du börja om där.

Strax därefter, 1996 ungefär, lärde vi ut att alla sidor också ska ha ett sökfält. Även det är på sitt sätt ett erbjudande om utforska sajten; men även det rätt primitivt. En sökfunktion fungerar ju bäst när man redan vet man vad söker efter.

Men Amazon och IMDB fungerar annorlunda, med länkar till många fler, oväntade ställen.
    Gå tillSidans topp

 

Social navigation lockar på Amazon
Amazon erbjuder många vägar att utforska nya områden.

Från varje given bok kan man förstås gå vidare till andra böcker av samma författare. Det är inte precis någon lång upptäcktsfärd. Men å andra sidan är det t.ex. inte särskilt många tidningar som ger mig möjligheten att se andra artiklar av samma journalist, vilket kan vara lockande (knappast när man läser snabba nyhetsnotiser, men kanske för längre artiklar).

Den mest spännande sättet att utforska är förmodligen länkarna under rubriken Folk som köpt boken/skivan X har också köpt dessa böcker/skivor:

Det finns också en lista på Folk som köpt böcker/skivor av NN har också köpt verk av dessa författare/artister. De båda listorna ger liknande resultat, men inte riktigt samma.

Sådana listor fungerar ungefär som att stå och titta i en annan människas bokhylla. När man ser att de har flera böcker som man själv också har, blir man lätt nyfiken på de som står intill men som man inte läst eller ens hört talas om.

I verkligheten drar man ut böckerna och bläddrar lite i dem; på Amazon kan man ofta se åtminstone några sidors utdrag ur boken; ibland kan man läsa ett helt kapitel.

Amazons rutnär med nio relaterade verk eller upphovsmänFör båda dessa länkar erbjuder Amazon också en variant som heter Explore similar. Data är såvitt jag förstår ungefär desamma, men sajten visar då närliggande böcker och författare i ett rutnät om tre gånger tre rutor (se bilden till höger). Varje ruta innehåller knappen "More like this", som gör en ny beräkning av relaterat material från denna nya utgångspunkt.

Ett skäl till att det fungerar bra är förstås att det är enkelt. Inga komplicerade sökfrågor med många val: bara peka och klicka. Den enda inställning som finns är om man vill ha förslag som är nära, eller måttligt, eller längre ifrån det man utgick ifrån.

Börjar jag klicka i någon av rutorna leder det mig ofta på en lång serie av upptäckter: nästa bok, och nästa, och nästa.
    Gå tillSidans topp

 

Låt läsaren själv klassa innehållet
Men att jämföra inköps-data har en begränsning. Kanske alla som läser Douglas Adams också läser Robert Sheckley; men alla hade redan köpt Sheckley innan webben och Amazon gjorde entre. Det sambandet kommer köpdata att missa. Det missar också sådana saker som jag vet att jag gillar, men t.ex. inte haft råd med, eller som jag köpt på andra sajter.

Amazon låter besökarna skapa listor över sina favoriterMen Amazon uppmuntrar besökarna att göra offentliga listor över vad de gillar - som "Filmer jag skulle ta med till en öde ö", "De bästa deckarna i år" eller "Musik jag spelar när jag pluggar". Här kan besökarna lista böcker de lånat av en kompis eller filmer de bara sett på bio.

En likartad variant är "So You'd like to...", som låter besökarens skriva en "guide" i något ämne ("... become an information architect", till exempel). I texten kan de länka till böcker de tycker är bra.

Om en bok eller skiva jag hittar finns med på några listor eller guider, visas länkar till dessa på sidan (bilden här ovan visar hur det ser ut).

Varje lista är i sin tur länkad till andra listor, som delar någon eller några objekt med den första.

Besökarnas drivkraft för att lägga in listor eller guider på sajten är förstås fåfänga. Man får sitt namn exponerat, och tillfälle att missionera för det man brinner för.

Denna typ av länkar brukar ibland kallas social navigation: man navigerar efter var andra gått tidigare och vad de besökt, ungefär som i en park med upptrampade stigar.
    Gå tillSidans topp

 

Många kategorier att välja på
Amazon erbjuder också ett par mer formella sätt att utforska sajten; men även dessa har rika möjligheter att göra egna val. Dels kan man klicka sig fram i det eller de ämnen som varan är klassificerad i. Amazon klassificerar böcker i flera olika genrer, och ger många möjligheter att gå vidare inom dessa. En kategorisering kan t.ex. se ut så här:
Från en given bok kan jag på Amazon direkt leta vidare i hela fem olika kategorier.

Slutligen visar också Amazon för varje bok eller skiva ett färdigt sökformulär, med möjlighet till ett flertal avgränsningar eller kombinationer av ämnen.
Sökfunktionen ger ännu fler möjligheter att hitta fler böcker som liknar den jag sett.
    Gå tillSidans topp

 

Massiv länkning gör IMDB roligt
Internet Movie Database innehåller mängder med uppgifter om en enorm mängd filmer - skådespelare, regissör, vem som skrev manus eller filmmusik, var den spelades in, och så vidare.

IMDB är vad man skulle kunna kalla massivt länkad. Nästan alla uppgifter för en film är i sig länkar. Varje namn i rollistan leder vidare till skådespelarens egen sida, där man kan se alla filmer hon medverkat i. Detsamma gäller regissör, kompositör, etc. Till och med varje persons födelsedatum är länkade: ett klick så får du reda på alla som är födda samma dag som Sean Connery eller Brad Pitt.

Ett besök på IMDB börjar ofta med en fråga eller en dispyt: vem var det egentligen som spelade den skurkaktige bankiren i "Chancer"?

När man får svaret - just det, Leslie Phillips var det! - är det så lätt att associera vidare. Undrar vad han gjort sen dess? Klicka på hans namn och få upp hans sida. Oj, var han med i Harry Potter? Vem var han där, det minns inte jag? Och i Lara Croft? En titt på dessa filmer skapar nästan alltid nya skäl att stanna på sajten.
    Gå tillSidans topp

 

Fyra förutsättningar
Varför lyckas Amazon och IMDB locka oss att utforska innehållet?
  • En förutsättning kan vara att sajterna är stora. De har ett varierat och vidsträckt innehåll som ger rika möjligheter att hitta intressant material.
  • Ett annat skäl är förmodligen snabbhet. Dröjsmålet när man hoppar från en film till en annan är fullt uthärdligt. Det beror i sin tur bland annat på att designen på båda sajterna präglas av enkelhet.
  • En annan förutsättning är konsistens i hur länkar fungerar och sidor i stort är upplagda: ett klick på en annan skådespelares namn förväntas ta oss till en liknande lista som den vi befann oss på - inte till nedladdningen av ett 30 sekunders videoklipp.
  • Det viktiga här är det förtroende vi känner. Eftersom vi ofta kalkylerar om det är värt besväret att klicka på en länk, bör vi kunna känna oss säkra på att klicket inte tar oss till en överraskning. (Jag utforskar gärna djungeln, men undviker stigar där jag inte kan se om det ligger ett lejon på lur!)
    Gå tillSidans topp

 

Reklamens grepp fungerar dåligt
Det kan också vara värt att reflektera lite över vilka metoder Amazon och IMDB inte använder för att locka oss att utforska innehållet.
  • De använder inte stora bilder, som reklam och veckotidningar.
  • Inte heller häftiga animationer, som CD-ROM-produktioner.
  • De använder inte säljande reklamspråk (copy eller "marketese") eller "lockande" rubriker.
Det vill säga, de använder inte något av de grepp som reklambyråer traditionellt litar till.

Det enda de erbjuder är egentligen länkar. Men det är länkar som är meningsfulla.

User Interface Engineering (UIE) upptäckte något liknande när de studerade e-handelssajter. Enligt UIE sålde de sajter, som använde så kallad Yahoo-navigering, mer varor än andra. Utmärkande för Yahoo-navigering är att man visar många fler konkreta länkar till innehållet. Spools förklaring var just att i och med att man ser många länkar, blir man helt enkelt påmind om andra saker man behöver eller vill ha.
    Gå tillSidans topp

 

Hur gör man i praktiken?
Hur kan man då skapa meningsfulla länkar till utvalt, relaterat material från sina sidor?

En första metod är att göra det helt manuellt. En bra bibliotekarie eller redaktör som är djupt förtrogen med ett material kan skapa intressanta länkar från det. (Så försöker jag göra här På Kornet, med Relaterade länkar nere i underkant.) Men det kräver mycket jobb, är svårunderhållet och knappast möjligt på en större sajt.

Ett annat sättet är via metadata. Metadata på webben kan liknas vid etiketter för den information eller de sidor som finns på en sajt. En sorts metadata kan vara en etikett som visar vilket språk som ett dokument använder. En annat kan vara författarens namn.

Men metadata kan också vara ett eller flera nyckelord. Nyckelord för den här artikeln skulle till exempel kunna vara Amazon, länkar och IMDB.

Ett enkelt program kan leta igenom sajten efter andra artiklar, märkta med något av dessa nyckeord, och sammanställa dem till en lista med "relaterat material".

Det är betydligt enklare än att låta en redaktör göra hela jobbet. Men det förutsätter att de som lägger in material på sajten konsekvent märker innehållet med nyckelord. De måste också ha kommit överens om en gemensam uppsättning nyckelord och gemensamma principer för hur de ska användas. I praktiken är det inte alltid lätt, och få publiceringssystem som beställs idag har någonting om metadata i specifikationerna.

En viktig poäng är att nyckelordet inte behöver finnas med i själva texten. Ordet "webbstrategi" finns inte någonstans i denna artikel (utom här!), men det skulle kunna vara ett nyckelord för den. Via metadata kan man därför hitta och koppla samman mer, än en fritextsökning kan.
    Gå tillSidans topp

 

Kan datorn själv hitta relevant material?
Det finns ett par tillverkare - Autonomy framför allt - som hävdar att deras program genom automatiska statistiska analyser av all text i alla dokument kan hitta vad som är gemensamt för dem, utan att någon behöver märka dem med nyckelord. Programmet kan sedan peka på material som hör ihop.

Autonomy lovar mycket, men skepsisen bland informationsspecialister har varit stor. Efter att ha sett ett par sajter som använt det var jag inte heller imponerad: de förslag till relaterat material som gavs verkade komma från "en bibliotekarie på meskalin" som Tommy Sundström formulerade det för drygt ett år sedan:
"Klickade runt litet på sidorna och kollade rekommendationerna. Och det är i hög grad som andra gånger när jag testat Autonomy. Det mesta är relevant och vettigt. Men här och var förekommer det en rekommendation som jag inte för mitt liv kan förstå vad den har där att göra.

Till den som t.ex. är intresserad av kokboken "Musik & menyer från Italien" rekommenderas science fictiontrillern "Cyborg" med Jean Claude Van Damme Och för den som är intresserad av den filmen rekommenderas ögonskuggan "Pearl". För ögonskuggekonsumenter finns dock tyvärr bara förutsägbara tips.

Fler exempel: Den som är intresserad av managementboken "Ledarskapets fem frestelser" är säkert också intresserad av "Barnaboken" med tips om hur man uppfostrar sina barn. Och till den som vill läsa om barnuppfostran rekommenderar Toga "Goda råd om din hund" och "Lär dig XML på 3 veckor".

Till brödrosten "Toastissimo" rekomenderas videoredigeringsprogrammet "Studio DC10" och bildskärmen "Brilliance". (Tänk, jag minns den tid då brödrostar vara enkla ting och det överhuvudtaget inte gick att koppla datorskärmar till dem.)

(---) Samtidigt ger det en illustration till att Autonomys marknadsföringsanspråk om att deras teknik är överlägsen andra sökmotorer för att den kan plocka fram bara det relevanta materialet och sortera bort bruset inte har särskilt mycket att göra med vad de faktiskt levererar."
Idag listar Autonomy många kunder på sin sajt. Kanske har systemet förbättrats (eller deras anpråk skruvats ner). Jag vet inte, och så länge ingen betalar mig för en tvåveckors studie ger jag inte mer omdöme om systemet än detta.
    Gå tillSidans topp

 

Halvautomatiska system
Traditionella sökmotorer som Verity eller Ultraseek erbjuder tilläggsmoduler för att klassificera och märka innehåll, som kan kallas halvautomatiska. I dessa får en redaktör eller informationsspecialist sätta upp ett antal regler, filter och andra anvisningar för materialet, varefter maskinen går igenom sajten. Det har ansetts ge bättre kvalité än de automatiska systemen.

En femte metod är alltså att (som Amazon) använda data om användningen eller användarna. Sådana social navigation finns alltså i många olika former. De enklaste är topplistorna över vad de flesta köper eller tittar på eller söker efter. Amazons analyser av "närliggande köp" är mer avancerade.

I många fall ger social navigering bra resultat. Men den kan ge en i viss mening skev bild av vad som finns på sajten. Den tenderar att gynna de sidor eller varor som redan är framgångsrika, enligt modellen "åt dem som har ska varda givet".

En sjätte är att göra som IMDB: lägga allt innehåll i en jättelik databas, där allting kan kopplas till allting annat, och överlåta åt läsaren själv vad som intresserar henne.

 

Vilka sajter bör locka med innehåll?
Vilka sajter bör ha en informationsarkitektur som stödjer upptäckarlustan?

Vilka sajter kan dra nytta av Amazons och IMDBs erfarenheter?

Kanske inte alla sajter. Många sajter bör inse att de inte är mycket mer än bankomater - ställen dit man går för att göra ett snabbt ärende, och sedan lämnar. Sådana sajter bör knappast lägga ner någon stor möda på att få besökarna att vandra kring på sajten. (Läs mer i På Kornet-artikeln "Är din sajt en bankomat eller en långfilm?" under Relaterade artiklar här bredvid.)

För de flesta handelssajter är det naturligtvis intressant att visa konsumenterna fler varor.

Många kunskaps-sajter gör förmodligen också klokt i att fundera på hur de lockar besökarna att läsa mer. Typexempel kan vara hälsoinformation och konsumentinformation - sajter dit man går för att hämta någon särskild uppgift, men kanske kan tjäna på att få se mer.
   
Relaterade artiklar
På Kornet:
Gå tillÄr din sajt en bankomat eller en långfilm?

Gå tillGuldägget "interaktivitet": här började IT-bubblan

Andra webbplatser:
Gå tillRymdimperiet

Gå tillAmazon

Gå tillIMDB

Gå tillUIE: Users continue after category links

Gå tillAutonomy

 

Jonas Söderström

29 april 2002 / Uppdaterad 22 juni

   

 

Gå tillSidans topp


Jonas Söderströms porträtt På Kornet är Jonas Söderströms webbplats. Jag hjälper organisationer och företag med analyser och råd om hur deras webbplatser och tillämpningar kan bli mer användarvänliga - i vid mening. Jag håller också kurser i att skriva för webb och att bygga mer användbara webbar. Flitigt anlitad och mycket uppskattad föreläsare. (Läs mer på Kornet-sidan Skrot och korn.)

Kontakta mig på jonas@kornet.nu om du är intresserad.

     
>> Synpunkter? Skicka ett mail med länken ovan.<<
     

 


På kornet  |  Korn av sanning  |  Guldkorn  |  Blind höna  |  Skrot och korn  |  Väderkorn